Är det skatt som skapar välstånd?

Om vi jämför ett rikt högskatteland med ett fattigt lågskatteland, har vi då visat att skatt skapar välstånd och kanske till och med att skatt därför inte är stöld? Nej, sakta i backarna, mätpunkter är bedrägliga. Att välja en tidpunkt och enbart där notera resultat som fullständiga är att börja i galen ände.

Antag att två personer samtidigt blir utknuffade från en skyskrapa. Den ene från tjugonde våningen, den andre från den hundrade. Precis när den förste har knycklats ihop mot trottoarkanten mäter vi överlevnadsstatistiken.

Den ligger på 50%. Vidare drar vi slutsatsen att det är fördelaktigt att bli utpuffad från en högre våning. Mannen från hundravåningsplanet kommer självklart också dö. Grundläggande kunskap om gravitation gör att vi kan dra den slutsatsen.

Antag nu ett land med lågt skattetryck – till exempel Bosnien, och ett annat med högt – till exempel Sverige. Vi mäter att Sverige är i bättre ekonomiskt skick än Bosnien. Av detta drar vi slutsatsen att det är fördelaktigt att ha ett högt skattetryck.

Nej. Sverige faller i en viss riktning, om riktningen inte bryts kommer vi tids nog knycklas ihop emot centralplaneringens trottoarkant. Grundläggande kunskap om ekonomi gör att vi kan dra den slutsatsen.

Att vi har det materiellt bättre ställt än Bosnien bevisar ingenting. Bosnien börjar på ett annat våningsplan, har lidit världskrig, kommunism och inbördeskrig — i grund och botten en fullständigt väsensskild historia. Sverige har åtnjutit fred och marknadsekonomi i mycket större utsträckning, och bara de senaste 40-50 åren ökat på sin beskattningsnivå till häpnadsväckande nivåer.

Föreställningen att mer resurser i politikers händer leder till bättre och billigare varor och tjänster än vad som annars vore fallet är nonsens.

Beskattning kan skapa välstånd i lika stor utsträckning som jag kan uppnå viktlöshet genom att lyfta mig själv i öronen.

5 kommentarer till ”Är det skatt som skapar välstånd?

  • Högre skatt visar bara att det finns mer att beskatta. Med andra ord har medborgarnas flit gjort att det finns mer att beskatta.

    De som hävdar att skatt skapar tillväxt bygger det på att skatt används till ”gratis” utbildning och att det skapar tillväxt.

    Jag hävdar att det är helt fel. Det skulle enkelt kunna motbevis med att ta bort den så kallade gratis utbildningen och ersätt den med finansiering direkt ur plånboken. Om vi låter varje kurs ha ett pris kommer folk att plocka ihop de kurser de anser vara nödvändiga och som ger bäst resultat för deras behov. Utbildningen skulle bli betydligt billigare för medborgarna och varje medborgare skulle få mycket mer relevanta kunskaper än de får idag.

    Slutsatsen blir att en fri utbildning, betald med egna medel skulle höja välståndet, och dagens skattefinansierad utbildning är en bromskloss i ekonomin.

  • Det man istället kan göra är att titta på historisk utveckling för likartade länder/regioner.
    Det är speciellt intressant om de för väsensskild politik.

    Ett sådant extremt fall är Nordkorea och Sydkorea. De har utvecklats väldigt olika efter kriget. Sydkorea med låg social expenditure och Nordkorea där man i strikt formell mening inte har inkomst och skatt, utan staten tar rubbet i inkomstväg och man kan säga att alla försörjs av bidrag.

    Skillnaden i levnadsstandard har ökat kraftigt genom åren och är idag en avgrund.
    Vid vapenstilleståndet kan man inte säga att de förelåg någon direkt genetisk skillnad som var avgörande. Inte heller kulturell skillnad. Inte heller var geografin till Sydkoreas favör. (Snarare tvärtom).
    Inte heller har det varit någon nämnvärd skillnad i immigration.

    Skillnaden som är signifikant är att man i Sydkorea gjort vinst om man lyckats effektivisera, och att man i Sydkorea fått lov att arbeta och försörja sig så gott det går. Och överheten har inte konfiskerat speciellt mycket.
    Incitamenten för förbättring har varit stora.

    Men i Nordkorea har det inte funnits speciellt mycket incitament till effektivisering. Det viktiga där har varit att säga ja till överhetens nycker. Hur stolliga de än varit.

    Resultatet är en enorm skillnad i tillväxt.

  • Det går även att titta på Taiwan och Kina efter andra världskriget. Båda länderna med statligt ägande av all mark. Båda länderna fattiga med ingen utveckling. Taiwan låter bönder äga sin mark och utvecklingen av landet tar fart. Hur?
    Genom att bönderna får ett incitament att skapa överskott. Överskottet investeras sedan i annan verksamhet än jordbruksproduktion.

    Att vi har höga skatter i Sverige visar bara att vi svenskar är mycket duktiga på att producera ett överskott och använder det överskottet på ett mycket korkat sätt.

  • Jag förstår inte riktigt hur du menar, Jan.

    Om det finns mera pengar som kan ges till vården och skolan så har dom väl mer förmåga att göra saker?

    Vården kan anställa fler personal, köpa ny teknik om dom behöver, skolan kan anställa fler och köpa nyara och kanske dyrare läroböcker?

    Måste inte pengarna till vården och skolan etc komma någonstans ifrån – från skatt eller vartifrån annars?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *