Nej, ränta är inte priset på pengar


Fler än sjuhundra personer har nu gjort vårt prov i österrikisk ekonomi! Detta är mer än vad vi hade vågat drömma om. Provet består av så mycket som tjugo frågor, varav några är ganska tuffa. Dessutom är prov ingenting som människor brukar tycka om, än mindre göra på sin fritid. Hur kommer det sig att så många ändå gjort det? En enkel förklaring är att österrikisk ekonomi är någonting som är kul. Det är roligt att fundera över ekonomi på ett logiskt sätt och klura på de ekonomiska sambanden. Det är också roligt att lära sig saker som faktiskt gäller för den verkliga ekonomin och inte bara är hittepå.

Förhoppningsvis kan också provet lära dem som gör det saker om ekonomin de inte visste sedan tidigare. Eller påminna dem om sådant de redan visste. I den kategorin finner vi det faktum att priserna på producentvarorna kommer ifrån konsumentvarorna, som många alltså redan visste. Till skillnad från vad folk till vänster ofta tror är det alltså inte entreprenörerna som bestämmer på marknaden, utan konsumenterna.

Av det som många har fått ta sig en funderare på har vi fenomenet ränta. Inte bara var det så att ungefär 90% svarade fel på denna fråga, de flesta angav också det mest felaktiga svaret. Det är inte så konstigt. Frasen ”ränta är priset på pengar” upprepas jämt och ständigt, så det är inte konstigt att vi förmodar att det ligger något djupsinnigt och klokt i den. Men tyvärr är den både obegriplig och meningslös. Låt oss först reda ut vad priset på pengar är, så kommer problemet med påståendet att framgå. Ett pris är en relation mellan två saker, priset på en vara är saken vi måste ge upp för att få varan. Om vi måste lämna ifrån oss tio kronor för att få en fisk är alltså priset på en fisk tio kronor, eller hur? Så vad är då priset på pengar? Jo, de saker vi måste överlämna för att få pengar. Vi använder oss av samma exempel, men nu vänder vi bara på det för att få reda på vad priset på pengar är. Priset på en fisk var tio kronor, så då är priset på tio kronor en fisk. Detta är priset på pengar, och det har ingenting att göra med räntan. Problemet med smörjan om att räntan skulle vara priset på pengar är att räntan blir ett mysterium, just för att påståendet är så obegripligt. För att förstå ränta behöver vi experter, såsom riksbanksdirektörer och ekonomiprofessorer. De vill se en lägre ränta och folket har inte en susning om vad detta innebär, eftersom de tror att ränta är priset på pengar. Under den förvirring som uppstår så fort någon nämner ordet ränta kan riksbanken då trycka mer pengar, vilket är någonting väldigt lättbegripligt, de ger sig själva mer pengar på bekostnad av dina pengars köpkraft.

Det är möjligt att förstå vad ränta är utan att ha ett Nobelpris i ekonomi. 1800-talets bästa beskrivning av ränta stod Eugen von Böhm-Bawerk för och han hade inte fått ett enda Nobelpris. Han noterade att det var möjligt att köpa produktionsfaktorer till ett sammanlagt pris som var lägre än det slutgiltiga pris som produkten sedan såldes för, även om människor visste vad den skulle säljas för. Hur kom det sig? Man skulle kunna tänka sig att priset på produktionsfaktorerna skulle stiga till samma nivå som slutprodukten, men Böhm-Bawerk förklarade att vi människor sätter ett högre värde på nuvarande varor (slutprodukter) än framtida varor (produktionsfaktorerna som först blir en slutprodukt efter att vi lagt ner tid på att kombinera dem). Räntan är alltså inte ett pris, utan ett förhållande mellan två olika priser, nämligen priserna på nuvarande och framtida varor. Om du tyckte att detta blev komplicerat, fokusera bara på att räntan är ett tidsfenomen, som följer från att vi värderar saker nu högre än saker senare, och att räntan inte har något att göra med priset på pengar.

Andra saker som människor hade svårt med var frågan om skatteincidens. Vem är det egentligen som betalar en skattehöjning? Här kan vi varmt rekommendera Murray Rothbards fina genomgång, som finns på sidorna 1156 till 1162 i hans Man, Economy, and State.

Slutligen hade många problem med frågan om hur entreprenörer gör vinst, kanske för att många svarsalternativen såg ut att vara rätt på i alla fall något sätt. Särskilt lockande var svaret att entreprenörer drar in sina pengar genom att upptäcka vinstmöjligheter, vilket Israel Kirzner menar. Som Peter Klein förklarar i denna föreläsning finns det dock flera problem med det perspektivet, varför vi lät det vara ett felaktigt svar.

Till sist, om du inte är nöjd med ditt resultat, gör gärna provet igen. Men kom ihåg att resultatet inte spelar så stor roll egentligen. Det viktiga är vad du lär dig. Ett bra provresultat kan stärka självförtroendet, men en bra förståelse av ekonomiska samband kan rädda vår civilisation.

4 kommentarer till ”Nej, ränta är inte priset på pengar

  • Kul prov! 15/20 fick jag, är väl rätt nöjd med tanke på att det var ett tag sedan jag grävde ner mig i österrikisk teori.

    Jag förstår dock inte svaret på fråga 5. Varför tror man att bostadspriserna kommer att gå ner om tidspreferensen minskar? Är det för att räntan kommer att gå ner pga ökat sparande? För priset på kexchoklad och TV-spel lär ju sjunka i ett sådant scenario. Men det kanske var fel av mig att tänka på bostäder som en konsumtionsvara.

    • Hej! Missade denna kommentar. 15/20 är riktigt bra. Bostäder brukar betraktas som hållbara konsumtionsvaror, för att de ger sina tjänster över tid. Därför påverkas de också omvänt av räntan. Du har helt rätt i att de relativa priserna på kexchoklad och TV-spel kommer att sjunka om tidspreferensen i samhället sjunker.

  • Jag talade med en folkpartist under detta års valrörelse. Personen i fråga försökte mästa mig genom att säga att denne var nationalekonom. Jag kontrade med att be om en definition av ränta. Det blev väldigt tyst.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *