Den monetära kategoriseringen av Bitcoin

Sedan ett antal år tillbaka så kämpar man inom den österrikiska ekonomiska skolan med frågan om hur man ska klassificera bitcoin. Det är ingen lätt uppgift. Empirin, där Bitcoin uppenbarligen fungerar som bytesmedel, vill inte riktigt gifta sig med teorin, där bara en vara eller råvara kan vara ursprunget till bytesmedel och pengar.

När man applicerar Ludwig von Mises evolutionsteori om pengar på Bitcoin så hamnar man till slut, via regressionsteoremet, i en återvändsgränd där man måste tillskriva Bitcoin ett annat värde än det monetära värdet. Detta leder till osnygga ad-hoc teorier där man försöker pressa in Bitcoin i de österrikiska teorierna, eller som Benjamin Juhlin skrev här på mises.se för en tid sedan: ”… att världens största skohorn har använts för att förena regressionsteoremet med Bitcoins uppkomst.”

Syftet med denna artikel är att argumentera för att de österrikiska teorierna är otillräckliga när det gäller pengars kategorisering och ursprung, men att detta inte på något sätt är ett hot mot den stora visdom som ryms inom dessa teorier.

Är Bitcoin fiat-pengar?

I sin utmärkta och ambitiösa introduktion till Bitcoin, Understanding Bitcoin, väljer Silas Barta och Robert P. Murphy att kategorisera Bitcoin som fiat. De går inte in på någon djupare diskussion om varför de valt detta epitet men motiverar det bland annat med påståendet att ”…inom monetär ekonomi har termen ’fiat’ en mycket precis betydelse, under vilken bitcoin skulle passa.” Utan att vara alltför djärv kan man nog våga påstå att Silas/Barta tar sig vissa friheter med ett sådant påstående, det råder knappast någon utbredd konsensus bland monetärt skolade personer om att Bitcoin skulle vara fiat.

Vidare hävdar man att ”Enligt vår bedömning är det viktigare för nybörjaren att förstå att det inte finns någon annan råvara eller tillgång som ’backar upp’ bitcoin – och att det i denna mening är en fiatvaluta – snarare än att undvika möjliga negativa undermeningar av vårt användande av en term som vanligtvis är reserverad för pengar av låg kvalitet som ges ut av moderna stater.” Man gör alltså bedömningen att av de egenskaper som kännetecknar fiat-pengar så är bristen på uppbackning viktigare att betona än de andra brister som statskontrollerade pengar innebär (till exempel okontrollerad expansion av penningmängden eller censur). Samtidigt så bekräftar man att termen ”fiat” normalt används på ett annat sätt än de själva gör, nämligen för att beteckna statligt utgivna pengar, alltså något helt annat än vad Bitcoin representerar.

Om man för ett ögonblick tar ett helikopterperspektiv på den österrikiska skolans terminologi rörande pengar och på allt som dryftats sedan slutet av 1800-talet så finns det på det hela taget två typer av pengar, de som av naturen fått en begränsad penningmängd och de som skapas av stater utan naturlig begränsning av penningmängden. Nästan all monetär diskussion av intresse utgår på ett eller annat sätt ifrån dessa två huvudgrupper av pengar. I dagligt tal benämns de statligt utgivna pengarna i stort sett utan undantag för ”fiat”.

Staters ständiga tendens att blåsa upp penningmängden och därigenom förrädiskt beskatta befolkningen genom stöld av köpkraft är intimt förknippat med termen ”fiat”. Ifall man väljer att kalla något för fiat som inte kontrolleras av en stat och där okontrollerad inflation inte kan förekomma så har man skapat en monumental källa till förvirring. Att kalla Bitcoin fiat kan knappast vara en väg framåt.

Är Bitcoin en vara?

I sin uppsats The origin, classification and utility of Bitcoin argumenterar Peter Šurda för att Bitcoin ursprungligen var en vara. I och med detta får han Bitcoin att passa in i Carl Mengers och Ludwig von Mises teorier. Šurdas inställning sammanfattas ganska bra med följande citat: ”Ifall vi förkastar både hypotesen att Bitcoin är ett finansiellt instrument och en råvara, så lämnas vi utan möjlighet till klassificering. Han kan alltså inte tänka sig möjligheten att man skapar en klassificering av pengar som inte tar sitt avstamp i en strikt tolkning av Mengers och von Mises verk. Oavsett hur stort skohorn man behöver använda så ska Bitcoin pressas in i teorier som uppenbarligen skapades utan varken internet eller kryptovalutor i åtanke.

Det stora problemet med detta resonemang är naturligtvis att Bitcoin aldrig varit en vara utan skapades med den uttryckliga ambitionen att vara pengar – ursprungsanvändningen var monetär. Det finns digitala varor (till exempel IP-adresser eller CryptoKitties) men Bitcoin var aldrig en sådan. De första personerna som tillskrev Bitcoin ett värde gjorde det rimligtvis för att de hade förhoppningen att denna kryptovaluta någon gång i framtiden skulle bli ett bytesmedel och pengar.

Frågan man måste ställa sig är ifall man ska fortsätta med de fruktlösa försöken att införliva Bitcoin i de klassiska österrikiska teorierna eller ifall det är dags att gå vidare. Är det inte så att det vetenskapliga sättet att ta sig an ett fenomen är att skapa en teori och sedan testa den mot verkligheten? När man kommer till en punkt där teorin inte längre stämmer med verkligheten så ändrar man teorin och gör ett nytt försök att komma närmare sanningen. Storheten i Mengers och Mises verk till trots är det viktigt att komma ihåg att det inte rör sig om ofelbara religiösa skrifter utan om vetenskapliga texter och som sådana del i en ständigt pågående debatt.

Som ett tankeexperiment, föreställ dig att det fanns en basmetall lika sällsynt som guld men med följande egenskaper:
– tråkig grå färg
– dålig ledare av elektricitet
– inte särskilt stark, och inte smidbar eller lätt formbar heller
– inga praktiska eller dekorativa användningsområden

men med en speciell, magisk egenskap: den kan transporteras över en kommunikationskanal

Ifall metallen, av någon som helst anledning, erhöll det minsta värde, skulle vem som helst som ville överföra värde kunna köpa lite, sända det, och låta mottagaren sälja det.

Kanske skulle den kunna få ett initialt värde cirkulärt som du har föreslagit, genom att man förutser dess potentiella användbarhet som bytesmedel (jag skulle definitivt vilja ha lite grann). Kanske samlare, vilken slumpmässig anledning som helst skulle kunna utlösa det.”

Satoshi Nakamoto (citat taget från en diskussionstråd från 2010 som debatterar förhållandet mellan Bitcoin och regressionsteoremet)

Pengar – dess ursprung och kategorisering

Det är undertecknads åsikt att de österrikiska mästarnas förklaringar av ekonomiska skeenden är vida överlägsen den som presenteras av de keynesianska mainstream-ekonomer som vi ständigt matas med. Att det finns smärre brister rörande pengars kategorisering och ursprung är inget större problem och förändrar inget av vikt.

Man skapar vetenskapliga kategorier för att kunna vara tydlig när man talar om verkligheten, men kategoriseringen i sig är i viss mån godtycklig. Verklighet är en sak, kategorisering en annan. På samma sätt ligger inte visdomen hos Ludwig von Mises et al. primärt i kategoriseringen av pengar, utan på dess roll i en fri marknadsekonomi (i verkligheten).

För en referenspunkt, jämför med när fordonet Segway gjorde sin entré i trafiken för några år sedan. Segwayen befann sig i verkligheten, men saknade kategorisering i lagboken. Eftersom en Segway befinner sig i trafiken och kan krocka med exempelvis en bil, så behöver den kategoriseras för att sedvanliga juridiska processer ska kunna äga rum. Kategoriseringen kan ske på olika sätt, antingen kallar man det nya fordonet kort och gott för en cykel eller så skapar man en ny kategori, ”ståhjuling”. Eller så kategoriserar man på något annat godtyckligt sätt. För brukare av Segwayen är dock konsekvenserna i verkligheten det som betyder något, oavsett kategorisering: var får man köra? Hur fort får man köra? Är det åldersgräns? Och så vidare…

Framtiden

Inom den österrikiska skolan talar man om ”generationer” av lärda människor. Detta i sin tur implicerar evolution och förändring av den gemensamma kunskapsbanken. Kanske är det dags att våga sig på lite nya vinklar inom monetär kategorisering, trots att det möjligen bryter med tidigare väl rotade axiom. Det finns ingen anledning till att en sådan utveckling skulle behöva vara avfärdande eller respektlös mot de österrikiska auktoriteterna. Betrakta till exempel denna angreppsmetod av Konrad S. Graf: Han låter den österrikiska idétraditionens anda, snarare än dess bokstav, råda när han lägger fram ett förslag på en kategorisering där kryptovalutor ingår jämte välkända etiketter som fiat- och varupengar. Kanske kan man till och med vara djärvare än så i sina ansatser och låta helt nya begrepp och indelningar ingå i kategoriseringen?

Oavsett hur man väljer att gå vidare så är bra att komma ihåg att en eventuell förändring av de monetära kategorierna inte på något sätt påverkar kärnan i den österrikiska skolans idéer. Strävan efter ett fritt samhälle och en sund marknadsekonomi utan onödig inblandning av staten förblir densamma oberoende av vilka etiketter man sätter på olika typer av pengar.

8 kommentarer till ”Den monetära kategoriseringen av Bitcoin

  • Bitcoin är ju skapad ur finanskrisen av libertarianer som en möjlighet att utan någon inblandning från staten eller andra parter göra transaktioner decentraliserat så jag tycker det är lite märkligt att ni undrar om det kan vara Fiatpengar. Det är ju tvärtemot fiat. Rekommenderar varmt att läsa boken the bitcoin standard (som ett bättre alternativ än den tidigare guldstandarden) som är skriven av den österrikiske ekonomiprofessorn Saifedean ammous. Märkligt att den inte har nämnts i artikeln!

    • Har du läst artikeln? Jag argumenterar ju tydligt för att bitcoin inte är fiat:

      ”Ifall man väljer att kalla något för fiat som inte kontrolleras av en stat och där okontrollerad inflation inte kan förekomma så har man skapat en monumental källa till förvirring. Att kalla Bitcoin fiat kan knappast vara en väg framåt.”

  • Gud vilket tramsande. Har ni inget vettigare att skriva om på denna sida? Uppenbarligen är Bitcoin skapat ur tomma intet och vem som helst kan skapa en kopia av Bitcoin och därmed öka tillgången på dessa så kallade pengar by fiat.

    Gör något vettigt med denna plattform istället för att tramsa på om nåt pyramidspel.

    • Du kanske har en poäng men vad gör du själv för vettigt förutom att häva ur dig kräks på saker som du uppenbarligen inte har minsta lilla inblick i eller förståelse för?

  • Som jag skrev redan 2017, så är det:

    ”…uppenbart att det är ett pyramidspel kombinerat med en spekulativ bubbla.” 1)

    Någon annan klassificering behövs inte, det långsiktiga värdet är nämligen noll. Inte ens något sentimentalt samlarvärde kommer att finnas kvar eftersom allas Bitcoin kommer att ”försvinna”.
    Det som nu händer är att allt fler ”miners” blir olönsamma, det gör att beräkningskraften i nätverket sjunker 2) och kommer tillslut att utsättas för en ”smash-n-grab” i form av att någon/några aktörer gör en punktinsats och överväldigar nätverkets kapacitet och då överför bitcoins till sig själva.
    Låt ingen frihetlig luras in (igen), och kom ihåg att även döda katter studsar.

    1) https://www.mises.se/2017/03/24/wilderang-och-bitcoin/
    2) https://www.blockchain.com/charts/hash-rate

    • Vem luras? Vad jag ser i denna artikel är en person som försöker fundera på någonting utan alltför många förutfattade meningar. Bitcoin är oerhört intressant, och har ett antal vansinnigt intressanta monetära egenskaper. Att inte ens tala om ämnet vore idiotiskt. Skriv en artikel och skicka till oss om du vill bidra till diskussionen. I dina kommentarer på min artikel 2017 uppstod en diskussion som jag inte anser att du gick segrande ifrån på något sätt. Du verkar vara precis lika hjärntvättad som de som sväljer ”bitcoin kommer segra”-storyn med hull och hår.

      • Lura i betydelsen; ”få att tro ngt felaktigt”, ”att köpa ngt mer el. mindre värdelöst”.

        Det betyder dock inte att jag vill attackera någon person, endast de felaktiga/saknade i det som diskuteras. Det går som bekant (som konsument av svensk politik) mycket bra att luras utan att varken ljuga eller ha ett illvilligt uppsåt. Jag kan ju mycket väl ha missbedömt vilken kunskap och kompetens som finns tillgänglig.

        Det är uppenbart att det pyramidspel eller om man så vill ett Ponzi-spel eller bondfångeri för att använda ett svenskt uttryck. Visst finns det aspekter som gör Bitcoin något annorlunda men så är fallet även för andra bedrägerier. Att ge det mer otillbörlig uppmärksamhet håller det levande genom att snärja fler offer.

        Självklart ”gick jag segrande”, då jag uppnådde precis det jag önskade; att säga som det är och varna mina frihetliga bundsförvanter. Huruvida jag lyckas upplysa en övertygad artikelförfattare med ett par rader i kommentarsfält eller inte lämnar mig kall. Men jag får erkänna att jag är förvånad över att Jon Nylander ser mig som hjärntvättad. Kall hård logik, Human Action & Bayesiansk inferens leder inte till hjärntvätt.

  • Hej Johan och Fabian,

    Här är min syn på saken.

    1) Är Bitcoin ett pyramidspel?
    Ett pyramidspel är ett bedrägeri. Någon person eller grupp försöker med falskhet att lura någon annan person eller grupp. Bitcoins regler är enkla och öppna för alla, och det finns ingen enskild person eller organisation som bestämmer över nätverket. Man kan välja att delta i spelet eller inte. Bitcoin må vara galet, naivt eller skrattretande, men det är inte ett bedrägeri. Jag anser att det är fel i rent saklig bemärkelse att säga att Bitcoin är ett pyramidspel.

    2) Är Bitcoin en spekulativ bubbla?
    Förmodligen. Precis som det varit bubblor associerade med all ny och revolutionerande teknik. Många jämför Bitcoin med tulpanlöksbubblan i Holland, men glömmer att tulpanindustrin idag, nästan 400 år senare, fortfarande är en av Hollands största industrier.

    3)Är Bitcoin trams som inte hör hemma på mises.se?
    Bitcoin används idag som bytesmedel och jag finner det därför rimligt att diskutera fenomenet här på mises.se

    4)Jag tycker personligen att klassificeringsfrågan är intressant och relevant även om bitcoin skulle försvinna. Råvarorna salt och tobak, eller valutan riksdaler, används inte som betalningsmedel längre men visst vill vi ändå kunna klassificera dem.

    5)Datorkraften hos Bitcoin-nätverket är en funktion av priset. Nu när priset sjunker så sjunker också datorkraften. Det är sant att det då skulle vara lättare att ta över nätverket för en enskild organisation. En sinnrik aspekt av Bitcoins incitamentstruktur är dock att eftersom en sådan ”smash and grab” omedelbart skulle krossa värdet på bitcoin, så förhindrar det i sig att en sådan kupp genomförs. Vem vill stjäla något som i och med stölden blir värdelöst?

    6)Kommer Bitcoin att försvinna inom kort?
    Kanske. Min gissning är att guld och silver kommer att överleva Bitcoin, men jag tror det är fullt möjligt att Bitcoin kommer att finnas kvar lika länge som internet finns till. Vi får se. Själv avstår jag från tvärsäkra svar på den frågan.

    /Simon

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *