99: Bostadsbubbla

Bostadsbubbla.

Ola Nevander lägger ut texten om den stockholmska bostadssituationen och berättar om vilka faktorer han ser som tyder på en försvagning i bostadsmarknaden. Hur mycket kan man förvänta sig att priserna faller när bubblan väl brister? Hur kan man skydda sig?

6 kommentarer till ”99: Bostadsbubbla

  • Väldigt bra avsnitt! Men jag undrar en sak som jag inte riktigt fick svar på.

    Räntorna styr bostadspriser. Eftersom räntorna gått ner senaste åren, så har bostadspriserna gått upp. Ok.

    Nu ser vi tecken på att detta har blivit en bubbla och priserna håller på att gå ner. Men räntorna är ju fortfarande låga och den officiella synen är att räntorna ska förbi låga framöver.

    Så vad är det som gör att priserna går ner? Jag hade gärna hört reflektioner runt detta.

    • Såhär tänker jag: de låga räntorna får bostadspriset att sjunka eftersom människor tror på räntan, det vill säga de tror att människor numera är mer sparbenägna (att skillnaden mellan deras värdering av nutida och framtida varor minskat) och att det därför finns en större kapitalstock. Men detta har de egentligen bara blivit ilurade, för Riksbanken har bara tryckt ner räntan, den har inte skapat något nytt kapital. Den verkliga frågan blir då: Kan illusionen hålla i sig förevigt? Nä. Det finns sex stycken faktorer som förr eller senare kommer att kicka in och spräcka bubblan. De listas på sidorna 363 till 380 i Jesus Huerta de Sotos bok Money, Bank Credit and Economic Cycles.

      Som du märker blev mitt svar ganska tekniskt, men frågan är på en avancerad nivå. Ett enklare svar skulle kunna lyda något i stil med att bostadspriserna går ner för att deras uppgång var ett påhitt utan grund och att människor nu inser att räntan var falsk, det vill säga att kapitalstocken var mindre än räntan gav sken av.

  • I min värld är det en mer restriktiv kreditpolitik som börjat få genomslag, kombinerat med ett högt utbud av nya bostäder som bringas till marknaden och inte finner köpare, där det senare är en följd av vad som visat sig vara en alltför generös kapitalförsörjning.

    • Hej Ola!
      Bra jobbat, som sagt.
      Du nämner i detta avsnitt typ ”Sverige är fortfarande rikt” resp. ”betydande reserver finns”; kan du utveckla? Hur kan man förstå det/uppfatta det? Vad ska man titta efter?
      Kan en bankrutt stat dölja sitt armod på ngt enkelt sätt?
      Jag tänker att Sveriges s k välfärdssystem kanske bringat staten till bankrutt för en tid sedan (hur lång tid sedan isf?)? Om man är intresserad av detta, hur skulle du råda den intresserade att undersöka saken?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *