Vägar till friheten

Frågor som frihetsälskande människor världen över funderar över är: hur finner man mer frihet i det personliga livet och hur kan man skapa ett friare samhället? Hur gör man motstånd i en värld som behärskas av statens anhängare?

Man kan utgå ifrån olika strategier:

Den politiska vägen, dvs att jobba ”inom det politiska systemet”

Staten och de politiska processerna existerar och är oundvikliga i dagens värld. Därför bör man inte stå vid sidan när politikerna obevekligen begränsar friheten. I stället bör man bli politiskt aktiv, vilket kan ske inom ett ”liberalt” parti. Politisk aktivitet kan ses som en typ av självförsvar och måste anses vara den minst attraktiva möjlighet för att förändra samhället i en mer liberal riktning. Det krävs dock en stor insats av tid, energi och pengar om man vill vinna det politiska slaget. Under de senaste decenniet har vänstern tagit över media och politiken, och är därmed en övermäktig motståndare.

Strategiskt tillbakadragande

Denna strategi innebär att dra sig tillbaka från samhället och det politiska livet. Utgångspunkten är att det är hopplöst att delta i en kamp mot staten under de rådande politiska omständigheterna. Det är bättre att skapa sig ett liv utanför den sfär som staten utövar inflytande på. Till exempel kan man undvika media-indoktrineringen genom att inte följa massmedia. ”Free state projects” är ett annat exempel. I dessa är medlemsavgifter frivilliga, det saknas skatteindrivare, säkerheten är hög och där finns inga tiggare. Hemskolning är ett annat sätt att undvika statens hjärntvätt. Slutligen återstår endast valet att ”rösta med fötterna”, men vart skall man ta vägen?

Striden om hjärtan och sinnen

Staten påverkar utbildningen, från för- till högskolan och genom massmedia. Denna indoktrinering kan motverkas genom att påverka människor med argument och marknadsföring. Utgångspunkten är att man inte kan förändra människor om de inte tar avstånd från dåliga idéer, och tar till sig förnuftiga idéer. Liberalt sinnade människor måste försöka vinna tillbaka mark i alla områden som har övertagits av vänstern. Det kommer att ta lång tid, men den digitala revolutionen gör det idag möjligt att vända sig direkt till människorna.

Motstånd

En viktig strategin är att göra mer eller mindre dolt motstånd mot staten. Man kan använda sig av civil olydnad, skatteplanering, köpa guld och silver, ignorera eller strunta i statliga förordningar och delta i den så kallade ”svarta” ekonomin.  Denna strategi innebär även användandet av nya teknologier som främjar friheten, till exempel krypterad kommunikation, kryptovalutor som bitcoin, samt nya internettjänster som Uber och Airbnb. Genom att flytta sina ekonomiska aktiviteter till den “svarta” marknaden och till de nya kryptovalutorna, kan man undvika skatter och statliga regleringar och därmed försvaga staten. Ett bevis för att denna strategi kan vara framgångsrik och effektiv är bitcoins enorma värdestegring. Alla innovationer som gör det svårt för staten att kontrollera och härska över människor skall välkomnas och firas.

Decentralisering

Decentralisering är grundbulten om man vill minska statens makt radikalt och är ett viktigt mål på vägen mot frihet. De senaste decennierna har varit vänsterns, och detta har inneburit en aldrig tidigare skådad koncentration av politisk och ekonomisk makt i händerna på den politiska klassen (nomenklaturan). Det primära målet måste därför vara att motverkas denna motbjudande utveckling. Det måste skapas en kritisk massa av mindre territorier som utträder ur existerande stater. Prof Hans-Hermann Hoppe tror på en ”botten upp” – strategi, vilket innebär stöd från en elit som inte tillhör den politiska klassen. Denna elit består av framgångsrika och modiga medborgare och är motvikten till dagens parasitära ”centraliserare”.

Hoppe förespråkar tre strategier som är nyckeln till en ”botten upp” revolution:

1) Att avskaffa monopolen för polis, försvar och rättsväsendet, något som libertarianer oftast är tveksamma till. Men det är just inom dessa områden som vi måste vara orubbliga, ty om de stannar kvar under statlig kontroll är verkliga framsteg i frihetlig riktning omöjliga. Man kan inte lita på en stat som äger nästan alla vapen, domstolar och fängelser.

2) Att konsekvent genomföra politiskt decentralisering

3) Att oavbrutet attackera och förlöjliga demokrati som ett ”heligt” koncept. Privat egendom är grundbulten i ett fritt samhälle, och majoritetens ”diktatur” (demokrati), det vill säga ett system som tillåter stöld av privat egendom, är det fria samhällets totala motsats.

Sammanfattning

Har världen sjunkit så lågt att staten avgudas? Har vi glömt bort hur man kan leva i frihet? Lever vi vid avgrunden av en ny ”mörk tid”, eller jäser det under ytan och en radikal, decentraliserad ”botten upp” – revolution är på gång? Är stödet för bitcoin, politikerföraktet, motståndet mot EU och IMF, mot Euron, mot räddningspaket finansierade av skattebetalare, mot politisk korrekthet, mot påtvingad imigration, mot förbud att använda rekreationsdroger; är allt detta motstånd ett tecken på en världsomfattande rörelse mot dagens dominanta stat? Alla avancerade samhällen har byggts av människor med ett långsiktigt tidsperspektiv, en tidshorisont långt bortom deras egna liv.


Artikeln baseras på en föreläsning av Jeff Deist vid Mises Circle, den 7 nov 2015. Jeff Deist är president av Mises- Institute. Han är skattejurist och tidigare rådgivare åt Ron Paul.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

5 kommentarer till ”Vägar till friheten

  • Att gå med i ett liberalt parti finner jag helt meningslöst. Gå med i de etablerade partierna och sabotera dem inifrån. Samla på ”känslig” information och läck den. Avtäck deras korruption.

    En poäng kan vara att starta ett parti och sätt upp verkligt radikala idéer på dagordningen. Det gäller dock att få publicitet.

    Polisen tillhör staten idag och har som uppgift att hjälpa staten att förtrycka medborgarna. Att omvandla polisen till något som arbetar för medborgarna borde rent generellt vara ganska enkelt rent moraliskt. En kommun i USA tog bort sin offentliga polisen och fixade en privat polis. Resultat: Brottsligheten sjönk med 61 %.

    Försvaret borde även det vara ganska enkelt att privatisera. En hybrid mellan ett privat försvar och lokala och frivilliga organisationer skulle göra det totalt olönsamt att anfalla Sverige. Dock är inte Sveriges problem idag en liten försvarsmakt utan den totala bristen på mat för invånarna i Sverige vid en konflikt. Ingen mat – meningslöst med väpnat försvar.

    En av arabstaterna (kommer ihåg vilken, men en av de mindre) hyrde in privat arme för att bli av med de somaliska piraterna. De fixade det på ganska kort tid genom att helt enkelt slå till mot piraternas nästen på land. Normalt tror vi att bland annat att Sverige varit med och tagit bort piraterna genom att skicka marina fartyg dig. Fel. Det hade bara en marginell betydelse.

  • Hej.

    Steg ett är att förstå motståndarens position, hur motståndaren kommit att inta denna, varför motståndaren tänker som den gör, och framförallt acceptera och till och med respektera att motståndaren inte tycker som den gör av dumhet, illvilja, ondska eller elakhet – eller avund, girighet, hämndlystnad och vidskeplighet.

    Din motståndare har intagit sin position naturligt: den har resonerats fram.

    Utan att förstå och respektera detta är varje slag förlorat då du kommer att utgå från att motståndaren skall agera utifrån hur du förstår den.

    Göran skriver ovan att man skall gå med i partier för att sabotera – trams, rent ut sagt. skall man gå med i ett parti, även om man varken delar åsikt i det specifika eller allmänna, så skall det vara för att påverka partiet i din riktning. Knyt allianser med likasinnade, rösta fram varandra, var den sköter protokoll och dagordning (studera särskilt Stalins väg till makten) och formulera dina uttalanden utifrån partiets agenda och värdegrund men på sådant vis att frågans svar är enligt din.

    Exempel: vänsterpartiet kräver närmast reflexmässigt högre skatter och högre bidrag. Men vad händer om du argumenterar utifrån marxistisk logik att man skall sänka skatten för att skapa en progressiv beskattning? Man kan lätt hävda att kapitalets korporativa allians med det politiska systemet berövar proletariatet dess frihet via tung beskattning och allmosor (bidrag) vilka lurar arbetaren att systemet bryr sig om denne. För att befria proletärerna måste skatterna på löne-arbete ner; då kan bidragen ändras så att trasproletariatet inte blir en låglönereserv för kapitalet, och detta kan värvas för klasskampen.

    Och så vidare. Testa att ta en liberal, eller libertariansk tes, som självförsvar och formulera den i retoriska och semantiska fraser från exempelvis feministiskt perspektiv.

    Om du kan få din motståndare att spendera sina resurser på att genomföra din politik – vad spelar då namn, etiketter och slogans för roll?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Sabotera är just att påverka i en viss riktning. Eller, vad trodde du, att man skulle klippa av elledningar eller hälla salt i kaffekokaren?

      Vänstern har infiltrerat så gott som allt och nu saboterar de Sverige.

      Det du skriver om vänsterpartiet och hur man ska resonera, så var det ungefär så socialdemokraterna resonerade i början av sin karriär. Arbetaren skulle inte vara beroende av staten. Och vad sjungs i Internationalen? Är det inte något om att digra under skatter?

      Så, vad gick snett med socialdemokraterna. Det svåra vi frihetsmänniskor har är att vi har årtionden av socialistisk indoktrinering att bekämpa. Kanske ska vi inte resonera med vuxna människor utan rikta in oss på barnen?

    • ”Testa att ta en liberal, eller libertariansk tes, som självförsvar och formulera den i retoriska och semantiska fraser från exempelvis feministiskt perspektiv.”

      Tja. Vad är det för skillnad med rätten till sin kropp mellan rätten till abort och förbud mot att sälja sin kropp mot betalning. Hur rättfärdigar vi mord mot frivillig handling?

      När man ska diskutera med en person som är etatist är största motståndet bristen på fantasi hos den personen. Det roliga är också att etatisten får ha miljarder med fel på sitt system medan en libertarian inte får ha ett enda fel med sitt förslag.

      Bäst är att visa. Således. Rösta fram vänsterpartiet till egen majoritet och sedan studerar vi hur det går.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *