Studieguide för kapitel tio av Mänskligt handlande

Kapitel tio är ett av de kortaste kapitlen i hela Mänskligt handlande och binder ihop de första nio kapitlen som fokuserade på handlande som sådant med kalkylering och mellanmänskligt utbyte, ett tema som upptar resten av boken. På sätt och vis kan allt handlande beskrivas som ett utbyte: även en individ som agerar i fullständig isolering strävar alltid efter ett tillstånd som han värderar högre än sitt nuvarande tillstånd och hans agerande skiljer sig därmed inte från byte mellan individer. Ett exempel Mises ger i början av kapitel tio är en isolerad jägare som genom att skjuta ett djur byter fritid och en patron mot mat och andra varor från det nu döda djuret.

Istället för sådan personlig byteshandel sker de flesta utbyten i avancerade samhällen mellan individer, och Mises säger därmed att ”människan ger till andra människor för att få något av dem och en ömsesidighet uppstår. Människan tjänar för att bli tjänad”.

Ett annat värdefullt bidrag i kapitel tio framkommer i en kort mening där Mises skickligt motbevisar populära försök att omkullkasta regressionsteoremet (se kapitel 16, eller Mises tidigare verk Theory of Money and Credit) – Mises förbättring av Carl Mengers förklaring till pengars ursprung. Han förklarar hur kredittransaktioner eller historiska exempel på gåvoekonominer på intet sätt omintetgör hans teorem:

Att ge gåvor med förväntan att bli belönad med en gåva från mottagaren, eller för att man vill stå på god fot med en människa vars fientlighet skulle kunna vara förödande, är redan det samma sak som mellanmänskligt utbyte. […] Men om gåvor ges för att påverka vissa människors beteende är de dock inte längre ensidiga, utan en sorts mellanmänskligt utbyte mellan givaren och den människa vars beteende gåvorna är ämnade att påverka.

Efter ett kort resonemang om aritmetik och värdet av kardinal kalkylering övergår Mises sedan till Mänskligt handlandes kanske viktigaste resonemang. Kapitlets sista mening skyltar tydligt vad de nästföljande tjugotal kapitlen i stort syftar till, att visa exakt hur viktigt ekonomisk kalkylering är för det mänskliga samhället i allmänhet och för nationalekonomin i synnerhet: ”Ekonomisk kalkylering är den mest grundläggande frågan vid förståelsen av alla ekonomiska frågor.”

FRÅGOR:

  • Vad skiljer personlig byteshandel från mellanmänsklig byteshandel?
  • Hur är en handlande människa annorlunda från en icke-handlande människa?
  • Vilken social relation lägger grunden för civiliserat samhälle?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *