Hur marknaden hjälper oss mot brand och värme

Svt har nyligen konfronterat brandslangsproducenter och personer som försökt sälja fläktar. Deras brott: att ha tjänat på skogsbränderna och värmen. Om man tänker på frågans moraliska och ekonomiska aspekter en kort stund, eller överhuvudtaget, visar det sig dock att vi ska vara tacksamma för att det är möjligt att tjäna pengar på fläktar och brandslangar.

VD:n för Svebab, en tillverkare av brandslangar som nu under sommaren kallat in extra personal för att öka sin produktion, pressades i Svt:s reportage om ”hur det känns” att det går bra för hans företag just för att det brinner så mycket.

Skog mellan Vindeln och Vännäs. Foto: Benjamin Juhlin

I ett annat inslag i samma kanal angrips återförsäljare av fläktar eftersom de försökt sälja sina fläktar för över tusen kronor. ”Tycker du att det är rimligt att sälja fläktarna för ett så pass mycket högre pris än vad du köpte dem för?” Men vi får också veta att det inte är olagligt att sälja varor till ett högre pris än man köpte dem för, vilket inte kommenteras ytterligare.

Även om anklagelserna alltså inte är särskilt tydligt eller utförligt presenterade är det lätt att förstå vad som egentligen menas. Båda dessa beteenden är omoraliska, eftersom producenterna och försäljarna tjänat pengar på bränderna och värmen. De har mage att dra nytta av andra människors plåga! Vi lever i ett sjukt system, kapitalismen, där dessa egoister belönas.

Men denna attack är helt grundlös. Låt oss först göra upp med frasen ”de tjänar pengar på x”. Det är ingen som tjänar pengar på bränderna som sådana. Skogsbrand ger inte automatiskt upphov till vinst. Dessa entreprenörer tjänar pengar för att de ger människor ett verktyg för att bekämpa bränderna. Att de skulle ”tjäna pengar på branden” är bara semantik. De tjänar på att hjälpa till att släcka branden. Om de inte kunde hjälpa till med brandsläckningen skulle de inte tjäna några pengar alls, oavsett hur mycket det än brann.

Samma resonemang gäller för fläktarna. Återförsäljarna av fläktarna gör inte sina stora vinster för att det är varmt, de tjänar pengar för att de ger oss någonting som svalkar. Och det är här ekonomin kommer in i bilden. Den höga efterfrågan höjer priserna och ger ägare skäl att försöka sälja sin fläkt. För tvåhundra kronor är det kanske inte värt att gå ner i källaren och leta igenom gamla flyttlådor, men för tusen kronor kan det vara det. Det högre priset säger att varan är värdefull och att vi behöver fler av den, så marknaden är beredd att belöna de som lyckas skaffa fram fläktar.

De incitament som en större efterfrågan skapar påverkar även brandslangsfabriken. Den motiverar ledningen att be personalen avbryta sin semester och att öka produktionen. Men även om fabriken inte hade kunnat producera mer fyller vinsten en viktig funktion. Den allokerar resurser till de entreprenörer som skickligast förutsett vad som behövs på marknaden. Ägarna av denna fabrik insåg tidigare än andra att det var en bra idé att tillverka brandslangar och vi vill att de ska få kapital så att de kan satsa på andra intressanta idéer de kan ha, eller kanske expandera sin nuvarande verksamhet.

Det är lätt att avfärda Svt:s reporter som ytterligare en i mängden av alla vänsterjournalister, men detta tänkande är tyvärr djupt rotat hos de flesta. Många svenskar har en magkänsla av att något inte riktigt står rätt till när människor tjänar mycket pengar, att det på något sätt är fel även om de inte riktigt vet hur. Konsekvenserna av denna magkänsla kan vara förödande, som i detta fall där en obetänksam reporter råkat gå till angrepp mot just de personer som hjälper oss mot värmen och bränderna. Anklagelserna mot kapitalismen faller platt när man inser att den endast försöker tjäna konsumenterna och att inget annat system skulle kunna göra ett lika bra jobb.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

2 kommentarer till ”Hur marknaden hjälper oss mot brand och värme

  • Angående brandslangarna. Säg i stället att lagret är slut och att personen föredrar att ha semester i stället för att tillverka brandslangar. Vad blir då alternativet. Att köpa slangarna från något annat land. Vad blir den kostnaden i förhållande till kostnaden för slangarna där personalen jobbar på sin semester? Och, viktigast i detta fall, att få brandslangarna nu och inte i morgon.

    Slutsats. Att personalen jobbade på semester blev nog de billigaste slangarna.

  • Angående fläktarna. Om det finns många människor som har ett behov av en begränsad vara är det bra bra att sälja dem till ett högt pris. Inte endast för säljaren utan även för dem som vill ha fläktarna eftersom fler personer får fläktar än om de vore billigare. Billiga fläktar skulle innebära att varje individ köper fler fläktar och därmed blir det ett antal personer som blir utan fläkt.

    Vad är det då som blir omoraliskt, att sälja fläktarna till högre pris eller att köpa flera fläktar så andra som har behov av en fläkt blir utan fläkt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *