Mises förvirrade syn på rationalitet

Den österrikiska idétraditionen med ekonomer såsom Menger, Böhm-Bawerk, Mises, Rothbard, Machlup och Hoppe har alltid kännetecknats av högt i tak och ett starkt, bubblande, patos för välgrundade resonemang. Den interna kritiken har ofta varit livlig, med välkända exempel som Mengers avfärdande av Böhm-Bawerks kapitalteori, Machlups energiska motstånd till guldmyntfoten (se t ex Hülsmann 2007, ss. 476-79), och Rothbards och andras kritik av Mises monopolteori. Att hitta tveksamheter i mästarnas verk är med andra ord varken hädande eller särskilt unikt. Här kommer en annan – välkänd – sådan tveksamhet i Mises många verk: hans syn på vad ’rationellt’ beteende innebär.

I vanligt tal använder vi ofta ’rationell’ för att beskriva någon som fattar sina beslut genom resonemang snarare än intuition eller känsla (även om modern moralpsykologi mer och mer ifrågasätter den uppdelningen). Inom mikroekonomi har ordet en mer stringent betydelse och består av ett antal väldefinierade – om än hopplöst verklighetsfrånvända – kriteria för vad som kännetäcknas rationellt beteende. De tre vanligaste, som varje påläst student kan rabbla, är

  • Kompletthet: att individen kan ranka vilka varor eller kombinationer av varor som helst
  • Reflexivitet: att varje vara är åtminstone lika bra som andra identiska varor (i allmänhet bara ett specialfall av kompletthet)
  • Transitivitet: att individen inte har ”cirklar” i sina preferenser (dvs vara x föredras framför y som föredras framför z som i sin tur föredras framför x)

I mer teknisk mikroekonomi finns ytterligare fem kriterier (se valfri lärobok i mikroekonomi, t ex kapitel 3 i Banerjee 2015) och hela tillvägagångssättet är starkt förknippat med optimisering där den största fienden är produktions- eller konsumptionsfunktioner som inte är maximerade.

I Mises böcker och artiklar finns inte minsta spår av sådana betydelser av rationalitet. David Gordon på Mises-institutet brukar säga att Mises uppfattning av ’rationalitet’ är ”svag och filosofiskt anspråkslös”, i betydelser ”inte så svår att uppnå”. För Mises handlar rationellt beteende om att använda medel för att uppnå subjektivt värderade mål, det vill säga grunden i modern subjektivistisk nationalekonomi; sålänge en individ uppfattar ett medel (resurs, metod, andra människor) som användbart för att förflytta sig själv och verkligheten närmare ett mål, är beteendet för Mises rationellt. I Mänskligt handlande (s. 21) skriver Mises att subjektivitet respekterar

det som den agerade människan ämnar uppnå eftersom det är åtråvärt i hans ögon.

I boken Epistemological Problems of Economics (ss. 31-36) från 1933 skriver Mises att varje individuellt handlande har som mål att ’avlägsna upplevt missnöje’. Genom att använda medel för att uppnå mål agerar individer därmed rationellt – få, om ens några, beteenden kan då vara irrationella:

Mänskligt handlande är med nödvändighet alltid rationellt. Själva begreppet ’rationellt handlande’ är pleonastiskt och måste avfärdas som sådant. När det används för beteendens slutgiltiga mål är begreppen ’rationellt’ och ’irrationellt’ olämpliga och meningslösa. De slutliga målen för en individs agerande är alltid tillfredsställelsen av den agerande människans behov. (Mänskligt handlande, s. 18, 100, 104)

Ett tydligt exempel Mises ger är en jämförelse mellan läkare idag och förr. En läkare två århundraden tillbaka som använde medicinska tekniker som vi idag vet är helt olämpliga för att bota en viss sjukdom tog inte irrationella beslut. Från vårt nutida perspektiv var de besluten å andra sidan dåligt informerade och ineffektiva (Mänskligt handlande s. 20). Att inte använda korrekta medel för sina mål betyder att utfallet inte blir så bra som det skulle kunna vara – inte att individens betendee är irrationellt.

Oklarheter i Mises skrifter

Trots beskrivningen av rationalitet ovan är Mises inte särskilt tydlig om man letar vidare bland hans böcker. Ibland verkar han mena ovanstående betydelse av rationalite och ibland Upplysnings-idén om att använda förnuftet för att nå sina mål. Exempelvis skriver Mises i Theory and History (s. 260) att

Människan är en rationel varelse; det vill säga, hans beteende är styrt av förnuftet. Påståendet ’Människor handlar’ är detsamma som påståendet ’Människor är angelägna om att ersätta en tillvaro som passar honom sämre med en tillvaro som passar honom bättre’. För att uppnå det måste han använda lämpliga medel. Det är hans förnuft som möjliggör för honom att inse vilka medel som är passande för hans utvalda mål och vilka som inte är det.

Några sidor senare i samma verk (ss. 269-70) skriver Mises

Rationalismen hade rätt […] att det finns en långtgående enighet bland människor angående valet av slutgiltiga mål. Med endast obetydliga undantag vill alla människor bevara sina liv och sin hälsa och förbättra sina materiella levnadsförhållanden.

Vi hittar liknande och svepande argument i hans artikel från 1944, ”Treatment of ’Irrationality’ in the Social Sciences” (ss. 24-5). Nu verkar den radikala subjektiviteten från tidigare betydelser av rationalitet som bortblåst: det finns universella och slutgiltiga mål som alla individer kan nå genom att använda sitt förnuft; vi är nu alltså mycket närmare den rationalitet som förknippas med Upplysningens ideal om universellt förnuft.

En tredje, och ännu mer förbryllande betydelse av rationalitet framkommer i Mises diskussion om socialismens ekonomiska varande. Eftersom avsaknaden av priser för kapitalvaror under socialism förhindrar en centralplanerare från att kunna jämföra produktionskostnader mellan heterogena insatsvaror (det vi brukar kalla ”det socialistiska kalkyleringsproblemet” – eller bara ”kalkyleringsproblemet”) har han ”inga möjligheter att göra ett rationellt val mellan de olika produktionsalternativen” (Mänskligt handlande, s. 695).

Vänta nu här. Om vi påminner oss om den ”vanliga” Misesianska beskrivningen av rationalitet ovan (att använda medel för att nå mål), borde ju vilka produktionsval som helst vara rationella sålänge som centralplaneraren tror att de medeln tillåter honom att uppnå vissa mål. Som med läkar-exemplet var ju även alldeles olämpliga medel klassificerade som rationella. Nu, när Mises är i full färd att kritisera socialism, verkar ”rationell” ta på sig en betydelse av mainstream-ekonomins optimisering eller resursmaximering som den inte hade förut. Det är högst oklart hur en centralplanerares oförmåga att använda marknadspriser för kapitalvaror – vilket gör deras agerande ”fullständigt godtyckligt och kaotiskt” (Rothbard 1991: s. 53) – resulterar i irrationellt beteende eller hur socialistiska system är ”elimineringen av medvetet ändamålsenligt beteende” (Mänskligt handlande, ss. 696-97).

Slutsats

Trots att den version av rationalitet som vi främst förknippar med Mises är att använda medel för att nå subjektiva mål, finns åtminstone två ytterligare användningar: rationalitet i betydelsen av att använda förnuftet för att nå allmängiltiga insikter (Upplysningen) samt rationalitet i betydelsen av resursmaximering (Socialistiska kalkyleringsproblemet).

Förvisso spelar kanske inte ordvalet överdriven roll, och det mesta av modern subjektiv österrikisk ekonomi kvarstår även om ovanstående frågetecken kring definitionen av rationalitet inkluderas. Det är däremot intressant att se hur en särskild tolkning av rationalitet har konsekvent uppfattats som den Misesianska positionen trots att man enkelt kan hitta flera olika betydelser av rationalitet i Mises olika böcker och artiklar.

1 kommentarer till ”Mises förvirrade syn på rationalitet

  • Tack för en bra artikel i ett intressant ämne. Har sedan länge haft problem med Mises syn på ”rationellt” handlande. Nyare psykologisk forskning har ju visat att kanske upp till 95% av vara handlingar påverkas starkt av Bias och heuristiska dvs systematiska tankefel. Dessa heuristiska påverkar per definition våra handlingar på det omedvetna planet. Dessutom ägnar vi oss åt självdestruktiva beteenden som kan uppfattas som irrationella. Slutsatsen är att mänsklig handlandet är ofta ”irrationellt” och ibland mot vårt ”eget bästa”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *