De fem bästa föreläsningarna från Mises University 2017

I slutet av juli gick Mises University av stapeln i ett stekhett Alabama. Studenter och lärare från hela världen träffades för att diskutera konjunkturcykler, statsskulder och pengar. Men du som missade det behöver inte sörja, vi har sammanställt en lista över de fem bästa föreläsningarna!

Who Bears The Burden of Government Debt? av Bob Murphy

Bob Murphys fyrtiofem minuter om statsskuld var lika mycket berättelse som föreläsning. Han går igenom hur han inledningsvis höll med Paul Krugman om att en statsskuld enbart är någonting ”vi är skyldiga oss själva” och att den inte drabbar kommande generationer, men hur han sen efter en rejäl funderare ändrade åsikt och insåg att en statsskuld faktiskt omfördelar resurser mellan olika generationer. Detta beror på att det är möjligt att innehavarna av statsobligationer inte bara överlämnar dessa gratis till den kommande generationen utan faktiskt säljer dem och även på det faktum att generationer överlappar.

Theory and History av David Gordon

Om man har förstått sig på österrikarnas syn på teori och historia har man förstått sig på en stor del av skillnaden mellan den österrikiska metoden och mainstream. I denna föreläsning går David Gordon igenom dessa begrepp och förklarar att teori är den kunskap vi har som är sann och giltig överallt och alltid, medan historia är kunskap om händelser som skett en specifik tid och på en specifik plats och denna kunskap får vi genom att tillämpa teori. Mycket av den ekonomiska forskning som bedrivs på nationalekonomiska fakulteter idag är alltså forskning i ekonomisk historia snarare än i ekonomisk teori.

Med denna förståelse i bakhuvudet kan vi dessutom reda upp en diskussion som bröt ut i den svenska bloggosfären om att Hans-Hermann Hoppe sagt att ”teori trumfar historia”. Med detta åsyftade han dessa två begrepp och det faktum att vi behöver teori för att ens kunna skriva historia, eftersom historia är tolkning som görs med hjälp av teori. Det var inte ett uttryck för någon typ av idealistisk syn där verkligheten inte finns utan endast konstrueras i våra sinnen.

För att återgå till föreläsningen diskuterade även Gordon olika historiefilosofier, åskådningar som sökt förklara hela det historiska skeendet med olika mystiska krafter (Geist, materiella produktionskrafter), men Mises avfärdar detta med hänvisning till det faktum att endast individer handlar. I denna del av föreläsningen hade Gordon dragit över tiden, men vi kan tillägga något han skrivit och som han kanske hade sagt om han hade haft mer tid: Bara för att individer handlar innebär detta inte att kollektiv eller väsen inte handlar, men det är ändå märkligt att i sin syn på historien utgå ifrån att endast dessa handlar (vilket vi inte kan veta) och strunta i att individer handlar (vilket vi vet).

Cantillon Effects: Austrians vs. the Mainstream av Carmen Dorobat

Till skillnad från övriga föreläsningar var denna inte tillgänglig för alla deltagare på Mises U utan enbart de som blivit inbjudna, men som tur är finns den nu tillgänglig för oss alla på Soundcloud. Cantilloneffekter är de effekter som uppkommer när nya pengar går in i ekonomin. Medan mainstreamekonomer tror att pengar är neutrala och att nya pengar endast påverkar den allmänna prisnivån och inte har några effekter på den reala ekonomin menar österrikare att nya pengar påverkar förmögenhetsfördelningen, relativa priser och produktionen. Pengar är alltså allt annat än ”neutrala”.

Carmen Dorobat täcker historien om synen på pengar som icke-neutrala och varför det är så betydelsefullt. Något subtilt, men väldigt intressant, är hur hon betonar att pengars påverkan på priser ”revolutionerar” eller ”har en omvälvande effekt” på prisstrukturen, det är inte så att priserna bara går ”upp” eller ”ner”, och detta är en bra poäng eftersom priser inte är någon homogen nivå utan är ett myller av olika transaktioner som skett vid olika tidpunkter.

The Time Preference Theory of Interest and Its Critics av Jeffrey Herbener

Det är ingen brist på tydlighet när Jeffrey Herbener föreläser, och så är det inte heller denna gång. Han förklarade skillnaden mellan handlandets ”temporala struktur” och ”intertemporala struktur”. Den temporala strukturen handlar om under vilken tidsperiod vi vill göra en viss handling. Det kan till exempel finnas skäl till att vi väljer att äta vår köttbit med bearnaise klockan sju på kvällen istället för redan sju på morgonen, även om vi verkligen tycker om denna rätt. Den intertemporala strukturen handlar istället om att vi alltid föredrar tillfredsställelsen av ett mål tidigare framför tillfredsställelsen av samma mål senare.

Från denna uppdelning blir det lätt att förstå det Herbener säger om att tidspreferens endast innebär att vi föredrar samma mängd pengar nu framför samma mängd pengar imorgon, och alltså inte gäller specifika varor. Detta är hans svar på den kritik Guido Hülsmann fört fram mot tidspreferensteorin, vilken går ut på att varor vi har idag inte är samma varor som vi har imorgon. Herbeners svar tåls att fundera på, för även om pengar är annorlunda än andra varor är ju det en vara som används för att tillskansa sig andra varor, så om dessa varor är annorlunda borde väl pengar vara annorlunda, kan man tycka. Detta är ett område där det visar sig vara mindre samstämmighet bland olika österrikare än vad man först kan tro.

Apriorism and Positivism in the Social Sciences av David Gordon

Detta var nog veckans mest avancerade föreläsning. Mycket som Gordon pratade om här var nytt, i alla fall för undertecknad, och ett visst mått av tankekraft kommer att krävas för att tillgodogöra sig denna, men allt var fullständigt begripligt.

Särskilt intressant var svaret Gordon gav till en invändning som går ut på att praxeologi bara är massa definitioner som inte säger någonting om verkligheten. Ett exempel på detta skulle vara påståendet att människor alltid strävar efter största möjliga tillfredsställelse, vilket positivister menar är en tautologi eftersom den tillfredsställelse vi strävar efter per definition är den största möjliga. Mot detta förklarade Gordon att när vi listar olika handlingar och säger att en är den högst värderade så är detta inte liktydigt med att vi definierar de som samma sak, utan att istället när vi tänker på den tillfredsställelse som är högst värderad så inser vi att det är den vi strävar efter i vårt handlande. Bob Murphy fick en fråga över detta under en lunch och då tog han ett exempel med när vi väljer. När vi väljer någonting så är det en kostnad förknippad med detta, det vi väljer bort, men denna kostnad är inte inbyggt i vår definition av vad det är att välja utan den framgår först när vi tänker på vad det är att välja.

Sammantaget vittnar dessa föreläsningar om den enorma bredden av österrikisk ekonomi och att det alltid finns ny kunskap att inhämta. Vi hoppas att du finner någon av dessa föreläsningar intressanta och om du gillar någon annan föreläsning av de 52 som hölls får du gärna tipsa om den i kommentarsfältet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *