Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 7: Ekonomi och styrning

(Läs serien från början genom att gå hit: 175 år av ofrihet.)

Kommunernas ekonomi

2004 slogs det fast i boken Den kommunala självstyrelsen att de närmaste tio åren skulle bli ekonomiskt tuffa för kommunerna, mycket tack vare många pensionsavgångar och en redan mycket ansträngd och belånad ekonomi. Att förstatliga skolan har nu återigen börjat lyftas fram som en lösning, problemet är bara att kostnaden flyttas från kommun till stat utan att det finns mer resurser. Dessutom kommer kommunerna 2018 och framåt stå inför den flyktingkris som uppstod hösten 2015 – kostnaderna kommer med största sannolikhet skena ordentligt om det inte blir ordning inom kort. Författaren till boken Den kommunala självstyrelsen påpekade att kommunalskatten inte får bli för hög för då blir det färre arbetade timmar samt att invandringen kan fungera som en positiv effekt i ekonomin – om invandrarna kommer i arbete. Om det inte blir ordning och reda i kommunernas ekonomi är det vissa fredade – alltså lagstadgade områden inom den kommunala sektorn – som klarar sig; alla andra verksamheter kommer det att skäras i. Skolan är inte ett fredat område bör noteras.

Vissa glesbygdskommuner har avbefolkats, och det är av en anledning – det finns inga jobb där. Industrin som nu flyttar ut och i stort sett är ett minne blott gör att kommunernas åtagande – som nästan uteslutande betalas av kommunalskatten, det vill säga inkomstskatt – blir mycket ansträngd. Om folk inte arbetar inom det privata näringslivet får kommunerna inte in pengar för att bedriva de verksamheter de är ålagda av staten. Det kommunala utjämningssystemet slår då in för att korrigera denna ojämlikhet, det i sin tur leder till att kommuner med dålig ekonomi saknar starka incitament till att få ordning på sina intäkter – Malmö är ett bra och tydligt exempel. En tanke med kommunaliseringen var just den att lokala förankringar skulle se till att förbättra lokala förutsättningar, det är rätt uppenbart att så inte blivit fallet, ty en lokal förankring skulle också innebära att man försökte bygga upp ett lokalt näringsliv.


Samtliga artiklar i serien Svenska skolan - 175 år av ofrihet:

1 kommentarer till ”Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 7: Ekonomi och styrning

  • När det görs undersökningar om vad byråkraterna i en kommun anser om privat företagande brukar det blir att 60-70 % av byråkraterna inte gillar privat företagande.

    Eftersom kommuns inkomster och därmed byråkraternas möjligheter att få lön kommer från privat företagande undrar jag hur de tänker? Men detta är inte unikt, för socialister tänker aldrig på vad pengarna kommer ifrån. Tvärtom verkar det som om många socialister gör en sak av att säga att de inte bryr sig om pengar utan andra värden – som i grund och botten även de handlar om pengar fast de kan inte se det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *