Den Österrikiska ekonomiska skolans återkomst till Österrike

Den 13-14 november 2019 hölls konferensen The Austrian School of Economics in the 21st Century i Wien, anordnad av the Austrian Economics Center. Denna akademiska konferens hölls för åttonde gången. De tidigare sju har hållits i Argentina men hölls nu för första gången i staden där den Österrikiska ekonomiska skolan föddes.

Det var en professionellt arrangerad konferens med ett antal keynote-tal som hölls i en stor föreläsningssal vilket varvades med föredrag i tre parallella sessioner. Ett bra upplägg där man kunde sålla och välja det man tyckte var mest intressant. Priset för att delta i konferensen var facila €50 och då ingick två luncher och rikligt med fika. Österrikarna är ju kända för bra bakverk och det bevisades genom de utsökta efterrättssnittarna. Konferensen finansierades förmodligen via den avslutande galamiddagen för €250, ett utmärkt prisupplägg som gör att en bred skara har möjlighet att delta men där de som har råd att betala mer får ett mervärde.

Det var ca 200 deltagare på konferensen varav majoriteten akademiker och utöver det lika delar libertarianska kufar, vanliga intresserade, och mer högprofilerade affärs- och think tank-människor. Kavaj-kvoten låg på höga 75%. Vi räknade in fem svenskar, en norrman och ett par danskar, annars mest centraleuropéer men även en hel del sydamerikaner bland besökarna. Konferensorganisatörerna tryckte på att det viktigaste med konferensen var att facilitera nya kontakter och samarbeten mellan alla närvarande för att stärka den Österrikiska ekonomiska skolan. Luncher och fikapauser hölls också i direkt anslutning till föreläsningssalarna vilket erbjöd rikligt med mingelmöjligheter.

Den negativa sidan av konferensen var att forskningsmässigt var det i princip inget intressant nytt som presenterades, vilket får ses som ett svaghetstecken av en akademisk konferens. Som hyfsat inläst på österrikisk ekonomi var det få föredrag där man fick någon avgörande ny insikt. Detta beror förmodligen på ett skralt underlag då det är ont om akademiska ekonomer som är ”österrikare”. Som en talare konstaterade så är Bitcoin det överlägset mest framgångsrika projekt som den österrikiska ekonomiska skolan lyckats producera det senaste halvseklet eller så. Många föredrag var tillbakablickande och handlade snarare om idéhistoria, och de som försökt göra något nytt kändes rätt triviala. Sen var det många föredrag som svåra att hänga med i, dels beroende på undermålig engelska och/eller rörig och ofokuserad framställning. Det är i och för sig inget ovanligt med dåliga presentationer på internationella konferenser. Generellt höll dock alla keynote-talen riktigt bra kvalité både vad gäller framförande och innehåll.

På den positiva sidan så kanske den österrikiska skolan har lite mer påverkan på olika policy-beslut än vi tidigare trott. Dels var det starkt symboliskt att konferensen hölls i den Österrikiska Centralbankens lokaler. Den nytillträdde centralbankschefen Robert Holzmann var inte på plats men framträdde i ett kort videoföredrag där han bland annat citerade Friedrich von Hayek och vikten av konkurrerande valutor (vi kan bara drömma om att höra Stefan Ingves hålla ett sådant tal). Uppenbarligen var detta inget misstag utan han hade full förståelse för vilken typ av konferens han hade upplåtit lokaler till. Den österrikiska ekonomiska skolan är tydligen i princip bortglömd även i Österrike men det verkar som Austrian Economics Center och Hayek Institute i Wien nu försöker att kraftsamla för att ändra på det.

På plats var också den ambulerande konferensen Free Market Road Show som höll en paneldebatt mellan fyra think tank-människor som verkade lobba hårt på politiker både i Europa och USA att införa mer av marknadsliberala reformer. Keynote hade Lawrence Goodman från Center for Financial Stability. Mer mainstream-åsikter förstås men paneldeltagarna var uppenbarligen inlästa och intresserade av den österrikiska ekonomiska skolan.   

Angående policypåverkan nämnde också Max Rangeley från Cobden Center i sitt tal att Steve Baker, som grundade denna think tank, är Member of Parliament i Storbritannien och ”österrikare”.

Ett av dom bästa talen framfördes av Erich Weede från University of Bonn. Han är gammal och lite knarrig men var fantastiskt logisk och stringent i sitt framförande. Han såg dessutom ut och lät som en korsning av Hayek och Ludwig von Mises på gamla dar, bara en sådan sak. Han talade om samspelet mellan geopolitik och ekonomi. När nya ekonomiska stormakter växer upp har det historiskt ofta lett till krig med de gamla stormakterna, där de tydligaste exemplen är Tyskland och Japans snabba ekonomiska tillväxt under slutet av 1800-talet som ledde till två världskrig. I dag ser vi på ett oroande sätt ett liknande skeende med ett Kina med snabbt växande ekonomiska muskler. Weede lyfte fram två faktum som kan avvärja ett krig. Dels att stormakterna nu förfogar över atomvapen men också att vi säkerställer frihandel med Kina, vilket båda gör att det blir extremt kostsamt att inleda ett krig. 

De stora dragplåstren för konferensen var förstås de två libertarianska profilerna Bob Murphy och Tom Woods, ekonom respektive historiker. Bob Murphy höll ett mycket bra keynote-tal. Han är ju fantastisk på att hålla föredrag, alltid rolig, tydlig och pedagogisk. Han talade om några av Mises bidrag till ekonomisk teori och till hur de är applicerbara i dag, bland annat hur den österrikiska konjunkturcykelteorin kan användas för att förklara varför en inverterad yieldkurva är en tydlig signal om en kommande lågkonjunktur. Självklart fick han frågan om när nästa finanskris kommer. Han påpekade att yieldkurvan inverterade i USA i juni alternativt i augusti i år beroende på vilka löptider man mäter vilket gör att han tror starkt på att det kommer en lågkonjunktur inom 12 månader. Om inte så bryts ett mönster som alltid hållit sedan andra världskriget. Murphy och Tom Woods spelade också in ett underhållande avsnitt av Contra Krugman live inför konferensdeltagarna.

Det svenska bidraget till talarlistan var Anders Ydstedt som är styrelseordförande för Svensk Tidskrift. Han höll ett bra tal med titeln “An Austrian perspective on political traffic planning”. Grundtesen var att staten i alla tider försökt försvåra vår rörlighet, inte underlätta den. Han skriver just nu på en bok i ämnet.

Intressant var också Roland-Peter Stöferles föredrag om guld och att investera ur ett österrikiskt ekonomiskt perspektiv. En poäng var att det finns både fördelar och nackdelar att kunna österrikisk ekonomisk teori som investerare. Fördelen är förstås att man har kunskaper om hur ekonomin fungerar som få andra investerare på marknaden har. Nackdelen är att österrikare tenderar att ha en pessimistisk bias och investerar för mycket i defensiva innehav som guld och silver och missar möjligheter på börsen. Han jobbar på ett företag som heter Incrementum som nyligen släppt en ny version av sin läsvärda rapport där dom analyserar marknadsläget för guld.

Konferensen avslutades med en galamiddag på Gartenpalais Liechtenstein i en av de pampigaste festlokaler man kan tänka sig. Middagen hölls till Tom Woods och Richard Stephensons ära. De fick båda motta Hayek Lifetime Achievement Award. Kvällen bjöd också på god mat, fantastisk underhållning och intressanta diskussioner kring bordet. Höjdpunkten var Tom Woods tacktal där han knöt ihop ett frihetligt samhälle med Österrikisk ekonomi.  Talet finns att lyssna på som ett avsnitt i hans podcast.

Nästa år återvänder konferensen till Argentina för att sedan återkomma till Wien 2021. Ett besök rekommenderas varmt. Hoppas vi ses där!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *