Tre grundläggande måste-föreläsningar från årets Mises University

Mises Institutes veckolånga utbildning i österrikisk ekonomi, Mises University, välkomnade i år ännu fler elever än förra året. Det är vanligt att intresset för österrikisk ekonomi går upp efter en kris, men årets uppgång måste bero på något annat. Kanske är det så att många anar en förestående krasch?

Veckan avslutades med ett prov om österrikisk ekonomi och libertarianism. Likt förra året gick hundra procent av alla svenskar som gjorde det skriftliga provet vidare, men det muntliga provet visade sig vara för svårt och redan den första omgången åkte exakt alla svenskar ut (närmaste bestämt en person) efter några tuffa frågor från David Gordon.

De allra flesta av veckans föreläsningar handlade om ekonomi, vilket Ludwig von Mises själv hade gillat. Han betonade ständigt vikten av ekonomisk kunskap och var övertygad om att stödet för socialism och socialdemokrati skulle försvinna om människor bara förstod lite mer ekonomi. Varje civilisation kräver ett visst mått av ekonomisk kunskap för att bestå. Tre föreläsningar från årets Mises University är särskilt behjälpliga för de som vill lära sig ekonomi:

Grundandet av den österrikiska skolan

Joe Salerno har hållit denna föreläsning många gånger, men det finns ett djup i den som gör att den ger något till och med om man hört den tidigare. (Även om skämtet i början kanske inte är lika kul andra, tredje eller fjärde gången.) Genom att berätta den österrikiska skolans historia förmedlar Salerno grunderna i österrikisk ekonomi.

Vi får lära oss om hur Carl Menger, den österrikiska skolans grundare, var mer än bara en av de tre män som upptäckte principen om marginalnytta, han introducerade också ett helt nytt förhållningssätt till ekonomistudiet. Menger var intresserad av de faktiska priser som uppstod på marknaden när verkliga människor köpte och sålde från varandra. Han brydde sig inte om jämviktspriser eller olika hypotetiska scenarion, han ville förstå ekonomin som den faktiskt var och utbytet av konkreta mängder varor. Det var just genom detta angreppssätt, med fokuset riktat på konkreta varor, som han knäckte värdeparadoxen.

Mengers utgångspunkt i människan syns också tydligt i hans subjektiva värdeteori, som var ett stort steg framåt jämfört med de klassiska ekonomernas kostnadsteori och arbetsvärdeteori.

Subjektivt värde och marknadspriser

Priser bestäms av utbud och efterfrågan, men vad mer kan vi säga om priser? I denna föreläsning går Jeffrey Herbener noggrant igenom hela prisbildningen. Han visar hur priser härstammar från individers värderingar och hur subjektiva värderingar genomsyrar hela prisbildningen.

Med sin noggrannhet avfärdar Herbener många vanliga missuppfattningar, till exempel den om att kostnader skulle ha en direkt påverkan på priset. Något att fokusera på i denna föreläsning är skillnaden mellan hur priserna på producentvaror (entreprenörernas bedömningar av priserna på konsumentvaror) och priserna på konsumentvaror bestäms (konsumenternas värderingar).

Teorin om ränta

Vårt samhälles oförmåga att förstå konceptet ränta syns inte bara i riksbankspolitik utan även i den vanliga beskrivningen av ränta som priset på pengar. I denna föreläsning förklarar Jeffrey Herbener, med samma analytiska klarhet som i sin föreläsning om priser, att ränta inte är priset på pengar utan snarare ett förhållande mellan priserna på nuvarande varor och framtida varor.

I sin förklaring av tidspreferens besvarar han också en naturlig invändning mot konceptet. Invändningen är denna: Om det är sant att vi har positiv tidspreferens och att vi alltid föredrar tillfredsställelse nu framför samma tillfredsställelse senare, varför finns det då många tillfällen då vi faktiskt föredrar att få en vara senare? Ett exempel på detta är att vi föredrar glass nästa sommar framför nästa vinter, fast vintern är närmare. Detta besvarar Herbener med att glass under sommaren är en annan vara än glass under vintern, och tidspreferens gäller bara när varan är densamma oavsett tid. Den enda vara som vi alltid kan säga att vi föredrar nu framför senare är pengar, eftersom dess karaktär som bytesmedel inte förändras med tidens gång. Du kommer alltid att föredra hundra kronor nu framför hundra kronor imorgon, medan du inte nödvändigtvis kommer att föredra en glass nu framför en glass imorgon. Tidspreferens är alltså någonting annat än den tidsspecifika placeringen av olika saker vi vill ha, för att uttrycka det något mer abstrakt.

Gemensamt för alla dessa föreläsningar är deras enkelhet. Det krävs inte någon doktorsexamen i matematik för att förstå sig på österrikisk ekonomi. Österrikarna konstlar inte till det, de vill förstå sig på faktiska människors handlande och den verkliga ekonomin. Tack vare österrikarna blir ekonomisk kunskap tillgänglig, vilket är precis det som behövs om vi ska kunna skydda de marknadsekonomiska institutioner som byggt vår civilisation.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *