77: Peter Schiff om finanskriser, guld och presidentkandidater

Många har börjat sin frihetliga karriär med Peter Schiff. I detta avsnitt har RM äran att ha honom som gäst. Vi talar dollar, euro, guldpris, räntor, centralbankirer och den ständigt annalkande finanskraschen. Dessutom skolan, som han anser var för viktigt för att staten ska få hålla på med. Avslutningsvis kommentarer på de aktuella presidentkandidaterna.

23 kommentarer till ”77: Peter Schiff om finanskriser, guld och presidentkandidater

  • Hej!
    Skulle någon av er kunna förtydliga och komma med några exempel (argument) på Peter S tes att Sverige blev rikt innan socialismen kom in i bilden och att detta började sakta rivas ned under 70 – talet.

    Lite Svensk historia från 20-tal till idag vore väldigt intressant 🙂

    • Denna från mises.org är bra : https://mises.org/library/sweden-myth

      Sedan har jag bestämt för mig att Johan Norberg skrivit om det det en del också. Generellt så hade Sverige lägre skatter än större delen av världen ända in på 50-talet, och det började inte barka utför ordentligt förrän slutet på 60-talet. Om man kollar statistik över skatter, tillväxt, etc. så ser man en tydlig trend – Sverige byggdes 1870-1970. Sedan slutar lönerna att stiga, privat sektor krymper och offentlig sektor stiger, staten går med gigantiska underskott och inflationen är 10%+.

      • Tack! Ja den var lättläst och intressant. Jag hittar inte de där klockrena argumenten för att socialdemokraterna har gjort Sverige fattigt dock.

        Var kan jag hitta denna statistik du hänvisar till?

      • @Joe: Jag tror du får svårt att hitta statistik som direkt korrelerar mellan antalet personer som röstar på sossarna och Sveriges ekonomiska utveckling. Sverige hade en viss mängd ekonomisk utveckling även under de år som vi hade som högst skattetryck och inflation. Hela argumentet blir ju av typen ”what is seen and what is not seen”. Det man får förlita sig på är jämförelser med andra länder, samt jämförelser med hur Sveige utvecklades innan 1970 respektive efter 1995 (då 1970-95 får anses som den galnaste perioden inom svensk socialism).

        Den datapunkt jag oftast citerar är denna:

        http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-i-Sverige/

      • @Hans: Japp det blir nog svårt. Jag vill dock gärna undvika att hamna i ”confirmation bias” dvs. ”japp där är tre argument (som kan anses vaga) som jag letar efter som bevisar min tes”.

        Det som nämns i artikeln är att grunden för Sveriges välstånd stavas sent 1800-tal till 1960-tal. Sverige deltog inte i några världskrig och hade en intakt industri med företag som grundades i början av 1900-talet. I slutet av 70-talet (efter devalveringar, högt skattetryck och hög arbetslöshet) gick flertalet länder in i stagflation.

        Lite reformer till och sen dess har det rullat på och vi har levt på skuld och krediter. Det har gjorts några marknadsliberala försök som gynnat ekonomin i stort såsom avskaffandet av det statliga TV och telefoni monopolet etc.

        Jag kanske efterfrågar fel sak här. Det bästa kanske är att fokusera på liberala reformer som gjort saker bättre än socialdemokratiska reformer som gjort saker sämre.

        Men låt säga att jag diskuterar med en person som är socialliberal eller socialdemokrat. Då får jag garanterat höra dessa argument:
        ”Men vi har ju fått det bättre än 60-talet därför är politiken som fördes under denna tid den bästa.”
        Korrelationsargumenten (som bekant inte behöver betyda orsak och verkan) haglar ju från denna sida och jag tycker det är hyfsat svårt att bemöta detta med nåt resonemang och reform som togs i början av 1900-talet:)

        Jag hoppas du fattar vad jag är ute efter!

        Vad för typ av argumentationsfel är ”what seen and whatis not seen”?

        Ja att jämföra med andra länder och årtal är nog bra. Jag ska kika på din källa.

      • @Joe :

        https://www.mises.se/2011/05/09/det-man-ser-och-det-man-inte-ser-den-krossade-fonsterrutan/

        Om någon argumenterar för att det är politik som skapar välstånd och inte marknader så torde ju 100% centralplanering vara bra. Det vet dock alla att det leder till katastrof, så de flesta brukar argumentera för ”reglerade marknader”. Min poäng fortsätter att vara att det är konstigt att välståndet stiger mest under de perioder och i de länder där man har minst politik och byråkrati, om det nu är politik och byråkrati som ger välstånd.

        Tillväxten i Sverige var bäst FRAM TILL 1970. Sedan har vi haft en del tillväxt sedan dess också. Men om det är politiken som orsakade tillväxten så måste ju tiillväxten ha varit usel INNAN 60-talet när skatterna var låga och vi hade mindre politik. Och så var det ju inte.

      • @Hans: Yes det sista du skrev var bra argument.
        Men vad menar du med tillväxt? Känns som ett missbrukat ord som kopplas ihop med BNP som inte är speciellt bra mått (som diskuterats tidigare).

        sorry om jag är jobbig men vill verkat slipa mina argument och inte sätta dit dig 🙂

  • About gold price. The price tripled in just a few years around 2006 or somesuch, right?
    If a price of a good triples I would expect an increased production of that good. For more resources to be spent to produce more. And for the price to first stabalize and then maybe fall. From what little i read on the internet it seems that about 2% of existing reserves is dug up each year. If the figures ive found are correct, which they are probably not since everyone in the know would have a bias and self interest.

    I would love for gold to be what it is made out to be. But I would be very interested if some knowledgable person from the mining industry could analyze gold from a supply and demand perspective.

    I mean, i understand that gold could be a good gamble on a future with an absolute loss of faith in the currencies. But im very sceptical about gold claims that do not take supply and demand into consideration.

  • Sverige blev rikt på grund av att vi låg så långt efter i industrialiseringen i början av 1900 talet. Vi härmade helt enkelt länder som genomfört industrialiseringen tidigare. En annan faktor var den utflyttning som skedde till USA något som ökade investeringarna i att arbetskraft skulle bli produktivare och trivas. Den tredje faktorn var att frihandel började ta fart.

    Sedan hjälpte det naturligtvis till en hel del att vi slapp både första och andra världskriget. Marknadsfundamentatlister som Johan Norberg lägger på tok för stor förklaringsvariabel på den fria marknaden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *