Är kommunernas krackelerande ekonomi verkligen ett stort mysterium?

SVT brukar gärna berätta om sitt uppdrag som folkbildare. Man har, i den andan får man förmoda, nyligen uppmärksammat den allvarligt försämrade ekonomiska situationen för många av landets kommuner. Bland annat med reportaget “Varför går ekonomin trögt i kommunerna”, som publicerades av SVT Väst den 11e maj.

Om vi bortser från den något märkliga formuleringen att något går trögt, när det håller på att gå i konkurs, så är SVT:s folkbildning väl värd att skärskåda. Reportaget i sig kan bäst beskrivas som smått bisarrt och då pratar jag inte ens om innehållet, utan framförandet. I modern inkluderande anda så kommer jag för enkelhetens skulle syntolka inslaget.

Syntolkning #1:

Vi möts av en kvinna i pottfrisyr, rock och röda strumpbyxor, som spatserar på en kullerstenstrottoar med en svart vägg i bakgrunden. Hennes rörelsemönster är märkligt, som ett barn som blir tillsagt att posera för ett foto, men som för att markera sitt missnöje med befallningen gör överdrivna svängande rörelser med ben och armar.

Till denna inledning spelas en jingel, som nog bäst kan beskrivas som barnprogramsmässig, den är glättig och för tankarna mer till bollibompa än ekonominyheterna. I kombinationen med presentatörens klädsel, frisyr och allmänna uppträdande, får man känslan av att ämnet som tas upp nog mest är ett skämt. Ekonomi? Kommunerna? Annalkande konkurser? Tråkigt! Vi måste lätta upp stämningen lite.

Att reportaget spelats in utomhus gör även att ljudkvalitén blir lidande. Men med tanke på vad vi är på väg att få höra så kanske det får sägas vara lika bra.

Syntolkning #2:

Kameran zoomar nu in på reportern och vi får även upp en så kallad infographic-ruta där Sveriges demografi för olika åldersspann visas, åldersspannen för 70-74 samt 20-24 markeras. Reportern berättar nu att “Befolkningen blir äldre, ‘köttberget’ börjar bli gamla och behöver hemtjänst eller omsorg”.

En enastående upptäckt som man nu, tydligen plötsligt har fått insikt om, ju längre tiden går, desto äldre blir människor och dessa människor behöver alltså vård och omsorg? Otroligt, vem hade kunnat ana? Inte kommunerna får man anta.

Man får även anta att det är alltså dessa personers ökade kostnader för hemtjänst och omsorg som är den drivande kostnadsökningen för kommunerna om SVT följer någon sorts logik och börjar med det viktigaste. Hur stor denna kostnadsökning är anges dock inte, inga siffror anges överhuvudtaget i reportaget. Vi får ta SVT på orden helt enkelt. Ekonomin går trögt, eftersom folk tydligen blir äldre.

En annan sak att notera kan vara att det tydligen kommit en uppdatering av PK-manualen och att “köttberget” nu är en vedertagen och officiellt användbar term för att benämna 40-talisterna. Generation Z, Y, X och köttberget. Om köttberget numera är en acceptabel term att använda även för andra grupper av människor lämnas som en övning åt läsaren på nästa fikarast.

Reportern fortsätter “Deras barnbarn, 90-talisterna, börjar få barn, som behöver förskola och skola, det kommer ta ett tag innan dom börjar jobba å betala skatt”. Det är något oklart om det är ett syftningsfel, eller om hon menar att det är så att barnen inte arbetar (till skillnad från tidigare generationer får man förmoda) som gör att ekonomin går trögare. Nog för att Ron Swanson började arbeta inom metallindustrin vid 12 års ålder och var förman efter två veckor, men det är generellt inte kutym att låta barn förvärvsarbeta i Sverige och har inte så varit på lång tid. Det kan alltså rimligen inte vara intäktsbortfallet från avskaffandet av barnarbete som är problemet.

Om reportern istället menar att det kommer dröja länge innan 90-talisterna börja jobba och betala skatt så måste man väl ändå fråga sig: Vad pysslar dessa nu 20-29-åringar med? Studerar de? Spelar de Apex Legends? Men det tycker SVT inte att vi behöver få veta. Dessutom åldern för förstföderskor i Sverige nu närmare 30, således har majoriteten av dessa 90-talister ännu inte några barn. Färre barn borde kosta mindre än tidigare generationer vid samma tidpunkt. De kan alltså knappast vara det som driver massivt ökande kostnader i kommunerna.

Återigen ges inga siffror för något påstående. Vare sig antal födslar eller kostnader för 90-talisternas barns barnomsorg. Inte heller görs någon jämförelse med tidigare generationer. Vi får helt enkelt lita på SVT.

Reportern fortsätter: “Högkonjunkturen är förbi, världen vill kanske inte köpa lika många bilar från Torslanda längre”. Okej, det kan stämma. Återigen ges inga siffror eller belägg för påståendet, men SVT skulle aldrig fara med osanning eller alternativa fakta, så vi tar dem återigen på orden. Oavsett hur det står till med världskonjunkturen och bilförsäljningen så får kommunerna ändå inte del av skatten som de svenska exportföretagen betalar. Eller menar reportern att vi redan börjat se stora varsel i Torslanda och andra industrier, vilket skulle påverka kommunernas intäkter? Snarare så är väl arbetslösheten bland svenskar väldigt låg?

Nej, ingen förklaring ges överhuvudtaget på hur detta påverkar kommunernas (Göteborgs) ekonomi. Vi ska bara förstå att “det gör det”. Men det är klart, skatter är komplicerade och det finns väldigt många av dem. Vi kanske inte ska förvänta oss att SVT har koll på vilka skattepengar som går till vilket svart hål.

Åter till vår barnprogramled… reporter(!) som via en snygg brygga från bilarna i Torslanda informerar oss om att Trollhättan är en av de kommuner som går back.

Syntolkning #3

Reportern böjer sig framåt och tittar ner i marken medans en berättarröst läser upp namnen på de andra kommunerna i länet som går back.

Göteborg, som vi fick veta skulle ta skada av att Torslanda inte säljer lika många bilar till världsmarknaden är inte en av de uppräknade kommunerna. Istället är det endast mindre städer och små kommuner på landsbygden som verkar ha stora problem.

Vi får inte reda på vad dessa kommuner har gemensamt, om det tex. kan vara så att dessa kommuner exempelvis har en större andel åldrande befolkning, eller kanske fler 90-talister med småbarn. Förutom att Torslanda alltså inte ligger i dessa kommuner… Men det borde ju ligga på pluskontot enligt SVT:s sätt att förklara det hela.

Åter till vår reporter. “Invandringen ökade och sen minskade den. Många kommuner har fått pengar av staten för att ta hand om nya invånare”. Här börjar det hetta till med lite nyspråk. Invandringen ökade (då på den tiden när allt gick bra) och sen minskade den (nu när allt går dåligt). Staten gav även pengar för att ta hand om nya invånare. Vilka invånare som helst får man anta. Flyttar en svensk till en annan kommun så får den kommunen pengar av staten för att ta hand om den nya invånaren. Invånare som invånare.

“Men pengarna har slutat komma efter ett par år och dessutom har många nyanlända ännu inte börjat jobba”. Ytterligare en oförutsedd och smått chockerande utveckling, pengarna slutade komma. Varför slutade pengarna komma? Vem har beslutat det? Hur mycket pengar rörde det sig om? Vart fick staten de pengarna ifrån? Torslanda kanske? Det får vi inte veta.

Vi kan även ana den stora förvåningen och kognitiva dissonansen som drabbat reportern när hon säger att invandrarna “ännu inte börjat jobba”. Som om det är något oväntat och temporärt att dessa nya invånare inte börjat jobba, ännu… Trots att riksdagens egna utredningstjänst visat att efter 8 år är endast 25% av invandrarna i helårsarbete. Ännu, indikerar även att de kommer börja jobba snart. Men, det kommer dom inte. Efter 15 år är endast 34% helårsarbetande. Om vi litar på statens egna siffror alltså. SVT kanske har andra uppgifter, men återigen är det ingenting som vi anses behöva bli informerade om.

Vi lämnar nu det jobbiga ämnet med invandringen och dess kostnader och fortsätter: “Byggboomen är förbi, Göteborg har tjänat bra på att sälja mark”. För första gången i inslaget rapporteras något som är ens det minsta vettigt. Ja när efterfrågan sjunker, så måste priserna sänkas och med begränsade möjligheter att öka volymen, så kommer intäkterna att minska. Bra jobbat SVT, ni har förstått hur utbud och efterfrågan möts på en marknad och där priset är den mekanism som gör att de som vill sälja och de som vill köpa kan mötas och göra, för båda parter, fördelaktiga affärer.

Byggboomens tid har mycket riktigt kommit och gått. Vi lämnar därhän de bakomliggande mekanismerna för denna boom, men kan konstatera att kommunerna har kunnat dra in pengar på sina planmonopol och bygglovshandläggningar. Det man har gjort är dessutom att man sålt av sina fasta tillgångar. Man har alltså via handläggningsavgifter och försäljning av mark kunnat täcka sina skenande kostnader (som vi fortfarande inte riktigt vet varifrån de kommer, i alla fall inte om vi bara har SVT som informationskanal). Det kan noteras att vi återigen inte får veta hur mycket pengar kommunerna dragit in på markförsäljning och bygglovshandläggande, bara att det är mycket.

Vår reporter fortsätter: “Människor drar från stan, de i arbetsför ålder flyttar till kranskommuner. Kanske för att dom har råd med villa och vovve där”. Kanske för villa och vovve, vi har helt enkelt ingen aning, din gissning är lika bra som min.

”Man betalar skatt där man bor, så det är tråkigt för Göteborg, men bra för kranskommunerna”. Ja, men Göteborg var ju inte med på listan som räknades upp? Så jag måste nu fråga, vad har Göteborg ens med det här att göra? Är det Västnytts Göteborgs-bias vi får se framför oss? Lite som att medströmsmedia nationellt inte klarar av att se något utanför Södermalm?

Den hänger även i luften, tanken att människor antingen inte borde få bosätta sig där de vill, utan där staten behöver deras skatteintäkter, eller att staten borde samla in alla skatter i en enda central pott och sedan fördela ut.

Syntolkning #4

Kameran zoomar ut och kvinnan vänder sig och går ut ur bild.

Sammanfattning

Den som ser inslaget får inte reda på en enda konkret anledning varför de sex kommunerna som gått back går back. Det är en konstig grej som hänt av att folk mystiskt blivit äldre, att yngre skaffat barn, att det inte produceras så många bilar i Torslanda som tidigare, och, att staten tydligen slutat dela ut bidrag för nya invånare.

Snarare är det så att kommunerna och deras ekonomi är detaljreglerad och centralplanerad. Riksdagen fastställer exakt vilken service som varje enskild kommun är ålagd att utföra samt hur det ska gå till. Till detta centralplanerar staten vissa bidrag som ska ge det på förväg beslutade resultatet, till exempel att invandrare ska vara självförsörjande efter två år.

Så, nej, SVT, problemet är inte en åldrande befolkning, eller att svenska 90-talister skaffar barn. Problemet är inte heller att Volvo eventuellt säljer några bilar färre. Inte ens att kommunerna inte längre kan sälja ut sin mark till höga priser är problemet (även om det gör att de inte längre kan täcka sin skenande kostnader).

Problemet är centralplanering, centralreglering och centralstyrning. På en fri marknad skulle vård och omsorg betalas av den som behöver vård och omsorg, skolorna skulle finansieras av föräldrarna och de nya invånarna skulle vackert få skaffa sig jobb istället för att stå i kö till socialen.

Monolitiska oflexibla centralplanerade system klarar inte av ens de minsta avvikelser från planen, därför står kommunerna handfallna när demografin förändras och när skatteintäkterna tryter. Till detta ska läggas att staten dessutom är usel på att planera. Hur förklarar man annars att dom inte ens begripit att folk kommer bli gamla och då behöva vård och omsorg?

Enligt SVT så har Venezuela problem på grund av fallande oljepriser. På samma sätts så har Sveriges kommuner problem på grund av att folk blir äldre och att de yngre skaffar barn.

Nej SVT, problemet är att socialister alltid får slut på andra människors pengar. Så även denna gång. Om Sverige ska fortsätta ha SVT som ekonomisk vägvisare, där allt in i minsta detalj ska centralplaneras, då är det enda som väntar svält och misär. Precis som det alltid har varit, när socialism får råda.

4 kommentarer till Ӏr kommunernas krackelerande ekonomi verkligen ett stort mysterium?

  • Om centralplanering inte fungera i lilla Sverige, hur bra kommer det då att gå för EU? EU kommer aldrig att fungera hur god viljan än är, på grund av centralplaneringen.

    Venezuelas problem har ingenting med oljepriset att göra. Samma sak i Venezuela – centralplanering, som startade i början på 1950-talet, då allmänna val infördes efter militärdiktaturen.

    Vi har även en utflyttning av svenskar från Sverige. In flyttar folk som skapar kostnader. Ut flyttar folk som stod för intäkterna. Problemet blir dubbelt blir i princip dubbelt så stort.

    • Göran!
      Jag ser inte att centralplanering skulle vara ett nämnvärt bekymmer. Stora företag ägnar sig åt centralplanering och överlever i konkurrensen.

      Eftersom Venezuelas intäkter till stor del är från olja så får dom naturligtvis fallande intäkter när oljepriset faller. Och det är ett problem. På samma sätt är stigande bensinpris ett problem för bilägare. Borde väl inte vara svårt att inse.

      Däremot har väljaren i Venezuela så att säga bundit ris åt sin egen rygg genom att rösta på tillväxthämmande vänsterpartier. Men det är en annan sak.

      Problemet med EU/vänstern är inte centralplaneringen, där är:
      * skattefinansierad omfördelning
      * vinstförbud/vinstrestriktioner
      * offentlig sektor.

      Kunde man stryka bort det skulle vi ha en sprudlande tillväxt.
      Rent ideologiskt finns det frågor kvar men de är av ringa praktisk betydelse.

      • Problemet är ju när man stjäl ihop resurserna. Det blir sämre idéer som vinner konkurrensen och sämre individer som lyckas.

      • Jonas!
        Vi borde kunna vara överens om att stöld är fel.
        Men jag ser inte kopplingen till centralplanering. Finns det en sådan eller hamnade din kommentar på helt fel ställe?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *