Klaus Bernpaintner om Sveriges ekonomiska utveckling

SwebbTV diskuterar Sveriges ekonomiska utveckling och det globala ekonomiska systemet tillsammans med Klaus Bernpaintner, som menar att den negativa räntan och den uppblåsta penningmängden leder till klyftor i samhället. Riksbanken är ansvarig för detta och bör enligt Klaus avskaffas eftersom dess agerande leder till skadliga konsekvenser.

9 kommentarer till ”Klaus Bernpaintner om Sveriges ekonomiska utveckling

  • Utmärkt redovisning möjligen lite överkurs i svårighetsgraden.
    Jag har två frågor som jag skulle önskat svar på i programmet.
    1. Det nämndes aldrig något om kommunernas upplåning i Sverige eller utomlands och heller offentliggörs inte summor för kostnaderna för dessa lån. Detta ovanpå alla förpliktelser som politikerna utlovat i form av tjänstemanna pensioner. Där hade det varit lämpligt med grafer och diagram.
    2. Varför är det så fruktansvärt motigt att få fram PRISET på en MATKORG över tid, från tex. 1946 och till dags dato. Alla pensionärsorganisationer vägrar att skaffa fram underlag för detta. Likt förb……at kan de få publicerat priset på sina ”MATKORGAR” som de springer runt mellan de stora mattemplen och noterar för att väcka avundsjuka och split bland pensionärerna. Klaus B berättade obesvärat hur SCB stuvar om i KPI för tillfredsställa politikerna. Vilket hyckleri???!!! Själv har jag inte möjlighet från mitt enkla käll att skaffa fram underlag för en realistisk, övertid, en enkel sådan med endast oföränderliga basvaror som inte har förändrats, Ett ägg är ett, 1 liter mjölk är en liter osv. Det får inte var för många ingredienser, max 12 st. I princip endast basvaror från vår inhemska produktion. Ett sådant ”index” borde vara lika naturligt som vilket börs/valutaindex som helst. Varför är det inte det? På 1960 hade vi utredningar om hur många ”mantimmar” det gick åt för att klara livsmedelsutgifterna i enskilda hushåll. Vart tog de vägen?
    3. Kan inte Klaus Bernpaintner ta initiativ inom Mises institutet att arbeta fram en bild på hur det ser ut i verkligheten med kronans fatala utveckling och inflationen blottad på riktigt?
    Medborgarna i städer har idag knappast någon uppfattning om hur och varför vi producerar livsmedel. I varje fall så länge inte hyllorna i mattemplen gapar helt tomma. Producenterna, bönderna är ju knappt 70.000 och har ingen betydelse röstmässigt vid de ”fuskval” som hålls i Sverige och ovanpå detta försöker ”miljöterrorister” begränsa, annektera/konfiskera möjligheterna till produktion ute på den svenska, döende landsbygden.
    Intresserade får gärna svara mig på adressen afugglas@spray.se

  • @Samuel af Ugglas, Ett par snabba kommentarer, SCB har noggranna data jag inte hittar just nu. Kommuners och landstings skulder uppgår till ungefär 30% av BNP, lite större än centralstatens skuld. Kommunernas skulder har ökat på 7 år, vilket i snitt är 10% ökning per år, under s.k. högkonjunktur. Hälften är i dollar, av någon obegriplig anledning.

    Angående matpriser skulle man kunna mäta kostnaden för kalorier och vitaminer. Människans biologiska behov ändras inte av den ekonomiska utvecklingen. Svenskt jordbruk är en hårt dålig idé p.g.a. klimatet. Matproduktion i Sverige är totalt importberoende (bränsle, konstgödning med mycket mera), såbart för elavbrott, beroende av långa transporter och några mycket få livsmedelsfabriker. Det är mycket billigare och säkrare att importera maten direkt än alla insatsvaror som det mycket sårbara jordbruket kräver. Jordbruksstöden kostar runt 50 miljarder kr om året och det finns bara 16000 heltidsbönder, så varje bonde gör en förlust på 3 miljoner kr varje år. Dessutom är jordbruket den i särklass mest miljöförstörande branschen med enorma arealer skövlade från all vild natur och Östersjön övergödd och döende.

    • Björn, jag tror inte du vet så mycket om svensk matproduktion.

      ” Svenskt jordbruk är en hårt dålig idé p.g.a. klimatet. Matproduktion i Sverige är totalt importberoende (bränsle, konstgödning med mycket mera)”
      -Ät mer kött och mejeriprodukter så slipper vi konstgödslet, samtidigt som vi ökar den biologiska mångfalden. Och skulle vi få bränslebrist lär det väl bli svårare att importera mat HIT än odla den här.

      ” beroende av långa transporter”
      -Så istället för att odla och sälja lokalt skall vi importera långväga så att vi inte blir beroende av långa transporter?

      ”Det är mycket billigare och säkrare att importera maten”
      -Och du tror inte att andra länder i händelse av matkris kommer att se till sin egen befolkning först? Och Sveriges sist?

      ” Jordbruksstöden kostar runt 50 miljarder kr om året ”
      -Ehh?? EUs jordbruksstöd är knappt 10 miljarder kr i Sverige, Sverige har inget eget, och hårdbeskattar jordbruken precis som alla andra företagare med mycket mer än 10 miljarder om året.

      ”så varje bonde gör en förlust på 3 miljoner kr varje år”
      – Please, lär dig räkna och göra rimlighetsbedömningar.

      ”Dessutom är jordbruket den i särklass mest miljöförstörande branschen med enorma arealer skövlade från all vild natur och Östersjön övergödd och döende.”
      -I Sverige är det naturligt tajga och om det är granskog du vill ha, visst, men är det biologiskt mångfald och ett mer robust ekonsystem borde du springa iväg och köpa gräsbetat kött pronto. Vilket för övrigt också är lösningen på övergödning i östersjön, som aldrig övergöddes när vi hade dubbelt så många djur men odlade jävligt mycket mindre vegetarisk skit vilket inte lämpar sig i Sverige.

      • 👍 Ja, mer köttätande och mer betesdjur är det bästa för både hälsan, den biologiska mångfalden och miljön.

  • Utomordentligt bra program. Mises.se bör se en trafikspik efter detta. Men en tanke slog mig, har någon någonsin kontaktat riksbanken och kräft dem på svar angående vad som behandlas i programmet?

  • ”Det är mycket billigare och säkrare att importera maten direkt än alla insatsvaror som det mycket sårbara jordbruket kräver. Jordbruksstöden kostar runt 50 miljarder kr om året och det finns bara 16000 heltidsbönder, så varje bonde gör en förlust på 3 miljoner kr varje år”.
    Intressant observation, en direkt uppmaning att lämna jorden öde utan odling. Blir uppfattning spridd blir det ett mycket effektivare ingrepp än någon miljöpartist/djurrättsterrorist någonsin kunde drömma om.
    Kanske någon på Mises institutet kunde analysera kostnaderna för insatsvarorna och tala om för oss hur stor andelen av kostnaderna som staten plundrar både tillverkare och brukare på. Det är det ingen inom våra egna led som vågar att knysta om. Horder av socialistiska tjänstemän har som levebröd, skattemedel att justera dessa siffror för att sörja för att röstboskapen får sina livsmedel näst intill gratis.

  • Jag delar inte övriga skribenters uppfattning. Klaus Bernpaintner uppvisar häpnadsväckande kunskapsbrister.

    Dels verkar Bernpaintner bära på föreställningen att Sverige har reservkrav och utlåning är någon slags multipel av Riksbankens kontanter. Sverige har länge haft reservkravet 0. Det behövs inga kontanter alls. Resonemanget är helt fel.

    Dels verkar Bernpaintner ha en helt verklighetsfrånvänd uppfattning om banker, och deras in och utlåning. Han påstår bland annat att utlånade pengar inte är inlånade. Det är mnist sagt ett häpnadsväckande påstående från någon som säger sig arbetat i finanssektorn och väljer att uttala sig i frågan.

    Här är en länk till en banks årsredovisning: https://online.swedbank.se/ConditionsEarchive/download?bankid=1111&id=WEBDOC-PRODE29525242
    Gå till sid 33.
    Under tillgångar finns:
    * utlåning till allmänheten ca 64 076 MSEK
    * utlåning till kreditinstitut ca 2 893 MSEK
    Summa utlåning ca 67 mdr

    Under skulder finns:
    * Inlåning från allmänheten ca 51 265 MSEK
    * emitterade skuldebrev ca 15 988 MSEK
    Summa inlåning ca 67 mdr

    Dvs banken lånar in lika mycket som den lånar ut. Det går att titta i vilken banks balansräkning som helst för att försäkra sig om denna relation. Så vad kommer det sig att Bernpaintner är okunnig om en sådan trivial sak. Eller är han inte okunnig, utan ser bara hur mycket han kan driva med folk? Eller vad?
    (Att han påstod att Riksbanken jobbar med att dämpa inflationen borde få fler att undra).

    Intervjun fortsätter i den här stilen. Felaktighet på felaktighet travas i en aldrig sinande ström? Det man frågar sig är hur en människa kan lyckas samla ihop så mycket felaktigheter och sedan påstå dessa.

    Folk som kan något, som ser den här intervjun kommer antingen skratta sig harmynta, eller som i mitt fall bli bekymrade.
    Här framställs libertarianer som konspiratoriska svammelmakare som lever i en fantasivärld och inte bemödar sig att besöka verkligheten det minsta.

    För mig och andra som vill se en minskad offentlig sektor och minskad kommunism i allmänhet gör Klaus Bernpaintner verkligen en björntjänst.

    • Bosse självklart kommer privat inlåning vara ungefärligt samma som den privata utlåningen och detta oberoende av påståendet som du bestrider. Folk har ju inte pengarna i madrassen. Utlånande pengar, oavsett hur de kom till, stannar i huvudsak i banksystemet. Med fyra storbanker blir det näst intill ett nollsummespel mellan dem.

      Jag förstår mot bakgrund till detta faktum inte varför du spenderade så många rader på att argumentera med det som huvudsakligt bevis för att Klaus har grundläggande kunskapsluckor. Ingen gillar att bli utsatt för svepande misskreditering så formulera gärna sakligt vad han påstår som är fel. Jag kan väldigt lite om centralbanker och vill gärna lära mig mer.

      Vi vill alla samma sak här och någon björntjänst görs knappast genom att diskutera dessa frågor och att människor börjar tänka själva med många ingående informationskällor.

    • ”(Att han påstod att Riksbanken jobbar med att dämpa inflationen borde få fler att undra).”

      Faktum är att det är fler än Klaus som påstår detta. Jag vet inte om det är sant eller ej, jag är inte tillräckligt insatt för att avgöra vem som har rätt i detta, men jag har hört tillräckligt med argument för påståendet för att jag inte tvärsäkert ska kunna avslå det som dumt. Att sen Riksbanken SÄGER något annat (eller kanske till och med TROR), det är såklart en annan fråga.

      Enkelt uttryckt har jag hört två argument (i olika versioner) som stöd för att Riksbanken (eller andra centralbanker) i själva verket jobbar för lägre inflation:

      – Centralbankerna tycks aktivt omdefiniera och/eller mixtra med inflationsmåtten för att hålla siffrorna nere

      – Centralbankernas lågräntepolicies tillhandahåller närmast outtömliga mängder billig kredit som leder till ansenliga mängder artificiell konkurrens på många marknader. Detta leder rimligtvis till att priser sjunker, inte stiger. Visst, vissa tillgångsslag (bostäder, aktier, mm) blir kanske dyrare (vilket inte riktigt fångas av KPI), men många andra produkter i samhället blir sannolikt billigare på grund av all extra produktion som skapas tack vare låga räntor

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *