The badkar got personal

Undrar du också varför badkarsolyckor, trots att de är vanligare än lastbilschaufförer som medvetet kör över tonåringar på Drottningatan, inte upprör folk lika mycket?

Föreställ dig två scenarion. I det ena drar en jordbävning ner ditt hus över dig. Du och din familj hamnar på sjukhus. I det andra invaderar ett gäng kriminella ditt hus, klår er, snor era saker och bränner ner huset. Huset är borta, och ni är på sjukhus.

Resultatet är detsamma i båda scenarior. Men i din inre värld målas ändå olika konsekvenser upp. Jösses vad irrationellt!

Den mänskliga reaktionen, som naturligtvis är evolutionärt/biologiskt betingad, är inte densamma. Någonting annat vore befängt, hur skulle det annars vara, ska vi förhålla oss till varandra som om vi vore badkar?

Människor är sociala varelser, vår evolution har i mångt och mycket bestått av att anpassa oss, inte efter naturen, utan efter andra människor.

Likaledes är det skillnad på att få mat från sin mamma, som ömt stryker din panna, och på att sitta på en paradisstrand där en havsbris rufsar ditt hår medan mangofrukterna trillar ner i knät på dig. Du får mat, och din hjässa får taktil stimulans. Men är det samma sak?

Non.

Förstår man att människor omöjligen kan agera på något annat sätt än socialt så förstår man mer, och det irrationella i att badkarsolyckor inte upplevs som farligare än terrorister, framstår genast som mindre irrationellt. Företeelserna kanske går att sortera i ett excel-ark efter allvarsgrad. Men det är inte företeelser av samma klass.

Föreställ dig nu två scenarion till. I det ena hör du talas om att i ditt hemland Pakistan är det troligare att du dör av badkarsolyckor än drönarattacker (vilket med största sannolikhet är sant). I det andra har du dragit ur ditt huvud ur arslet och förstår att den typen av snack är debilt.

Lyfter man knytnävarna får man vara beredd på en pungspark. Drönarbombar man, eller i övrigt regimintervenerar i Mellanöstern i många decennier – så underblåser man konsekvenser som vida överstiger världens genom tiderna samlade badkarsincidenter.

Shit is personal.

8 kommentarer till ”The badkar got personal

  • ”Lyfter man knytnävarna får man vara beredd på en pungspark. Drönarbombar man, eller i övrigt regimintervenerar i Mellanöstern i många decennier – så underblåser man konsekvenser som vida överstiger världens genom tiderna samlade badkarsincidenter.”

    Och vägrar man försvara sitt folk mot tidernas största invasion fördömer man sina ättlingar till träldom i sina förfäders land.
    Terrorattacker är nästan lika obetydliga som badkarsolyckor om man bara lyfter lite på huvudet. Är ett par lastbilsmördade svenskar varannat år värre än alla de våldtäkter, misshandlar och mord som sker runt om i landet?

    Ditt hemland har invaderats och klockan tickar för dig och de dina.
    När hela folkslag attackerar är ensam inte stark.

  • En till jättebra text av Jon! Men vem vet, om badkaren får tillräckligt mycket att säga till om så kanske de tar över och sen börjar spåra upp oss och släpa fram oss ur våra hålor och knäcka nacken på oss. Så man ska aldrig säga aldrig!

  • Hej.

    Hur går resonemangen ihop med allas rätt att fritt röra sig över gränser mellan platser med olika förhållande mellan badkar/befolkningstäthet?

    Om staten omedelbart avskaffar alla form av VA-standard och liknande förtryck så kommer ju marknaden att tillse att badkar endast finns under säkra former, eller hur?

    Om det plötsligt börjar dyka upp allt fler badkar i din närmiljö; ökar sannolikheten för olyckor då, eller ej?

    Herreminje vad man kan misshandla metaforer – men roligt är det att en av idiot-liberalismens portalprofeter (Norberg) gör bort sig så kapitalt.

    Med hans resonemang bör vi förbjuda både trappor och lårbenshalsar. Ta väck övergångsställen också – de är en kollektivistisk tvångsåtgärd som inskränker den fria rörligheten.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

  • Vilka är det som tycker det är konstigt att folk blir mer upprörda av terrorattacker än av badkarsolyckor? Jag tror inte jag stött på någon.

    Sedan, att det finns starka evolutionära skäl till att bli mer upprörd över ett enstaka angrepp av en fiende än av en olycka, gör inte att den reaktionen inte kan lindras. Att vi blir mer upprörda av terrordåd än badkarsolyckor säger inte att någon blir dubbelt, trippelt eller fyra gånger så upprörd av det. Folk skulle kunna bli vansinniga av vrede eller förlamade av skräck av en terrorattack, men man skulle också kunna bli långsint beslutsam om att bekämpa terroristerna. Det är något var och har viss kontroll över, och som kan förstärkas av andras påverkan.

    Håller annars med om att det är dumt att i decennier bomba andra länder och försöka störta regimer, eller stötta diverse ”rebeller”. Det är säkert så att ett land blir mindre sällan mål för terroristdåd om ”deras” stat inte ägnar sig åt nationsbyggande. Sverige borde ha undvikit iaf förra terrordådet om inte svenska staten gått in i Afghanistan (om man får tro terrorbombarens egna ord). Och den nuvarande al-qaida -》isis rörelsen är från början en rörelse som kunnat bli stora av andra staters ageranden, särskilt USA.

    Därmed så lär länder som inte är involverade i statskupper och gerillakrigföring helt undslippa terrordåd. För, det är inte otänkbart att Charlie Hedborg skulle blivit attackerat om de legat i Luxemburg (som till skillnad från Frankrike inte involverar sig i en massa stater).

    • Känner väl kanske inte att min korta bloggis står i motsats till det du säger här Carl. Kort sagt håller jag med dig om vartenda ord.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *