Den röda hönan

John Galt HönaDet var en gång en liten röd höna. Rätt som det var, när hon pickade i marken hittade hon några vetekorn. Hon ropade till alla de andra djuren på gården:

Om vi hugger i tillsammans och planterar det här vetet kommer vi snart att kunna äta gott bröd.

Räkna inte med mig, svarade kon.

Inte med mig heller, svarade gåsen.

Då gör jag det själv då, sa den lilla röda hönan. Och det gjorde hon.

Vetet växte sig frodigt och blev moget för skörd.

Vem vill hjälpa mig att skörda vetet? Frågade den lilla hönan.

Det är rimligen inte mitt bord, sa grisen.

Det är under min värdighet, sa kon.

Det passar inte min befattningsbeskrivning, sa gåsen.

Då får jag göra det själv, sa den lilla röda hönan. Och det gjorde hon.

Sedan blev det dags att baka bröd.

Det är kvalificerad övertid, sa kon.

Jag har ingen auktorisation för sånt, sa grisen.

Förbjudet av min fackförening, sa gåsen.

Då gör jag det själv, sa den lilla röda hönan. Och det gjorde hon.

Hon bakade fem limpor och visade de andra djuren. Nu blev det ett fasligt oväsen på gården. Alla djuren ville ha, ja de krävde en bit. Men den lilla röda hönan tyckte att hon slitit så och ville njuta sina bröd i lugn och ro.

Övervinster, brölade kon.

Tag brödet i skatt, krävde grisen.

Alla djuren började vifta med plakat och krävde solidarisk fördelning av bröden och att ingen ska kunna göra vinst på att baka bröd.

Bonden, som sett allt, grep in.

Du får inte vara självisk, lilla höna. Se på alla de andra här på gården, det är mitt ansvar att fördela de här bröden rättvist, sa han.

Men… men… jag har ju slitit ihop till bröden själv, sade den lilla röda hönan.

Just det. Det är det fina med friheten här på gården. vem som helst får jobba så mycket hon vill. Vi ska ha fri företagsamhet, i kontrollerade former! Det ska du vara glad för. Det finns gårdar där du hade fått ge allt till mig. Här tar jag ingenting. Ett bröd får du behålla själv, tillsvidare i alla fall, och de andra fyra bröden lägger vi i den gemensamma visthusboden, som jag fördelar till de andra ur. Det här är en riktig rättvis välfärdsgård, förklarade bonden, som blivit riktigt entusiastisk av sitt tal.

Och så blev det. Fast två bröd hann tyvärr mögla och kon sålde sin bit svart till grisen.

Sedan levde djuren lyckliga i alla sida dagar, men de undrade ofta varför den lilla röda hönan aldrig bakade fler bröd…


 

Ovanstående är en anpassning översättning av https://en.wikipedia.org/wiki/The_Little_Red_Hen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *