Veckan som förgick, v. 19

Äntligen är veckan 19 till ända. Den har sedan länge fyllt sin dårskapskvot.

Nästa bokserie till rakning

En vandrande fördom.

En vandrande fördom.

Kriget mot verkligheten fortsätter. Denna gång är det Jan Lööf, som en gång för länge sedan ritade av en bekant och inkluderade honom i en bok. Tyvärr visste han inte att många, många år senare, skulle hans teckningar klassas som värsta typen av hat. Trumslagaren i Lööfs böcker, Rebop Kwaku Baah (eventuellt släktskap med vår ärade kulturminister ej ännu fastställt), är tydligen en stereotyp och Bonnier, som är Lööfs förlag, tycker det är ”problematiskt” att publicera Lööfs böcker utan att först censurera dem. Kan man fortsätta att reproducera fördomar på det här sättet, undrar de retoriskt.

De vet så klart redan vad de vill att svaret ska vara.

Men om nu personen i Lööfs böcker baseras på en verklig person, som faktiskt såg ut så, är det då inte verkligheten som är en fördom, och inte teckningen. Är Lööfs kamrat i sig själv en fördom, ja till och med en vandrade fördom? Dessa frågor är för svåra för oss ödmjuka betraktare att besvara. Vi överlämnar sådana svåra frågor åt modärnitetens pionjärtrupper.

Liftarens guide till TTP

Denna vecka upptäckte vi också likheter mellan verkligheten och skönlitteraturen, när en europeisk parlamentsledamot försökte sig på att läsa det Transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, förkortat TTIP. Det kallas även av vissa vilsna liberaler för ett frihandelsavtal. I sann demokratisk anda har avtalet tydligen redan godkänts, men få verkar veta vad det handlar om. Tack och lov har våra visa överherrar lyckats förhandla sig till rätten att få läsa avtalet som de röstat igenom. Men som videon visar är det inte helt lätt att göra just det. Likt planerna för en ny intergalaktisk motorväg i Liftarens guide till galaxen, verkar avtalet finnas för offentligt beskådan… i en källare som saknar ljus och trappor, inlåst i ett skåp i en avstängd toalett, som har en skylt på dörren där det står ”Varning för leoparden”.

När man väl har läst avtalet, är man helt och hållet fri att återge dess innehåll hur man vill, förutom att man så klart inte får återge det i exakta ordalag, för om man gör det kommer ingen någonsin mer att få se några avtal överhuvudtaget. Detta är alltså det som modärniteten kallar frihet, demokrati och ”frihandels”-”avtal”.

För den som är skeptiskt inställd till politik och politiker och avtal på tusentals sidor om ”frihandel” (som ju som bekant kan summeras på baksidan av ett vykort), verkar avtalet handla väldigt lite om ”frihet” och ”avtal” (avtal kräver villiga parter), och mycket mer om vanlig politisk ”kohandel” och ”tvång”.

Hyckleriet har ett ansikte

Emma Watson, globalisternas nya söta lilla propagandist, upptäcktes i veckan i de så kallade Panama Papers. Hennes talesperson försäkrade dock för allmänheten att Emma minsann inte alls har vunnit några skattefördelar genom att placera sina pengar där hon placerat dem. Tillåt oss tvivla.

Till skillnad från resten av världen har vi absolut inget emot att Emma placerar sina pengar på ett sätt så att hon undviker så mycket skatt som möjligt. All heder åt henne för det goda föredöme hon är på skattefronten. Men samtidigt som man gör det kanske man inte ska gå omkring och propagera statens härlighet, och hur allt kan lösas om vi bara ”hjälps åt lite mer” (dvs. genom statens tvingande järnhand). Som vanligt handlar det om att hon vill att du ska göra som hon säger, och inte som hon gör.

Det framkom även att Emma, i den mån hon tvättade sina obeskattade pengar (vilket hon så klart inte gör), endast tvättade 77 öre för varje krona som en man tvättade. #TheFightIsReal #YesAllMen

Ny vecka, nya dårskaper. Vi ses bakom skjulet om en vecka.

1 kommentarer till ”Veckan som förgick, v. 19

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *