Myter om marknadshyror

Hyresgästföreningen har nyligen hävdat att marknadshyror skulle ge upphov till avsevärt högre hyror på lägenheter. Inom ekonomivetenskapen råder inte det minsta tvivel om att bostadsbristen är delvis orsakad av hyresregleringar (frånvaron av marknadshyror), så det är förmodligen smart att försöka angripa frågan på ett nytt sätt. Men tyvärr är deras argumentation även i denna fråga sprängfylld av ekonomiska missförstånd.

Det börjar med något så grundläggande som vad en marknadshyra är. En ganska okontroversiell definition är att marknadshyran är resultatet av köparnas och säljarnas transaktioner. Marknadshyran bestäms av utbud och efterfrågan. Det finns ingen betydelsefull skillnad mellan den och, till exempel, marknadspriset på bilar.

Men för Hyresgästföreningen är marknadshyran något helt annorlunda:
”Marknadshyror innebär att marknaden sätter hyrorna, det vill säga att hyresvärden bestämmer hur mycket du ska betala i hyra.”

Istället för att vara resultatet av både köparnas och säljarnas värderingar är alltså marknadshyran helt och hållet bestämd av säljaren. Om detta var sant framstår Hyresgästföreningens uppskattningar om 50% högre hyror med marknadshyror som oerhört låga. Om hyresvärden ensidigt bestämmer hur mycket hyresgästen betalar i hyra, vad hindrar honom från att ta ut hundratusen kronor per månad? Eller en miljon? Man borde inte ägna för mycket tid åt att begrunda sådana frågor, eftersom de saknar svar. Alla priser, inklusive hyror, bestäms av samspelet mellan köpare och säljare. Priset på en bil är inte 150 000 kronor för att säljaren bestämt det, utan för att det är där säljare och köpare möter varandra.

Denna missvisande definition är talande. Marknaden betraktas som en enskild aktör, som sätter priserna så att hyresvärdarna gynnas. Den tjänar inget annat syfte än att gynna de rika. Detta återkommer sen när Hyresgästföreningen går vidare till att påstå att hyrorna skulle vara betydligt högre om marknadsmässiga villkor fick råda. De baserar detta påstående på en rapport som de har beställt av konsultföretaget Ramböll, som de påstår säger sig visa att marknadshyror ger upphov till högre hyror för alla lägenheter. Men det stämmer inte. I rapportens sammanfattning konstaterar nämligen konsultföretaget att ”Vi analyserar de direkta effekterna av ett avskaffande av hyressättningssystemet och tar inte dynamiska effekter i beaktning, det vill säga hur hyresgäster och övriga parter på marknaden kan tänkas bete sig vid en fri hyressättning på hyresmarknaden.” De ”dynamiska effekter” de nämner är ett väldigt fult namn på något väldigt vackert, nämligen det faktum att i marknadsekonomin är produktion och pris oskiljaktigt förenade. Högre priser på en vara ger upphov till en större produktion av varan. Om man bortser från det analyserar man inte marknadshyror.

Låt oss förklara hur dessa dynamiska effekter, mer korrekt vore kanske marknadseffekter, kan uttrycka sig. Vi föreställer oss först att det, tyvärr för alla bostadslösa, finns hyresregleringar. Maxhyran för hyreslägenheter är tretusen kronor per månad. Ett byggföretag har ett tilltänkt projekt som det skulle kunna täcka byggkostnaderna för om det kunde hyra ut lägenheterna däri för fyratusen kronor per månad, och det tror att hyresgäster skulle kunna vara beredda att betala femtusen kronor per månad till och med. På grund av hyresregleringen får det dock inte ta ut denna hyra, och det väljer därför att inte bygga huset. Men sedan avskaffas hyresregleringen. Helt plötsligt blir det lönsamt för byggbolaget att bygga detta hus. Detta är den första marknadseffekten. Men det stannar inte bara vid att utbudet ökar. Ett högre utbud ger också upphov till lägre priser. Priset på de tidigare byggda lägenheterna kommer nu att sjunka, eftersom de inte trycks upp av de som flyttade in i de nybyggda husen.

Marknadsekonomin är i grund och botten ett sätt att styra produktionen. Den tvingar entreprenörerna att försöka anpassa utbudet till konsumenternas önskemål. Om man bortser från produktionen och därefter går till hätskt anfall mot marknadsekonomin angriper man endast sitt eget intellekt. En marknadsekonomi utan ett samband mellan pris och produktion är lite som en morotskaka utan morot eller kaka.

När vi nu har betonat kopplingen mellan pris och produktion kan vi ta oss an den ursprungliga frågeställningen. Är det rimligt att alla hyror kommer att stiga till följd av marknadshyror? Först kan vi konstatera att några hyror kommer att stiga till följd av marknadshyror, för annars skulle ju utbudet inte kunna stiga. Det högre utbudet kan inte heller stiga till den grad att prishöjningen helt sväljs. Men detta innebär inte att alla hyror måste stiga. Tvärtom skulle vissa hyror kunna sjunka. Lägenheter är olika och när utbudet stiger skulle priset för att hyra en lägenhet att sjunka medan priset för en annan stiger. Kanske visar det sig att människor föredrar att bor i innerstaden, vilket gör att hyrorna stiger och utbudet växer där medan hyrorna i förorten sjunker. Exakt hur olika priser kommer att förändras med marknadshyror finns det inget vetenskapligt svar på. Hade priser kunnat beräknas med matematiska modeller hade alla världens entreprenörer kunnat ersättas av dessa matematiska modeller. Det går dock inte. Istället måste varje entreprenör uppskatta vilket pris som konsumenterna köper mest till och sätta priset utifrån denna bedömning. Det är lite av en gissning. Att genom matematiska metoder försöka nå kunskap om framtida priser visar mest på en stor arrogans.

Det går alltså inte att säga att alla hyror kommer att stiga med marknadshyror. Vi vet inte hur hyrorna kommer att förändras. Lika gärna skulle man kunna säga att alla hyror kommer att sjunka om marknadshyror införs, vilket även det vore missvisande. Det ekonomivetenskapen kan säga är endast att hyresregleringen ger upphov till bostadsbrist och att införandet av marknadshyror skulle göra det lättare för alla de människor som saknar en bostad att få tag på en hyreslägenhet.

Dela för frihetens skull

15 reaktioner på ”Myter om marknadshyror”

  1. Profilbild

    Om det i morgon blev marknadshyror i Sverige skulle priserna på en hyreslägenheten stiga. Det beror på det enkla sambandet att det inte finns någon balans i efterfråga och utbud. Utbudet är för lågt i Sverige.

    Frågan är om utbudet kan rättas till med tanke på alla regleringar som finns på bostadsbyggandet och olika former av ägande och typ av boende?

  2. Profilbild

    Myter om bruksvärdessystemet

    Nej bostadsbristen beror inte på bruksvärdessystemet (myt nr 1)
    Det finns flera rapporter som visar att Europas länder har bostadsbrist oavsett hur hyrorna sätts. Det finns därför ingen naturlig koppling mellan tillgång på bostäder och marknadshyror.

    Nej hyrorna kommer inte att sjunka med marknadshyror (myt nr 2)
    I artikeln finns en enorm tilltro till marknadens välsignelsebringande krafter. Filosofin är mycket enkel. Om man låter marknaden sätta hyrorna och avskaffar hyresgästernas rätt att förhandla hyran så kommer byggandet att öka och hyrorna att sjunka. Det finns visserligen inget exempel på att det blivit så i något land, men sådant biter inte på de marknadstroende. Troligen har Benjamin Juhlin missat att exempelvis hyrorna i Helsingfors ökade med 47 procent när hyrorna släpptes fria, att Angela Merkel blev tvingad att införa ett tak för marknadshyrorna i Berlin och att alla länder som har marknadshyror också tvingas ha ett system med socialbostäder. Det är inte enbart Hyresgästföreningens rapport som visar att flertalet (observera inte alla) hyror kommer att öka med marknadshyror. Sanningen är att till och med de som är anhängare av marknadshyror är medvetna om att det skulle bli ett ordentligt klirr i fastighetsägarnas kassakistor och på motsvarande sätt tomt i hyresgästernas plånböcker. Ett bra exempel är vad som hände med andrahandsmarknaden när den avreglerades. Mellan 2009 och 2017 ökade andrahandshyrorna för hyresrätter med 59 procent.

    Nej bruksvärdet hindrar inte byggandet (myt nr 3)
    Att påstå att det är bruksvärdets fel att det inte byggs tillräckligt med hyresrätter är galet, eftersom bruksvärdet inte ens tillämpas när man bygger nytt. Rent logiskt borde man inte kunna skylla på någon som inte är inblandad. Det verkar ha gått artikelförfattaren förbi att vi har en särskild modell för hyressättning vid nyproduktion så kallade presumtionshyror där hyrorna baseras på den kalkyl som ligger till grund för byggandet. Till och med branschen själv säger idag att ett stort problem inte är låga hyror, utan att de dyra nyproducerade hyresrätterna i allt större utsträckning står tomma.

    Nej marknadshyror kommer inte leda till ett ökat byggande av hyresrätter (myt nr 4)
    En rapport från London School of Economics (Whitehead med flera 2012) belyser utvecklingen i elva olika västeuropeiska länder efter en avreglering. Tvärtemot vad många väntat sig minskade den privata hyressektorn i storlek eller förblev oförändrad. Några fler bostäder blev det inte, vilket författarna menar beror på att det är så många andra faktorer som är avgörande för en fastighetsinvestering: skattesystemet, avskrivningsregler, subventioner med mera. Sannolikt upplevdes också hyresboendet som mindre tryggt efter avregleringen och därmed mindre attraktivt. En väldokumenterad FN-rapport från 2013 är inne på den linjen; avskaffandet av en hyresreglering har sällan medfört ökade investeringar i hyresmarknaden, utan snarare vridit marknaden mot mer äganderätt. Två examensarbeten från KTH undersökte effekterna av avregleringarna i Finland, Norge, Spanien och Storbritannien och kom fram till att de inte ökat byggandet av hyresrätter.

    Nej bostaden är inte som vilken vara som helst (myt nr 5)
    Dagens hyressättningssystem ska skydda människors rätt till ett tryggt boende. Boendet är inte vilken vara som helst. De boendes förhandlingsposition är svagare än bilkonsumentens. Därför måste konsumentskyddet mot hyresökningar vara starkare än skyddet mot bilprisökningar. Syftet med hyreslagstiftningen är att balansera fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen. Hyreslagstiftningen är en konsumentskyddslag. Den ska skydda människor mot oskäliga hyreshöjningar och garantera dem ett reellt besittningsskydd.

    1. Profilbild
      Benjamin Juhlin

      Uppskattar din kommentar, även om det inte riktigt känns som att du bemöter mina resonemang utan snarare plockat ut slutsatserna som du kastar lite gamla argument på. Jag vet inte riktigt hur givande det är, då ekonomin består av ett gytter av olika faktorer och man kan hitta korrelationer för massor av olika påståenden. Som sagt hade jag uppskattat om du hade kommenterat mina ekonomiska resonemang. Du kan givetvis anklaga mig för att vara antivetenskaplig i detta, men även bland empiriska nationalekonomer råder total konsensus om att hyresregleringar orsakar bostadsbrist så det kan inte vara någon räddning.

      ”Det finns flera rapporter som visar att Europas länder har bostadsbrist oavsett hur hyrorna sätts. Det finns därför ingen naturlig koppling mellan tillgång på bostäder och marknadshyror.” Här påstår du att det inte finns någon relation mellan tillgång och pris, och därmed ifrågasätter du i grunden lagen om utbud och efterfrågan. I denna värld existerar priser, tillgång och efterfrågan helt oberoende från varandra. Utbudet kan stiga samtidigt som efterfrågan är densamma utan att priset förändras. Kaffeskörden slår fel, men oroa er inte, detta påverkar inte priset på kaffe.

      ”Det är inte enbart Hyresgästföreningens rapport som visar att flertalet (observera inte alla) hyror kommer att öka med marknadshyror. Sanningen är att till och med de som är anhängare av marknadshyror är medvetna om att det skulle bli ett ordentligt klirr i fastighetsägarnas kassakistor och på motsvarande sätt tomt i hyresgästernas plånböcker.” Nej, det existerar konkurrens på marknaden. (Om den inte är alltför reglerad). Om några fastighetsägare tjänar multum kommer andra att ge sig in på marknaden och trycka ner priset tills dess att vinsterna försvinner.

      ”Att påstå att det är bruksvärdets fel att det inte byggs tillräckligt med hyresrätter är galet, eftersom bruksvärdet inte ens tillämpas när man bygger nytt. Rent logiskt borde man inte kunna skylla på någon som inte är inblandad. Det verkar ha gått artikelförfattaren förbi att vi har en särskild modell för hyressättning vid nyproduktion så kallade presumtionshyror där hyrorna baseras på den kalkyl som ligger till grund för byggandet. Till och med branschen själv säger idag att ett stort problem inte är låga hyror, utan att de dyra nyproducerade hyresrätterna i allt större utsträckning står tomma.” Ja, det var ett dåligt exempel. Presumtionshyror är bra, så det större problemet är att man inte kan ta ut vilken hyra man vill på redan byggda lägenheter.

      ”Dagens hyressättningssystem ska skydda människors rätt till ett tryggt boende. Boendet är inte vilken vara som helst. De boendes förhandlingsposition är svagare än bilkonsumentens. Därför måste konsumentskyddet mot hyresökningar vara starkare än skyddet mot bilprisökningar. Syftet med hyreslagstiftningen är att balansera fastighetsägarnas och hyresgästernas intressen. Hyreslagstiftningen är en konsumentskyddslag. Den ska skydda människor mot oskäliga hyreshöjningar och garantera dem ett reellt besittningsskydd.”
      I artikeln använde jag livsmedel som ett exempel, vilket jag gjorde för att jag förutsåg den här invändningen. Vi behöver mat för att överleva. Ändå har marknadspriser på mat inte fått matpriserna att skjuta i höjden. Hur kan det komma sig? Skulle inte matägarna kunna utpressa oss med hot om svältdöd till att köpa till jättehöga priser? Nä, för konkurrens råder på matmarknaden. Om någon tar ut ett oskäligt pris kan någon annan ge sig in på marknaden och tjäna pengar genom att sälja till ett lägre pris. Så skulle det även fungera på hyresrättsmarknaden i frånvaron av regleringar.

      1. Profilbild

        ”Ja, det var ett dåligt exempel. Presumtionshyror är bra, så det större problemet är att man inte kan ta ut vilken hyra man vill på redan byggda lägenheter.”

        Kan du förklara resonemanget här lite djupare, Benjamin? Jag hängde inte med. Om nybyggda lägenheter står tomma pga för höga hyror, hur skulle detta hjälpa?

  3. Profilbild

    Johan Pelling: ”Det finns flera rapporter som visar att Europas länder har bostadsbrist oavsett hur hyrorna sätts. Det finns därför ingen naturlig koppling mellan tillgång på bostäder och marknadshyror.”

    Helt fel. Det finns en teoretisk bostadsbrist och en verklig bostadsbrist. Det som sätter hyrorna är den verkliga bostadsbristen. England är ett lysande exempel på detta. Enligt myndigheterna byggs det ungefär 100.000 bostäder för lite varje år i England och det råder en stor bostadsbrist. Trots det finns det ett väldigt stort utbud på hyreslägenheter. Det är inga som helst problem att skaffa sig en bostad i England. Vill man flytta till England fixar man sig en bostad på en vecka. Det fullständigt kryllar av företag som förmedlar hyresbostäder. Finns det några sådana i Sverige? Nej.

    Johan Pelling: ”En rapport från London School of Economics (Whitehead med flera 2012) belyser utvecklingen i elva olika västeuropeiska länder efter en avreglering. Tvärtemot vad många väntat sig minskade den privata hyressektorn i storlek eller förblev oförändrad.”

    Mycket lustigt att London School of Economics inte ens förstår sig på den engelska fastighetsmarknaden. Ökande antal regleringar i England gör att det blir svårare för ”socialt svaga personer” att hyra en lägenhet. En hel del andra nya regleringar på senare år gör att det har skapats en marknad som kallas för ”buy and leave”. Det innebär att fastighetsinvesterare som tidigare köpte fastigheter för att hyra ut, nu köper fastigheter men hyr inte ut. Risken har blivit för stor, så i stället håller man bara fastigheten och gör vinsten på fastighets ökning i värde.

    Att hyra ut via booking.com, hotels.com and AirBnB har ökat jättemycket. Bolag som har specialiserat sig på denna typ av uthyrning ökar, dvs. hjälper fastighetsägarna med uthyrningen startar hela tiden. Detta är en produkt av regleringar.

    Benjamin Juhlins artikel är helt korrekt. Det går inte att argumentera emot den. Det enda som inte stämmer om man ska argumentera emot är att den inte fungerar på grund av regleringar och lagar.

    Det är bara att ta artikeln som utgångspunkt och sedan ta bort regleringar så att verkligheten blir mer överensstämmande med artikeln.

    En avreglerad marknad öppnar även upp för fler boendeformer. I England är det vanligt med att flera personer delar på en bostad. Framförallt är det ensamstående som bor på det viset. Den som äger bostaden hyr ut rum med andra ord. Bostaden anpassas naturligtvis för en sådan boendeform.

    En avreglering skulle kunna skapa bostadsformer och ägande som vi inte ens har tänkt på i dagens läge.

    Kan vi skapa ett incitament som gör att en fastighetsägare kan kalkylera en vinst med till exempel bara 90 % av sitt bostadsbestånd uthyrt då har vi löst alla bostadsproblem.

    Vad gäller den så kallade kommunala bostadsbolagen i till exempel Stockholm är det så att de har bostadsområden som går med förlust och förlusten får hyresgäster i andra bostadsområden betala med högre hyror. En liten intern marknadshyra med andra ord.

    I Sverige finns det hur mycket pengar som helst att bygga bostäder för. Det finns hur många byggföretag som helst som vill bygga bostäder. Frågan är hur det kommer sig att det inte byggs mer? Ganska enkelt svar egentligen. Politiker och staten.

  4. Profilbild

    Det kan kanske har en viss betydelse i sammanhanget att London School of Economics grundades av The Fabian Society, en kulturmarxistiskt rörelse som verkar efter Frankfurtsskolans ideologi. Man strävar efter en revolutionär omvandling av samhället och omkullkastning av alla traditionella eller konservativa levnads- och förhållningssätt. Det är för mig helt uppenbart att deras analys av bostadsmarknaden är klart vinklat vilket jag även tolkar med anledning av deras dåliga kunskaper om bostadsmarknaden i England.

  5. Profilbild

    Sent ute men måste ändå fråga eftersom det hela tiden dyker upp.
    Man läser inte sällan i texter som förespråkar marknadshyror att det skulle innebära mer nybyggnation men det finns ju redan idag undantag från bruksvärdesprincipen vid nybyggen. Detta märks inte minst här i Stockholm där hyrorna på nybyggen är extrema.
    När det gäller det faktum att så många lägenheter hyrs ut i t ex London så är det ju väldigt ofta lägenheter som inte är hyresrätter utan ägs av privatpersoner som hyr ut för att tjäna sig en hacka. Det har alltså väldigt lite att göra med hyresrätter utan mer med andrahandsuthyrning.
    Kan inte hålla mig utan måste bara säga att Görans kommentar om LSE och The Fabian Society är rätt tragiskt. Läs gärna https://fabians.org.uk/about-us/our-history/

  6. Profilbild

    menar artikelförfattaren att fastighetsbranschen förlorar pengar på att bygga hyresrätter i dagens system? i så fall förstår jag inte varför någon bygger överhuvudtaget…
    snarare är det så att man tjänar pengar på hyresrätter, men att man tjänar MER på bostadsrätter, och man skulle tjäna MER vid fri hyressättning…
    eftersom vinstdrivande företag alltid vill tjäna MER så förespråkar man fri hyressättning, inte pga av samhällsansvar (”då skulle fler hyresrätter byggas”-argumentet).

    skulle fri hyressättning innebära sänkte hyror så skulle fastighetsbranschen inte förespråka det, svårare än så är det inte.

    dessutom – precis som i bilbranschen – så finns kartellbildningar och korruption i denna bransch bestående av jätteföretag (det är inte direkt småföretagare som torghandlar det gäller här). detta skall man inte bortse i från.

    1. Profilbild

      Skälet till att det öht byggs HR är några:
      * statliga bidrag
      * att HGF i de fallen accepterar presumptionshyra som är så pass hög att fastighetsbolaget ser en möjlighet att gå runt.
      * Kommuner säljer mark till fastighetsbolaget till underpris så att de går runt. Dvs en form av kommunal förskingring av skattebetalarnas pengar.

      Men produktionen minskar. Det är färre byggstarter. De byggrätter som finns som går att använda utan förlust blir färre och färre.

      Skribenten ”Den Andre” gör några fundamentala faktafel i sina konspiratoriska påståenden.

      * Det är fastighetsbolag som sitter på vinst/förlust när det gäller HR. Bolagen inom bygg/entreprenad bara bygger och tar ingen risk och har därför mycket tunna rörelsemarginaler.

      * Det är företag som är bostadsutvecklare som sitter på vinst/förlust när det gäller HR. Bolagen inom bygg/entreprenad bara bygger och tar ingen risk och har därför mycket tunna rörelsemarginaler.

      Dvs bolagen inom bygg/entreprenad har samma tunna rörelsemarginaler för både HR och BR. De varken vinner eller förlorar på marknadshyra.

      Bostadsutvecklare kan bli förlorare vid marknadshyra. Då kan det bli så att boendepreferenserna rör sig mot HR. Och bostadsutvecklare får svårare att sälja nyproducerade BR. Bostadsutvecklarna argumenterar inte för någon marknadshyra.

      De klaraste vinnarna är de (få) fastighetsbolag som råkar sitta på klart underprissatta HR. Där går marknadsvärdet upp på deras fastigheter. Men de flesta HR idag ligger nära marknadshyra. Så fastighetsbolagen är inga stora förespråkare för marknadshyra. Att det är svårt att få till nyproduktion av HR är ju inte ett bekymmer för dom. De förvaltar ju existerande HR.

      De riktig stora förlorarna är de som investerat 20 år i bostadskö för att kunna komma över en svårt underprissatt HR i attraktivt läge. Det är de som skriker som stuckna grisar när marknadshyra kommer på tal. Deras 20-åriga investering går ju då ned i sopnedkastet. Plötsligt finns ingen kö längre och man kan få sig en HR var som helst.
      Det är de som ligger bakom hatartiklarna i media om marknadshyra.

      Andra som skriker i vredesmod över marknadshyra är de som kollapsar över blotta tanken på att någon annan skulle kunna tjäna en krona. Dvs de som gillar det politiska systemet i Nordkorea. Fast just NK vill dom inte kännas vid utan producerar div svepskäl.

      De som uttalar missnöje med hyresregleringen är de som vill kunna flytta utan att stå i mångårig kö först. Och näringslivet i största allmänhet som vill kunna rekrytera folk från andra städer.

  7. Profilbild

    Hur blir det vid en avreglering för den kategori som idag bor och hyr i det äldre bestånd som ”20-års-köarna” traktar efter ? Många av dessa borde rimligen ställas på gatan dvs måste avflytta från området om marknadshyra införs. Många fall torde finnas där månatlig intäkt nätt och jämt täcker uppehälle trots låg hyra. Så en akustiskt mäktig kör stuckna grisar borde höras även bland dessa medborgare då hyrorna skulle dubblas över en natt ( dvs hyresvärd inte har problem att kunna ta ut sådan dubblad hyra pga marknadens efterfrågan). Fattig-hyresgäster i innerstads-områden är en säregen kategori. De har idag viss rörelsefrihet att kunna byta bostad inom området som utomstående saknar.

  8. Profilbild

    Intressant politiserad debatt. Med tydlig intressent propaganda propagerar flera för marknadshyror och lagar om ekonomiska system. Men ingen pratar om hur verkligheten ser ut. I början av 1900-talet drabbades bla Göteborg av massvräkningar pga precis det ni debatterar. Samma argument och samma påståenden. Familjer ställdes på gatan över en natt och hade ingenstans att ta vägen pga alla lgh blivit lika dyra och ingen hade råd. Jag är en av de ni pratar över huvudet på. Jag bor och har bott i centrala Göteborg sedan 90-talet och sett hur hyrorna stigit. För tillfället bor jag och min idag 19 åriga son i en tvåa på 50 kvm. 2006 råkade jag ut för en allvarlig olycka som renderat mig till förtidspensionär och gjort mig arbetsoförmögen. Av den ersättning jag erhåller idag för att klara vårat uppehälle går över 65% till hyran. Min fastighetsägare Skandia Fastigheter har sedan jag började kolla 2015 haft ett slutresultat på mellan 600-900 miljoner plus, varje år. Det är en bra vinst för aktieägarna men en totalförlust för samhället då dom samtidigt inte byggt ett enda nytt hyreshus. Så vill någon här vara så snäll att förklara hur era ekonomiska och akademiska tankegångar förhåller sig till verkligheten.
    Vart ska jag och min son ta vägen när alla fastighetsägare överallt höjer sina hyror?

    PS.
    Min farmors far byggde ett hus i Gravarne på västkusten i början på 1900-talet. Under 70- och 80-talet skulle helt plötsligt varenda rik familj i Sverige ha ett sommarhus på västkusten. Detta fick till följd att huspriserna skenade och folk köpte till slut fiskebodar utan avlopp och vatten för flera miljoner. Fastighetskatten skenade då för alla hus runtomkring och massor med året runt boende tvingades sälja och flytta mot sin vilja. Flera västkustkommuner kämpar ännu idag med den obalansen eftersom skatteintäkterna i kommunerna sjönk så kraftigt pga att de flesta husägarna nu helt plötsligt bodde i andra städer än tex Gravarne och betalade kommunalskatt där. Detta fick till följd att det blev ekonomiskt svårt att tillhandahålla med skola, vård och enligt badgästerna, badplatser/badstegar mm. De barn som vuxit upp i dessa kommuner och velat bo kvar pga släkt, vänner etc har inte haft resurserna att köpa sig ett hus utan tvingats bort från sina hemkommuner pga exakt samma marknadsmässiga och obalanserade ståndpunkter ni debatterar här.
    Är det rimligt anser ni?

    1. Profilbild

      Att hyra något kommer alltid att vara dyrare än att äga någonting i det långa loppet, säger sig självt. Visst man kan lämpa över kostnaden på någon annan genom transfereringar och det är väl det du önskar.

      1. Profilbild

        Vilken kommentar åsyftar Jonas Ek när han skriver att ”det är väl det du önskar”?
        Att hyra lägenhet är självklart dyrare, det är inget konstigt med det.

    2. Profilbild

      Hyressektorn är reglerad.
      Att hyrorna stiger beror på att fastighetsbolagets kostnader ökar.
      HGF måste godkänna hyreshöjningarna. Och HGF godkänner inga hyreshöjningar som inte är ”skäliga”.

      Att Fastighetsbolagens kostnader stiger är väntat och rimligt. Mycket av det som de köper beror i slutändan av lönekostnader. Och de stiger. Skatter stiger också. T ex energiskatter.
      Sedan tillkommer kostnader pga nya regleringar.

      Att Fastighetsbolagen gör vinst beror på ökat marknadspris på fastigheterna. Denna ökning i värde måste fastighetsbolaget ta upp som vinst och betala skatt för.

      Att fastighetspriserna stiger i värde beror på att produktionskostnaden stiger. Det drar upp värdet på existerande hyresfastigheter.

      Man kan titta på hyrorna i nyproducerade hyresfastigheter för att förstå hur produktionskostnaden stigit.

      ————————————————-
      Det finns inget orimligt i att priserna stiger om det blir så att folk gärna vill köpa bostäder i en viss region.

      Pratat om kommuners ekonomi har att göra med att de ens finns. Det är ett konstruerat problem.
      Samma sak med fastighetsskatt. Varför skall ett gäng plundra fastighetsägare bara för att de råkar äga en fastighet. Finns inget rimligt i det.

      De som råkade bo i regionen innan prisökningarna hade en stor fördel i det att de kunde profitera stort på de som ville köpa där. Det är inget oskäligt i det heller. Folk i andra regioner var inte lyckliga nog att få en sådan ”gåva”.

      Slutligen förstår jag inte kommentarerna om att man skulle som ”barn” som lämnar hemmet kunna skaffa sig en bostad där föräldrarna bor. Som 19-åring har man extremt svag ekonomi. Och får bosätta sig där det är billigt. Sedan under livet kan man spara ihop tillräcklig för att bo mer attraktivt.
      Bor föräldrarna i en 7-rummare i centrala Stockholm, kan man inte räkna med att kunna köpa en sådan. Utan får börja kanske i Norrtälje och spara sig närmare centrum.

  9. Profilbild

    Jag kan hålla med till viss del i det Bosse och flera andra skriver här och de är helt rimliga, men vissa av förklaringarna är egentligen bara lobbyism och propaganda för fri hyresättning, jag tror inte riktigt ni förstår konsekvenserna. Min fastighet där jag bor, har bytt ägare tre gånger sedan 2005 och jag rekommenderar er alla att se dokumentären PUSH på SVT. Den förklarar konsekvenserna av problematiken i tex ”marknadshyror”, men även problematiken i Sotenäs. I Norge har dom istället Boplikt, vilket innebär att när man köper en fullgod året runt villa så måste man även bevisa att man faktiskt bor i den samma minst halva året.

    Är ni snälla och återkommer med bättre svar och förklaringar än tidigare efter ni sett PUSH.
    För jag är övertygad om att ni egentligen bara pushar och försvarar en bubbla ni själva lever i och tror på. Verkligheten är mycket mer komplicerad och jag får känslan av att ni försöker undvika att svara på vilka konsekvenser det får för hela samhället om vi inför fri hyresättning eller som ni vill kalla det ”marknadshyror”.

    Marknadshyror är bara ett sätt förflytta kapital, det är bara en tanke. Öka värdet i en fastighet. Det är en strategi. För det är väl ändå så att även Fastighetsbolag behöver spara kapital av hyran till tex renoveringar och nybyggen och under längre tidslinje återfå dessa investeringar. Men det kapitalet har försvunnit i försäljningarna och nu vill man att vi hyresgäster ska betala igen och Bosse försvarar detta med att fastighetsägarnas kostnader ökar pga det ena och det andra. Ja, då kanske man får skära ner, avskeda folk eller tänka om hos fastighetsägarna. Alla medborgares kostnader ökar, mat, bensin, kollektivttrafik mm, men min sjukförsäkring tex, den står helt still. Boende är inte en kapitalistiskt vara på samma sätt som tex guld som man kan sälja och köpa hur man vill.

    Som sagt, de senaste 10-15 åren har dessa kapital försvunnit i försäljningarna fastighetsägare emellan och nu vill dom att hyresgästerna ska betala för allt igen genom att införa marknadshyror. Så att värdet i fastigheten stiger igen, eller hur?

    Faktum är att de flesta människor förstår detta och vi börjar bli arga.
    Vi tänker inte betala igen för något som bara är en strategisk tankebubbla, omoraliskt och ren girighet. Vi tänker inte betala för den bubblan. När stora kapital försvinner in i denna bubblan istället för att återinvesteras i tex nya hus och sedan ha mage att skylla höjningarna på tex bostadbristen är en av anledningarna till att ”marknadshyra” bör införas.

    Boende som är skäligt prissatt och tryggt är en rättighet och inskriven i internationell lagstiftning.

    Så egentligen kanske det är en socioekonmisk fråga. Om alla här även håller med om att Sjukpensioner, Sjukförsäkringar mm höjs till en nivå där även de som erhåller dessa har råd att betala tankegången ”marknadshyra” så blir alla kommentar på denna sidan helt plötsligt rimliga. Men då uppstår ett annat problem, eller hur?

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *