Facebooks låtsaspengar

Från och med 2020 vill Facebook erbjuda sina kunder en global högteknologisk valuta och infrastruktur. Facebook hävdar att detta kommer att ge många människor runt om i världen enkel och kostnadseffektiv tillgång till det monetära och finansiella systemet. De nya blockkedjebaserade pengarna kallas ”Libra”. Tekniskt sett är det något som liknar en krypto-penning som uppbackas av en korg med officiella fiatvalutor (så som amerikanska dollar, euro och liknande). Libra-projektets hjärta är ”Libra Association” (LA). Denna icke-statliga förening, baserad i Genève, Schweiz, drivs av dess grundare, bland annat företag som eBay, Facebook, Mastercard, PayPal, Spotify, Uber, och Visa, samt andra välkända företag, och kommer att ansvara för driften och vidareutvecklingen av Libra.

Libra kommer att skapas av deltagare som sätter in fiatvalutor som amerikanska dollar eller euro hos LA, och LA kommer då att ge insättarna ett motsvarande belopp i Libra, i en digital plånbok, som kan användas för betalningar via Internet, smartphone, kreditkort eller WhatsApp och Messenger, dvs. Facebooks chatt. Libras framgångschanser verkar vara ganska bra: Elektronisk betalning är en världsomfattande trend. Människor verkar ha blivit alltmer öppna för nya teknologiska sätt att betala, och om pengar kan skickas fram och tillbaka via sociala medier, kommer många potentiella kunder förmodligen att uppskatta det väldigt mycket.

Traditionella banker har dock goda skäl att vara oroliga. Libra är på väg att omdirigera transaktioner från bankkonton, och lägga dem i LA:s händer. Det kommer att vara LA, inte bankerna, som samlar in avgifterna och som får värdefull information om vem som betalar vad, när och var. Bankerna kommer att lämnas ännu mer i kylan om dess kunder även börjar använda Libra för sitt sparande, eftersom de då även skulle förlora terminsinsättningarna och sparinsättningarna, vilka de använder för att omfinansiera sina balansräkningar till låg kostnad. Eller tänk på kreditverksamheten: LA kan vid någon tidpunkt även erbjuda sina kunder kortfristiga konsumentlån.

Hur som helst, ur kundernas perspektiv är det bra om och när konkurrenstrycket i bankverksamheten får fart; som bekant stimulerar konkurrens sökandet efter bättre produkter till lägre priser, vilket gynnar kunderna. Den nu ökade konkurrensen från den finansteknologiska sektorn är utan tvekan en utmaning för många banker. Inte minst för att statliga regleringar i årtionden har hållit ovälkommen konkurrens borta, och därmed försvagat deras innovativa styrka. Men vår sympati måste först och främst vara med de människor som kräver bank- och finansiella tjänster, inte med de banker som levererar dem.

Den kritiska frågan är dock denna: Är Libra verkligen bra – eller sunda – pengar ? Tyvärr kan denna fråga inte besvaras jakande. Anledningen är detta: Libras kvalitet beror på de underliggande fiatvalutornas kvalitet – och fiatvalutorna tjänar inte för bra pengar, vilket borde vara uppenbart vid det här laget.  Fiat-valutor är inflationära; de berikar vissa på bekostnad av många andra. Utgivning av fiatvalutor orsakar snedvridning på kreditmarknaderna, vilket ger upphov till spekulativa bubblor och utlöser ”boom” och ”bust”, och sist men inte minst leder fiatvalutor ekonomierna till överskuldsättning.

Mot denna bakgrund blir det uppenbart att Libra kommer att ha alla ekonomiska och etiska brister som följer med dess underliggande fiatvalutor. Libra kommer till exempel att vara inflationspengar i den utsträckning som den amerikanska dollarn, euron och alla andra underliggande fiatvalutor utsätts för inflationsåtgärder från centralbankerna, vilket resulterar i att Libra förlorar sin köpkraft i takt med fiatvalutorna . I extrema fall, om de officiella valutorna skulle gå under, kommer Libra att följa efter. Libra är därför inte ett verkligt alternativ till officiella fiatvalutor, utan snarare ett enklare och mer kostnadseffektivt sätt att använda dem.

LA är tänkt att hålla de fiatpengar som betalas in av dess kunder som en ”reserv”. Detta bör se till att Libra vid valfri tidpunkt kan bytas tillbaka mot nationella fiatvalutor till ett motsvarande värde. För detta ändamål vill LA placera sin fiatvalutareserv på bankkonton, samt i högkvalitativa räntebärande värdepapper. I den utsträckning som LA beslutar att hålla värdepapper, skulle resultatet bli en slags ”fraktionell reserv”. I det här fallet skulle Libra till och med ha en betalningsrisk – som skulle inträffa om och när LA inte, till exempel på grund av marknadspress, skulle kunna byta ut sina obligationer i fiatvalutor till nominellt värde.

Genom att investera reserven hoppas LA att erhålla ränteintäkter. Men det blir troligtvis svårt. Trots allt har centralbankerna sänkt räntorna till extremt låga nivåer, och det finns inga tecken på att de kommer att ändra sin penningpolitik. Om de monetära myndigheterna sätter negativa räntor på bankinsättningar skulle detta påverka innehavarna av Libra direkt: Eftersom om LA tvingas betala för sina bankinsättningar, är det Libra-ägarna som måste betala räkningen. Med andra ord, den som tror att Libra kan erbjuda en flykt från de dåliga fiatvalutorna misstar sig. Libra är en klon av fiatpengar; precis som fiatvalutor är Libra låtsaspengar.

Libra-projektet tycks tyvärr inte drivas av en önskan att förse världen med bättre pengar. Det faktum att Libra kommer att drivas på en privat blockkedja (”permssioned blockchain”) förändrar ingenting. Libra är bara ett resultat av entreprenörer som försöker att tjäna på den globala marknaden för betaltjänster (och senare kanske även från kreditmarknaderna), och naturligtvis att samla in så mycket värdefull transaktionsdata som möjligt. Om Facebook och de andra ville erbjuda världen bättre, verkligt goda pengar, är valet uppenbart: Det skulle vara en Libra som till 100 procent uppbackades av guld. Men vem vet: Kanske kommer detta att vara nästa steg, initierat av Facebook, Amazon eller något annat företag, eftersom det sannerligen finns en enorm marknad för sunda pengar.

Originalartikeln har översatts av Joakim Kämpe.

3 kommentarer till ”Facebooks låtsaspengar

  • Jag tycker det essentiella i Libra, är att att ta reda på exakt vad kunderna köper. Så, se till att ni köper PK-godkända produkter eller tjänster med Libra.

  • vad jag hört så förbereder man just att backa upp valutan med guld. Ryssland, kina, Indien och Sydafrika som idag står för över 70% av Guldproduktionen sägs vara den kartell som vill skapa en ny och ta över som världsvaluta.

  • Bra att Libra och liknande initiativ diskuteras. Dock blir delarna i artikeln som berör ”Är Libra verkligen bra – eller sunda – pengar ?” och ”… verkligt goda pengar …” bara svammel. Det kunde man klara sig utan.

    LA kommer här att vara ett företag med krav på att balansräkningen är i balans. Det kommer att behövas ett eget kapital för att hantera att det uppstår kreditförluster.

    Någon måste ställa växelkurs. LA kommer att göra det baserat på den korg av betalmedel de sitter på. LA kan inte sälja Libra för mindre.

    På så vis blir LA känsliga för växelkursförändringar för de tillgångar de sitter på. Troligen kommer man tvingas terminssäkra. Men det går inte hur länge som helst. Detta tycker jag är en intressant frågeställning. Men troligen är tanken att LA skall vara den enda som kan ge ut Libra. Och då kan LA vara strikta i sin prissättning. Men det gör också att Libra kommer att röra sig mot de valutor som LA har i sina tillgångar.

    Banker kan naturligtvis lösa introduktionen av Libra så att de hanterar fordringar denominerade i Libra. Jag ser inte att banker får något problem. Vad skulle det vara?

    På samma sätt som vi idag har konton denominerade i SEK kan vi framledes ha konton denominerade i Libra. Bankerna bara kör business as usual.
    Libra blir ungefär som kontanter är idag. Något som få använder.

    För den som kanske inte förstod så tar jag ett exempel:
    Antag att jag är kund hos Nordea. Jag köper något på nätet. Jag har ett bankkonto hos Nordea denominerat i Libra. Och säljaren tar emot betalning i Libra. Då gör jag bara en kontoöverföring till säljarens konto.

    Vad skulle problemet vara?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *