Webers protestantiska arbetsetik

Max Weber

Max Weber

Då Joakim Book Jönsson nyligen refererade till Deirdre McCloskeys refutation av Max Webers teori om den industriella revolutionens framträdande (ofta refererat till som den “protestantiska arbetsetiken”), kände jag att det kunde vara lämpligt att skriva en kort genomgång av denna teori, då det är en av de mer välkända teorierna inom sociologin.

Max Weber skrev sitt verk “Den protestantiska arbetsetiken och kapitalismens anda” under 1904-05, och ämnade med verket försöka förklara varifrån “kapitalismens anda”, d.v.s. den syn på arbete och entreprenörskap som växte fram under slutet på 1600-talet och under 1700-talet kom ifrån. Det är inte en ekonomisk text, en av de vanligaste missförstånden är att Weber försöker förklara de ekonomiska mekanismerna bakom den industriella revolutionen, något han själv påpekade att han inte gjorde. Han var istället intresserade av de underläggande sociologiska förändringar som han såg som nödvändiga för inträdet i den kapitalistiska eran. Jag skulle dock vilja insinuera att han genom sin undersökning faktiskt lyckades blottlägga ett par av de oundvikliga ekonomiska slutsatserna som måste dras just för att förstå framväxten av det mass-industriella samhället.

Teorin tar avstamp i det samhälle som fanns innan den industriella revolutionen, d.v.s. ett huvudsakligen agrart samhälle där ekonomiska framsteg var ytterst långsamma, och varje generation levde ett liv som materiellt såg nästan likadant ut som den förra generationens. Det ekonomiska systemet var stelt, och mycket hårt reglerat. Förändring och innovation var inget som överlag främjades, och produktionen styrdes i mycket stor utsträckning av skråväsendet. Därtill, menar Weber, drevs ekonomisk verksamhet ur en strikt utilitaristisk synvinkel, och då de ekonomiska möjligheterna var relativt få på grund av den fullständigt reglerade ekonomin, får man anta att det relativt sällan fanns någon större poäng för människor att jobba mer istället för att ha mer fritid. De få entreprenörs-själar som fanns lyckades inte förändra den tidens ekonomiska system märkbart, noterar Weber.

Webers svar på frågan om vad som faktiskt skedde som förändrade människors syn på arbete, och vad som ledde till att människor började ordna sina egna liv “rationellt” och i mycket större utsträckning började skapa vinstdrivande företag, är religion. Den protestantiska reformationen på 1500-talet ledde till att ett antal protestantiska rörelser bröt sig ur den katolska kyrkan, utöver lutheranismen även kalvinismen och vad Weber kallar protestantiska “sekter” i form av pietister, puritaner, baptister och kväkare. Dessa sekter, och även kalvinister, antog under 1600-talet en särskild världåskådning. Tron på predestination, d.v.s. att enbart vissa utvalda kommer till himlen, kombinerat med viljan att bevisa att man tillhörde denna grupp ledde till en förändrad syn på arbete, där arbete värderades “för arbetets skull”. En yrkesutövning blev sedd som ett gudomligt kall, och yrkesutövningen som sådan, tillsammans med en asketisk livsstil där intjänade pengar inte användes för konsumtion utan för att fortsatt främja arbetet, sågs som ett tecken på att man tillhörde Guds utvalda. I bakgrunden fanns samtidigt en tro om att man inte skulle arbeta för sin egen skull, utan för att bygga en värld värdig Gud.

Det må låta som en ganska komplicerad teori, men faktum är att det finns både vissa statistiska belägg för den (där det funnits väsentliga skillnader i löner, utbildning och yrkesutövning mellan t.ex. protestanter och katoliker som levt i samma områden), och dessutom gott om historiska observationer av protestantiska “sekter” vars mål i livet faktiskt tycks ha varit att närmast slaviskt arbeta. Värt att notera är också att dessa protestantiska sekter uppvisade långtgående asketiska tendenser, d.v.s. de konsumerade ytterst lite av det de faktiskt producerade, och lyckades därmed konsekvent bygga upp allt större affärsverksamheter. Här ser vi kanske den viktigaste byggstenen i Webers teori, nämligen hur ökad kapitalackumulation kunde ske.

Den stora frågan gällande den industriella revolutionen anser jag bör formuleras som följande – varifrån kom den accelererande kapital-ackumulationen som är nödvändig för att ekonomin skall gå in i en industrialiseringsperiod? När en ekonomi tidigare knappt har växt överhuvudtaget, och det helt plötsligt börjar skapas affärsverksamheter i allt större skala bör vi ställa oss frågan var besparingarna och kapitalet kom ifrån. Jag anser att denna fråga besvaras relativt väl av Max Webers teori, genom att initialt peka på de protestantiska sekterna, huvudsakligen i Holland, Storbrittanien och New England. Dessa, hävdar Weber, stod för den initiala acceleration av ekonomisk aktivitet, som sedan kom att välta det gamla ekonomiska systemet över ända, och bana väg för mer näringsfrihet, mer handel, och slutligen den period av relativ laissez-faire som upplevdes under 1800-talet.

Det finns ett par relaterade observationer värda att nämna – Murray Rothbard noterar i sitt stora ekonomiska historieverk “An Austrian Perspective on the History of Economic Thought” [1] att en av problemen med den kalvinistiska synen på ekonomi var att den sannolikt gav upphov till det grundläggande ekonomiska feltänk som skapade marxismen, nämligen arbetsvärdeteorin. På grund av religiös övertygelse ansåg ett antal skotska ekonomer (varav den mest kända Adam Smith, och senare David Ricardo som för övrigt var gift med en kväkare), att arbetet utgjorde grundstenen i hur man härleder varors värde. Denna tanke är inte särskilt förvånansvärd för en kalvinist, som av religiös tradition anser att just arbetet är det som leder människan på vägen till Gud.

De protestantiska sekterna var ofta pre-millenialister, som trodde att människans uppgift var att bereda väg för Guds tusenåriga rike på jorden, som skulle föranleda Kristus återkomst. Under sent 1600-tal och under 1700-talet verkar detta ha inneburit en slavisk arbetsetik, och en tro på att det ständiga arbetandet utgjorde ett tecken på att man tillhörde den utvalda grupp som skulle komma till himlen. Inflytandet från dessa grupper ser vi återigen tidigt 1900-tal, när den stora förbudsrörelsen gentemot alkohol lyckas få till det 18:e tillägget till den amerikanska konstitutionen, som förbjuder all tillverkning och försäljning av alkohol i hela Förenta Staterna (förbudet upphävs i 21:a tillägget 1933). Förbudet drevs igenom av det republikanska partiet, som vid denna tid starkast drevs av ett antal pietistiska grupper: metodister, presbyterianer och lutheraner. Dessa är arvtagarna till de religiösa grupperingar som Weber talade om, och drevs likaså av en millenialistisk världsåskådning, där människans syfte var att bereda väg för Guds rike på jorden. Under tidigt 1900-tal innebar det ett försök att på politisk väg bli av med all “synd”, inklusive användning av alkohol.

Dagens ekonomiska utvecklingen drivs naturligtvis inte på något sätt av asketiska protestantiska sekter, men argumentet var aldrig att detta var den enda eller ens den huvudsakliga drivkraften för den moderna ekonomin. Webers argument var att det var denna grupp som påbörjade det vi skulle kalla den “moderna kapitalismen”, och att dessa grupper skapade det han kallade “kapitalismens anda”. Att vi idag ser allt färre som har den typ av arbetsmoral där man arbetar för arbetandets skull motsäger inte teorin, för så såg det ut redan när Weber skrev om den protestantiska arbetsetiken. Weber såg det som att västvärlden redan hade återgått till en strikt utilitaristisk syn på arbete och affärsverksamhet, men den nya tidsåldern var redan inledd och den gamla tidens ekonomiska ordning var uppbruten. När den moderna kapitalismen startat, blev den ett självgående maskineri som drevs av strikt rationellt egenintresse, och behovet av gruppen som satte det hela i rörelse försvann.

Det är svårt att göra en så komplex teori som Webers rättvisa på enbart ett par sidor, men förhoppningsvis kan ovan text duga som introduktion. Den som vill läsa teorin i sin helhet rekommenderas naturligtvis att läsa originalet. En varning för att texten är erkänt svårläst bör utfärdas, och för att underlätta rekommenderar jag att man köper den amerikanska versionen översatt och introducerad av Stephen Kalberg[2], där han ger en grundläggande översikt av Max Webers tänkande och resonemang innan själva texten presenteras.


[1] An Austrian Perspective on the History of Economic Thought

[2] The Protestant Work Ethic and the Spirit of Capitalism and Other Writings on the Rise of the West


9 kommentarer till ”Webers protestantiska arbetsetik

  • Min invändning är att denna teori inte kan förklara den kapitalackumelering som skedde i ungefär samma geografiska område tidigare under Hansa-tiden.

    Personligen anser jag att penningsteori och dess historik är klart underskattad som förklaring.

    • @Fredrik: Jag kan ju inte säga exakt vad Weber skulle svara, men min gissning är ungefär som följande: Kapitalackumulering är möjligt under olika kulturella förutsättningar, men den kvantitativa skillnaden av ekonomiska framsteg under den industriella revolutionen jämfört med tidigare perioder indikerar att det krävs en särskild förklaring för den industriella revolutionen, och det är den särskilda förklaringen som teorin ger.

      Weber argumenterade aldrig att hans teori var den enda som möjliggjorde kapitalism, han hävdade snarare att det var just den som startade det han benämnde som ”kapitalismens anda” och den ”moderna kapitalismen”, och som möjliggjorde den industriella revolutionen.

    • @Mr_X: Resurser som bidragit kan definitivt ha kommit från kolonier världen över. Men råvarorna förklarar inte varifrån industrierna kom, och varför man valde att lägga överskottet på investeringar i industriproduktion, istället för att konsumera det. Västvärlden hade sannolikt en hel del nytta av sina kolonier (varför annars behålla dem?) men jag tror inte det duger som huvudsaklig förklaring till hur industrialiseringen inträffade.

      • @Hans: Nej, nej det duger givetvis inte som huvudsaklig förklaring. Jag svarar artikelförfattarens fråga med en fråga, han skriver;

        ”Den stora frågan gällande den industriella revolutionen anser jag bör formuleras som följande – varifrån kom den accelererande kapital-ackumulationen som är nödvändig för att ekonomin skall gå in i en industrialiseringsperiod? När en ekonomi tidigare knappt har växt överhuvudtaget, och det helt plötsligt börjar skapas affärsverksamheter i allt större skala bör vi ställa oss frågan var besparingarna och kapitalet kom ifrån.”

        Inget är svartvitt, självklart är en faktor hårt arbete och inställningen till produktion och konsumtion.Självklart leder ökad produktion och minskad konsumtion till ökat överskott som därefter ger mer utrymme för återinvesteringar och så vidare i en evig iterativ process där välståndet ökar. Med tanke på frågan om var besparingarna och kapitalet kom ifrån, undrade jag om kolonierna och resurserna därifrån kan ha spelat en roll, då det också ger upphov till överskott, borde det inte finnas med som en ganska avgörande faktor? Det förklarar inte varför man valde att återinvestera istället för att konsumera. Men välstånd är att ha alternativ, och med ett överskott som man inte hade innan, hade man valet man inte hade innan dvs möjlighet att investera i större grad.

      • @Mr_X: Det som skulle behövas för att besvara frågan är någon form av kvantitativ mätning av välståndet som producerades på plats i Västeuropa, jämfört med hur mycket som importerades från kolonierna. Jag är osäker på i vilken utsträckning sådant data finns, men någon form av uppskattningar borde ju finnas tillgängliga i något historiskt verk.

        Sedan är det naturligtvis knepigt att diskutera hur stor del av värdet som ligger i förädlingen och hur stor del som ligger i råvarorna, men där får man nog helt enkelt försöka utgå från marknadspriserna för varorna. Ytterligare ett problem uppstår dock i att mycket produktion fortfarande gjordes utan att någonsin säljas (d.v.s. för eget bruk), vilket gör att handelssiffror blir rätt dåliga uppskattningar av ”total produktion”…..

  • Spännande!

    Tack för utläggningen – gav mig en mycket bättre översikt av hur Weber tänkte. På många punkter verkar Weber & McCloskey vara närmare varandra än jag först trodde, mycket spännande.

    Jag tänkte fråga en sak: @Hans: McCloskeys kritik mot Weber handlar mycket om att förklaringen är för liten rent kvantitativt. Är ditt/Webers argument att protestantisk etik var gnistan som satte igång hela explosionen (och så undviker kritiken) eller menar Weber/du att protestantiska etiken kan förklara all välstånd sen 1700-talet?

    @Mr X: de flesta historiker är överens om att kolonialväldet förbrukade mer resurser än det gagnade de västeuropeiska makterna under 1700-1900-talen. Ja, självklart tjänade byråkrater och investerare i ostindiska kompaniet etc på kolonialhandeln, men för den brittiska befolkningen eller ens net of military expenses är de flesta jag läst ganska överens om att kolonialism inte var särskilt betydelsefull för den industriella revolutionen.

    • @Joakim: Om jag läst Weber rätt hävdar han att den protestantiska etiken var ”gnistan” som ledde till en initiala kapitalökningen samt även knäckte tidigare rigida syn på ekonomisk verksamhet. Redan när han skrev boken hävdade han att den protestantiska arbetsetiken var överspelad, och att människor återgått till en rationell nytto-maximering i sitt arbete.

      Jag kan förstå McCloskeys argument – det jag tycker Weber förklarar som jag inte fått förklarat tidigare är hur man får ett sådant ”systemskifte” som övergången till industriell kapitalism ändå var – givet vilket motstånd det historiskt funnits både mot kapitalanskaffning annat än markägande, och förändrade roller på arbetsmarknaden. Under många hundra år gjorde man saker i princip som man alltid gjort, och yrken gick i arv. Sedan förändras detta, och samtidigt skapas på något sätt tillräckligt med kapital för att understödja denna utveckling så att den blir självförstärkande.

      Om jag får göra en personlig gissning så skulle ett rimligt för-steg till hela skeendet också vara ökad handel, vilket ledde till ett större välstånd som var bortom kontroll för de socialt styrande skicken (d.v.s. handelsmän blev rika, och nådde inflytande som tidigare enbart fanns hos markägande adel). Men nu bygger jag en helt annan teori…..

  • @Joakim Book Jönsson

    Vilka historiker då? Alla vet att segrarna skriver historien och med tanke på att den obestridda segraren det senaste seklen varit västvärlden, måste man nog inse att historiker från väst har all motiv i världen att peka enbart på sin egen förmåga och ansträngning för att förklara sin framgång, än att ta med andra faktorer som säkerligen också spelat en roll.

    Ja alla ockupationer, militära expeditioner och kolonier är kostsamma, men att påstå att kolonialismen var en minus affär för västvärlden, är för mig ett ganska extremt överdrivet påstående, men vi behöver inte diskutera det, vi kan vara överens om att inte vara det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *