Stulna pengar arbetar inte

Den enda anledningen till att arbeta är för att förbättra livet för oss själva och för andra människor. Att hjälpa andra människor få vad de vill ha är samtidigt det bästa sättet för oss själva att få det vi vill ha.

Vi kan arbeta för oss själva för att förbättra våra egna liv och vi kan arbeta åt andra människor för att förbättra deras liv.

Det är framförallt det senare som i dagligt tal brukar kallas ett arbete eller ett jobb.

Många människor tänker inte på att det de gör i sitt arbete alltid syftar till att hjälpa andra människor att uppnå sina mål först och främst, vilket sedan i sin tur är en förutsättning för att de själva ska kunna uppnå sina egna mål och förbättra sina egna liv.

Det vi kallar ett arbete är ett frivilligt utbyte där vi byter vår tid och våra tjänster mot betalning i pengar.

I en frivillig transaktion får båda parter ut ett mervärde. Jag byter min tid och mina tjänster mot ett visst belopp pengar för att jag värderar det senare högre. Personen jag hjälper värderar tjänsten jag utför högre än de pengar som jag får i utbyte. Båda parter vinner på det frivilliga utbytet och totalt sett får vi det båda bättre.

Så långt är allt gott och väl, men nu måste vi ställa oss en viktig fråga.

Finns det människor i vårt samhälle som arbetar med och har som jobb att försämra livet för andra människor? Om det finns, hur kan det då komma sig? Är det onda människor?

Jag vill hävda att, Ja det finns, och Nej, sådana människor är väldigt sällan onda, i meningen att de har för avsikt att skada andra människor. Istället beror det oftast på att dessa människor arbetar för att förbättra sina egna liv och sina närståendes liv, men att det sker på bekostnad av att andra människors liv försämras.

Den vanligaste anledningen till detta är arbete som inte uppstår till följd av en frivillig transaktion mellan en människa som vill hjälpa och en annan människa som vill betala för att få hjälp.

Det blir lätt fel då ett arbete utförs utan en direkt koppling mellan personen som vill hjälpa och personen som är avsedd att hjälpas.

Hur vet en person som försöker hjälpa genom sitt arbete att det är en värdefull handling som utförs om personen som hjälpen riktas till antingen inte kan eller inte vill betala för hjälpen, eller om personen som hjälpen är riktad till inte ens blir direkt tillfrågad?

Svaret enligt mig är är att det går inte att veta.

Det är genom avsaknaden av direkt koppling inom arbeten, mellan personer som vill hjälpa och personer som vill ha hjälp, som vi riskerar att människor i vårt samhälle arbetar med att försämra livet för andra människor.

Oftast handlar det om arbeten som avlönas via beskattning.

Beskattning innebär per definition att man tar pengar ifrån människor på ofrivillig grund.

Jag vill hävda att beskattning är grundorsaken till att vi har människor i vårt samhälle som har som arbete att försämra livet för andra människor.

Dessa människor är inte onda, utan oftast handlar det om att deras arbete hjälper dem själva och deras närstående och att de själva har för avsikt och tror att de också hjälper andra människor. Men i själva verket blir resultatet att andra människor i samhället får det sämre på det stora hela och anledningen till det är att deras arbete inte är grundat i en frivillig transaktion.

Vi kan endast hjälpa andra människor via frivilliga transaktioner. Arbeten som avlönas via beskattning grundas inte på en frivillig transaktion och därmed motarbetar de en positiv samhällsutveckling.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *