Bitcoin, betalningsmedel och pengars kvalitet

 

Institutets fellow Joakim Book skriver idag på mises.org om bitcoins begränsningar som valuta och betalningsmedel. Att ta en starkt skeptisk position mot bitcoin som framtidens valuta må vara ovanligt och okonventionellt bland libertarianer, den grupp som kanske mest ivrigt påhejat valutans utveckling de senaste åren. Det är kanske då det är som viktigast att gå tillbaka till vår intellektuella bas och jämföra krypto-entusiasternas påståenden med vår rikliga litteratur kring pengar och penningpolitik.

Ett par av de anledningar som entusiasterna om och om igen påpekar är att systemet är decentraliserat, utanför statens kontroll och viktigast av allt: begränsad mängd pengar – banker, stater och centralbanker kommer alltså aldrig kunna trycka nya pengar i bitcoin. På det viset är krypotvalutornas herre den ultimata libertarianska drömmen. Vari ligger deras misstag?

Joakim följer i Philip Bagus fotspår och förklarar tydligt hur pengars enda eller ens mest viktiga egenskap inte är mängden pengar, även om det såklart spelar roll; istället listar han följande egenskaper utöver penningmängd som ekonomer (österrikare och andra) ofta diskuterar i samband med hur och varför vissa varor blir pengar:

  • Förvaringskostnad
  • Transport- och överföringskostnad
  • Hantering
  • Identifiering
  • Hållbarhet
  • Delbarhet
  • Antal användare (Nätverkseffekt)
  • Stabilt värde (dvs köpkraft)
  • Relation till övriga finanssystem
  • Mises icke-monetära efterfrågan

I enkla jämförelser med vanliga fiatsystem (säg amerikansk dollar, Euro eller svenska kronor) är bitcoin ofta bättre på att uppfylla sitt huvudsakliga syfte: hållbarheten och delbarheten samt penningmängden är tydliga sådana områden. När det gäller de andra är det tydligt att bitcoin ännu inte – och kanske aldrig – kommer att kunna fungera som valuta bättre än fiatvalutor gör det.

Förvaringskostnaden är ett problem, där förlust av nycklar innebär permanent förlust av värde, medan förlust av kod till fiatvalutornas bankkonton enkelt kan ersättas (en fördel som kanske måste vägas mot förfalskningar och kortbedrägerier). Nätverkseffekten är ett annat: till skillnad från alla andra varor efterfrågar vi pengar enbart för att ge dem till någon annan, dvs inte för egen konsumption. Det betyder att delar av värdet vi tillskriver en valuta kommer från vår framtida uppfattning om att andra tar emot den som betalning. Det må ändras med tiden, men i dagens läge är det klart att fiatvalutor uppfyller denna egenskap mycket bättre än bitcoin (vilket också gäller för identifiering).

De största problemen med bitcoin som betalningsmedel handlar istället om köpkraften och transaktionskostnaden. Sålänge som människor sätter priser på konsumtionsvaror i andra valutor än bitcoin, är konsumenter som använder bitcoin utsatta för en valutarisk i paritet med bitcoins benägenhet att variera snabbt i värde (hittills mestadels upp, men även ner); det gör bitcoin till en synnerligt dålig förvarare av värde och motverkar bitcoins möjligheter/strävan efter att bli en världsvaluta – ett fåtal procents förlust i inflation om året är ett mindre dåligt utfall än 10-15% värdeförändringar om dagen. Ännu värre är det med transaktionskostnaden och tiden det tar för bekräftelser: alla som är någorlunda insatta i hur bitcoin fungerar vet också att vi pratar kostnader mycket högre än Mastercard/Visas betalningsystem, seriös begränsning av mängden transaktioner vilket också leder till lång kötid. Inte precis egenskaper som konsumenter lär värdera i en vara som försöker bli ett effektivt betalningsmedel.

Sammanfattningsvis: konkurrensen inom penningvärlden som bitcoin symboliserar är välkommen, och kanske kommer problemen identifierade här att lösas så småningom. Tills dess är bitcoins möjlighet att bli ett seriöst betalningsmedel förhållandevis låg – och oavsett hur mycket vi avskyr fiatvalutor betjänar de fortfarande konsumenter mycket bättre än bitcoin gör.

 

5 kommentarer till ”Bitcoin, betalningsmedel och pengars kvalitet

  • Det rusande priset i Bitcoins lär förbättra Nätverkseffekten. Ju mer värde som finns i Bitcoin, desto större blir motivationen för försäljare av varor och tjänster att bygga in möjligheten att betala med Bitcoin. Även om Bitcoin till sist misslyckas kan effekten ändå vara positiv, handlare har vant sig vid att lägga till system för hantering av Kryptovalutor.

    Transaktionskostnaden framstår som ett enormt problem. Sedan läste jag en artikel på zerohedge om elektricitet. Det sätt bitcoin reglerar skapandet av nya bitcoins och får nätverket att fungera är i pricip elkostand. Tanken är att samma mängd bitcoin minas varje vecka, men eftersom de blir många gånger värdefullare så går elpriset upp och beräkning av nya bitcoin använder en större och större andel av världens elproduktion. Det känns inte så hållbart, även om jag inte rakt av kan redogöra för varför det skulle vara ett problem att en tredjedel av världens elkonsumtion går åt till att räkna på bitcoins.

    • Tja, el är en färskvara som antingen måste användas i samma moment som det produceras eller oftast till avsevärt högre kostnader lagras i batterier, svänghjul, vattenpumpas upp i högre belägna silos eller dammar osv… En hel del av bitcoin genereras på Island och andra platser där det inte finns förutsättningar för omedelbar konsumtion eller lagring (möjligen framtida vätgasproduktion som sedan kanske skeppas med tankbåtar)… utan där exempelvis värmen från källorna ändå hela tiden läcker ut i rymden utan att användas innan dess…

  • Hej.

    Det här är kanske framtiden för Bitcoin?

    [https://www.reuters.com/article/us-venezuela-economy/enter-the-petro-venezuela-to-launch-oil-backed-cryptocurrency-idUSKBN1DX0SQ]

    En stat, som i samarbete med finansmarknad och banker byter till en elektronisk vilken man kontrollerar via energimarknaden?

    Lita på att andra studerar Rysslands och nu Venezuelas agerande för att se hur de skall kunna utveckla en elektronisk valuta.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *