76: Svenska frihetsrörelsens historia, Per Bylund

Få känner den moderna svenska frihetsrörelsens historia bättre än Per Bylund. Han var med i den första trevande början, debatterade på BBS:er, satte upp den största anarkistiska websidan, organiserade Walk for Capitalism, gav ut en papperstidskrift och spred dålig stämning i Moderaterna. Hör honom berätta om allt detta samt en del personliga anekdoter om några av dagens ledande svenska politiker.

26 kommentarer till ”76: Svenska frihetsrörelsens historia, Per Bylund

  • Fantastiskt lyssningsbart avsnitt. Riktigt kul att höra både moderat och anarkistisk historia, samt hur en kommun (inte) funkar.

    Om ”företag” – ordet kommer ju från ”att ta sig för något”, tillsammans då, som gamla vikingaskepp, eller de senare ostindiefararna, som vart och ett skepp var ett privat företag, med insatser, planering, utförande och eventuell vinst.

    Kina ska devalvera… för exporten skull?

    Att export är bra och import dåligt kanske kommer från denna bild av till hemlandet inflödande rövade resurser: frankiskt silver, inkaguld, och indiska rubiner?
    Eller vad ska man kalla det? Det är å ena sidan införsel, liksom import, men utan betalning, och det är ju nästan cash in, som man får för export…??

    Klaus :”Devalvera dig själv – sänk din lön och arbeta mera.” 🙂

    Apropos att vindkraftverk avisas med hjälp av nån megawattimme diesel och glykol:
    QI – How To Save A Dying Bee
    (Klaus gamla lumpen-kapten löste allt med sprängdeg…)

    1985 två TV-kanaler: johodå, TV2 startade 1969!!

    Det var Mats Hulth som drack vatten ur Stockholms ström för OS. Han blev inte sjuk. Adelsohn badade i en kärnkraftsreaktor, eller nästan – han ville i allafall. Men värst var BT Kemis danske vd Lars Foss som drack hormoslyr. Inte heller han dog på stört, utan över 30 år senare.

    1:52:00 Bokrekommendationer:

    Friedman: The Machinery of Freedom, nu i utökad upplaga. Bra om man tvekar eller inte har argument. Väldigt tydlig om hur det skulle fungera.
    Friedman mellan Rothbard och Mises: Anarkist som Rothbard men utilitarist som Mises; alltså anarkist på utilitaristisk grund, för att det skulle funka bättre.

    (Hans:) Rothbard: Ethics of Liberty. Alltid rekommendabel.

    Obskyra böcker: fiction!
    On the Steppes of Central Asia. Finns på anarchism.net/steppes.htm Praktikplats tidning i Mongoliet: finns ingen stat!
    J. Neal Shulman: Alongside Night. Hur anarkister lyckats skapa ett samhälle. En snubbe dras in i detta samhälle, som funkar. Staten söker hitta samhället. Finns som film nånstans. Öppnar ögonen på en! Alongside Night som ett kapitel per websida.

    Tack. Nu har jag att läsa.

    • Bra referat, tack för det! Det stämmer nog med både TV2 och Mats Hulth. Någon jeppe var det i alla fall som försökte sälja Stockholm-OS med insjövatten att dricka. Fast det stämde väl med kampanjens önskan om att bli ett första ”miljö-OS”. Typiskt Sverige. 🙂

      Minnet är inte alltid perfekt, och dessutom är minnesbilderna relativt subjektiva. Så det finns säkert delar som de som var med mer eller mindre från början inte känner igen (eller vill kännas igen). Det som berättas i avsnitt 76 är trots allt min historia, såsom jag minns den. Så långt minnet inte är tilltufsat så bör det stämma någorlunda.

  • Känner igen mig själv i historien då mina kamrater var husockuperande stenkastande anarkister som drällde pengar över bartendern på ”Kvarnen” Södermalm men jag kunde aldrig identifiera mig med dem och jag kände att jag inte passade in, då jag inte kunde inrätta mig i hierarkin och hade svårt för kollektiva lösningar på allt. Jag hade även vänner som hängde på frihetsfronten bl.a en tatuerare vid namn Mats men han var Libertarian och var lite udda,…
    Jag hade inte full koll på alla åskådningar som folk sa sig ha och vad de betydde, då jag var mer intresserad att fly verkligheten via alkohol,..
    Det var först senare i slutet på 90-talet efter en längre session i Los Angeles som jag insåg att det var det jag var, en kapitalistisk anarkist,… Jag är inte insatt i ekonomi på de viset som många här på forumet är men en sak har jag klart för mig, att ”Anka” är det som beskriver mig bäst idag.
    Det sägs att folk tar steg till höger på höger/vänster skalan när de växer upp, men jag skulle vilja säga att jag tagit ett steg framåt,..

    Tack för en intressant pod,..

    / Nické

  • Bylund får ni gärna ha med oftare. Alltid lärorikt. Det måste vara roligt för han som varit med så länge att se hur frihetliga idéer fått så stor spridning under de senaste åren. Jag tror att den svenska mentaliteten och kulturen är inne i en rejäl förändringsprocess som vi till stor del har internet att tacka för. Nu kan vi alla hitta perspektiv som stämmer överens med våra egna värderingar istället för att endast kunna lita på statens två tevekanaler som vi tidigare var tvingade till. Mitt intryck är att det är frihetliga samt nationalistiska idéer som växer mest, och om det är en rimlig nationalism så behöver der ju inte finnas någon som helst motsättning där. Om jag minns rätt ska Nietzsche ha haft en idé om att människor inte formas utan med tiden blir till dem de i själva verket är. Kanske vi svenskar är på väg att bli oss själva?

    Tack för ett väldigt bra program som vanligt. Det är alltid så himla trevligt att lyssna på Radio Mises.

  • Kul att höra Bylund prata historia! Kan dock instämma i JohanIII:s korrektur av vissa felaktigheter. Kanske är det haschet i den där sommarvillan som snurrat till det? 😉

    Själv har jag hängt med minst lika länge. Blev övertygad anarko-kapitalist nånstans runt 1996 efter att ha varit minarkist i ungefär ett halvår dessförinnan…!

    Själv har jag dock (tyvärr) inte gjort något större väsen av mig i dessa sammanhang, så någon podcastintervju med mig vore spilld tid. Det finns dock bildbevis på att jag år 2000 deltog i Frihetsfrontens enda sammankomst i Lund (eller om det var tidigt 2001? Före 9/11 i alla fall, eftersom det knappt pratades utrikespolitik). I Nyliberalens lilla notis någon månad efteråt syns jag!

    Denna aktivitet är nog det enda egentliga samröre med Frihetsfronten jag haft, förutom som Nyliberalen-prenumerant. Det räckte åtminstone för att att jag, i Wien 2011, skulle kunna svara ”Oh, I’ve met him once!” på Peter Kleins fråga om jag kände Mr. Per Bylund. 🙂

    I övrigt är det för få sammankomster för Misesianer och andra gelikar, tycker jag. Får väl skylla mig själv som missat Freedom Fest. Kanske blir det av 2016.

    Ingen som har en sommarstuga att låna ut, annars?

    Anarkister vid alla laptops, förenen eder!

  • Oh; Anarkokväll i Bromma låter ju som en dröm! Bodde själv i Riksan vid den tiden; tänk om jag vetat…
    Å andra sidan var jag inte anarkistiskt upplyst vid den tiden…
    Tack för trevligt program.

  • Det här med Kinas eventuella devalvering är inte så enkelt som Hans får det att låta. Kina använder sina valutareserver för att hålla en artificiellt hög växelkurs. PBOC:s reserver går dock åt i en takt som inte är hållbar och frågan är nog snarare fri växelkurs eller kraftig devalvering än om dom ska kunna hålla växelkursen uppe. Alla andra EM valutor har redan kraftigt devalverats mot dollarn senaste året och den stora frågan är varför kinaeliten tycker att det är en bra ide att hålla uppe växelkursen. Peter Schiff har dock en helt annan teori men det är ungefär det här resonemanget som gör att hedgefonder tycker det är attraktivt att ”attackera” yuanen. Det spekuleras också i att PBOC låg bakom den mer allmäna dollarförsvagningen den här veckan, men det är förmodligen bara en konspirationsteori. Poängen va ju dock resonemanget kring deflationsexporten som jag helt håller med om så det här är inte så väsentligt i sammanhanget.

  • Hej! Tack för en intressant pod!

    Jag har tänkt en del på det här med handels/-bytesbalansen. Ni jämför med handelsbalansen mellan en person och ICA. Men en bättre jämförelse vore väl balansen mellan en individs sammanlagda inkomster och utgifter. Om individen konsumerar mer än den producerar så måste individen skuldsätta sig och då betala ränta för ”debt service” (vet inte vad det heter på svenska). Om räntan på individens skuld ökar, pga att fler tror att personen inte kommer betala tillbaka, så måste en större del av inkomsten gå till att betala räntan. Därmed måste utgifter/konsumtion minska drastiskt.

    Eller för att citera Ekonomifakta:

    ”Om man har ett underskott i bytesbalansen använder landet mer resurser än det producerar. Det betyder att underskott leder till en ökad utlandsskuld. Om underskotten blir långvariga uppstår därför normalt sett problem som förr eller senare måste korrigeras genom att underskotten vänds till överskott.” http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Bytesbalansen/

    Dvs att inhemsk konsumtionen måste minska.

    Ligger det inte något i det här eller är det bara ett feltänk? Tacksam för svar 🙂

    • Det finns flera nivåer i argumentationen som kan göra det lite knepigare än det verkar. Istället för land, se till svenska län eller landskap. Är det möjligt att vissa av dem har handelsunderskott eller -överskott med andra län/landskap? Givetvis. Hur många av dem går på knäna för det? Stad vs landsbygd? Kustområden vs inland? Att det finns en nationsgräns mellan Sverige och Norge men inte mellan Jämtland och Härjedalen är inte tillräckligt för att förändra den ekonomiska analysen av transporterandet av varor och tjänster.

      Om man drar argumentationen emot handelsunderskott vidare så borde det vara bättre att helt sätta stopp för all handel, för då är alla ”länder” i balans. Men det är ju givetvis inte en lösning på någonting.

      Som österrikare ser man handel som byte av vara mot vara. Den ena varan är vanligtvis pengar, men pengar är också en vara – den vara som allmänt accepterats som bytesmedel. Så hur kan handel utgöra något annat än balans? Det är ju trots allt varor som utbyts i varje transaktion, inte varor som skickas åt ena hållet och ingenting åt det andra (som är fallet i t ex beskattning, stöld, osv). Enligt mainstream-ekonomin betyder varje frivillig transaktion att det är samma marknadsvärde som skickas åt vardera håll: 20 kr för en glass, en glass för 20 kr. (För en österrikare, som ser till subjektiva värden, är det uppenbart att den ena parten värderar 20 kr högre än glassen och vice versa – så det är egentligen lönlöst att räkna på ”balanser”.)

      Så vad är problemet med handelsunderskott? Problemet har egentligen att göra med pappersvalutor och det globala centralbankssystemet. För om pengar hade varit en vara, t ex guld, hade det aldrig varit något problem (annat än det påhittade merkantilistiska problemet att ”guld är viktigare än varor”, vilket gör att det blir ett problem eftersom handelsunderskott – mer import än export – leder till relativt guldunderskott). Vem har underskott i transaktionen 20 kr för en glass? Om det upprepas? Det gör ingen skillnad över huvud taget.

      Men tänk att alla glassköpare använder papperslappar som har värde enkom för att det sitter en snubbe som kallar sig centralbank (tänk Klaus) och lovar att papperslapparna har ett värde. Värdet upprätthålls genom att centralbanken Klaus löser in de papperslappar som andra centralbanker kommer med mot deras egna. Om det då är ett ”handelsunderskott” så att alla glassköpare handlar en massa glass men ingen köper saker av glassköparna, då blir det fler papperslappar i omlopp än vad Klaus kan lösa in. Och då blir det problem för Klaus och den stat som Klaus tjänar. För underskottet ligger ju inte hos glassköparna, som ju byter 20 kr mot glass – utan hos Klaus, som lovat att köpa tillbaka papperslapparna.

      Ekonomifaktas definition är något missvisande eftersom det blandar in resurser och därmed får det att låta som att handelsunderskott handlar om konsumtion snarare än utbyte. Handel kan förvisso ske för konsumtion, men det är handeln i sig som vi studerar som import och export. Om pengar är en handelsvara som alla andra så innebär det helt enkelt att man måste följa Says lag och producera innan man konsumerar: antingen producerar man det man konsumerar eller så producerar man något som kan erbjudas i utbyte för att få det man vill konsumera. Det är inte nödvändigt, i alla fall inte på kort sikt, att följa Says lag om man har en centralbank som skapar pengar ur tomma intet. Och när man kan konsumera utan att först producera så blir det givetvis problem.

      För mig handlar handelsbalanssnacket om ett påhittat problem som bara finns om (1) man är merkantilist, vilket borde vara mest vanligt bland journalister och andra ekonomiska analfabeter, eller (2) ekonomin baseras på fusk/papperspengar/centralbank.

      • Tycker ni underdriver problemet med prisdumpning. Länder behöver industriell produktion och varuförsäljning för att import och export ska matcha över tid. Historien har visat att varenda land som lägger ner sin industri får enorma problem efter ett tag.

      • Prisdumpning är bara ett problem om man väljer att se på världen ur politiskt, och därmed nationalstats-/prestige-, perspektiv. All produktion syftar ju till att tillgodose konsumenters behov och önskemål och prisdumpning handlar bara om att man säljer till konsumenter till pris under ens egen kostnad. Alltså, prisdumpning är kapitalkonsumtion för producenten som ökar konsumentens köpkraft gentemot en viss vara (producentens egen). Problemet med hela handelsbalansdiskussionen är att den abstraherar från allt det som vi vet om handel och istället fokuserar på politiken bakom det. Och då framstår det plötsligt som en möjlig strategi att ”prisdumpa” för att oskadliggöra konkurrensen, medan detta egentligen är en strategi som endast kan fungera pga artificiellt höga hinder mot nyetablering av företag. Att en producent väljer att konsumera sitt eget kapital för att bistå konsumenter i sökandet efter att tillgodose behov på billigast möjliga sätt är knappast ett problem.

      • @Göran Hela Sydeuropa är exempel där man lagt ner icke lönsam industri för att istället ägna sig åt tjänstenäring och konsumtion. USA är ett annat exempel. @ Bylund tyvärr lever vi i en värld med nationalstater och våran köpkraft och levnadsförhållande bestämma i stor utsträckning av nationalstater och dess handel med omvärlden. Vad gäller handelsbalans är det än så länge bara USA som över tid kunnat ha enorma underskott i handeln med omvärlden och inte försätts i en ekonomisk istid Ala Grekland, Argentina, Spanien, Irland mm.

      • @Jonas Vad som skapar välstånd är innovationer och investeringar. Enorma handelsöverskott med omvärlden kan definitivt skapa välstånd då det attraherar investeringar. Däremot är det som skapar mest välstånd en balans i handel med omvärlden. Varken stora överskott eller stora underskott är bra på sikt.

      • @gabbe

        Så lönsam produktion finns inte ens med i din beskrivning av välståndsgenerering,

      • @gabbe

        Inte nödvändigtvis. Hjulet behöver bara uppfinnas en gång och kapitalintensiteten borde minska över tid inom en bransch. Men då menar du att handelsöverskott ger för mycket innovationer och investeringar, dvs för mycket lönsam produktion?

      • Handelsöverskott över tid innebär kreditrisk, då du producerar mer än du förbrukar innebär det underkonsumtion. På andra sidan av myntet finns länder som konsumerar mer än de producerar. För att det ska vara bra med handelsöverskott måste du i framtiden få tillbaka ditt tidigare överskott genom att tidigare importörer blir exportörer osv. Detta gäller på makro nivå.

      • Självklart uppfinner man bara hjulet en gång och det mesta blir mindre kapitalintensivt med tiden. Samtidigt behöver ekonomin i stort hitta nya innovationer och branscher för att hjulen ska fortsätta snurra. Nya innovationer kräver i regel rätt mycket kapital d.v.s investeringar.

      • @gabbe

        Vare sig du eller centralplanerarna vet eller kan reglera vad som är optimala kapitalflöden på marknaden, resultatet med interventionerna blir alltid skadligt.

      • @Ek nu blev det fel va? Normalt reglerar marknaden med tiden valutorna sa att handeln hamnar i balans. Sen håller centralbankschefer världen över på med dumheter som att sänka landets valuta. Inflation finns syfte i men inte valutakrig.

      • @Ek Det gör det säkert men påverkan är nog relativt begränsad. Vissa försöker med tullar och det finns det väll en viss effekt i även om även detta kan rundas ganska lätt. Som land är det som jag sagt tidigare farligt att över tid ha gigantiska underskott mot omvärlden.

      • @gabbe

        Visst hjälper nog militärmakten USA med sina kärnvapen till att upprätthålla ett underskott. Förutom tullar kan stater ju subventionera industrier och genom påtryckningar påverka centralbankerna, för vilken centralbank överlever sin stat?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *