Hur man återgår till sunda pengar

Den här texten är skriven av Murray N. Rothbard och anpassad efter banksystemet i USA. Men principen för hur man skulle kunna återgå till ett fribanksystem är densamma i länder som exempelvis Sverige. Vidare bör det tilläggas att denna text är skriven 1983 vilket gör att guldpriserna som nämns inte är aktuella i dagsläget.


young_rothbard_by_kiska242-d51q6u1För att separera staten från pengar helt och hållet, föreslår jag, att dess guldreserv avnationaliseras d.v.s. ges tillbaka till folket. Det bästa sättet att avnationalisera guldet är att ta varje enskild dollar och lösa in det direkt mot guld. Och eftersom avista depositioner utgör en del av penningmängden, varför inte försäkra oss om att bankerna inför hundraprocentig kassareserv samtidigt, genom att tömma guldet från Fort Knox och ge det till varje enskild individ och bankkontohavare direkt mot inlösen av fysiska dollar och depositioner?

Sammanfattningsvis, skulle det nya dollarpriset för guld (eller vikten av dollarn), definieras så att det finns tillräckligt med guld för att kunna lösa in varje centralbanksedel och deposition, en för en.  Den amerikanska centralbanken (FED) skulle likvidera sig själv genom att ge ifrån sig guldet i utbyte mot sina egna sedlar, samt genom att ge bankerna tillräckligt med guld för att de ska kunna backa upp sina depositioner med guld till 100 procent. Vid det skedet skulle varje enskild bank ha guldreserver motsvarande 100 procent av kundernas depositioner, en lag som tvingar bankerna att inneha en 100 procentig guldreserv skulle därmed inte medföra deflation eller åtstramning av penningmängden. Det 100 procentliga kravet skulle möjligtvis verkställas av domstolar och/eller genom ett fribanksystem och allmänhetens misstänksamhet.

Låt oss se hur denna plan skulle fungera. FED innehar guld (tekniskt sett, en hundraprocentig fordran på staten) till en summa av $11.15 miljarder, värderat till det helt godtyckliga priset av $42.22 per uns, vilket är fastställt av Nixon administrationen i mars 1973. Varför då behålla värderingen vid det absurda $42,22 per uns? M-1 var vid slutet av 1981 totalt $444,8 miljarder om man inkluderar sedlar och avistadepositioner. Anta att vi fastställer guldpriset på $1,696 dollar per uns, med andra ord att dollarn värderas som 1/1696 uns. Om det görs, skulle Feds guldlager omedelbart värderas till $444,8 miljarder.

Jag föreslår alltså följande:

  1. Att dollarn definieras som 1/1696 guld uns.
  2. Att FED tar ut guldet ur Fort Knox och de andra statliga förvaringsrummen, och att guldet sedan används till (a) att på en gång lösa in alla sedlar, och (b) till att ges till affärsbankerna, och därmed likvidera alla deras depositionskonton hos Fed.
  3. FED skulle därmed likvideras och upphöra att existera.
  4. Varje bank skulle nu ha guld som motsvarar 100 procent av sina kunders depositionskonton. Bankernas egna kapital skulle skrivas upp med samma summa och därmed motsvara värdet på bankens utlåning och investeringar. Slutligen skulle affärsbankernas låneverksamhet separeras från kundernas depositioner.
  5. Att varje bank blir tvungen enligt lag, med hänsyn till den generella lagen mot bedrägeri, att inneha guld motsvarande 100 procent av kundernas depositioner. Bankernas skulder kommer nu inkludera banksedlar liksom depositionskonton. Bankerna kommer återigen att vara fria, vilket de var innan inbördeskriget, att utfärda banksedlar, och en stor del av guldet som allmänheten erhållit efter inlösandet av centralbanksedlarna skulle förmodligen finna sin väg till banken i utbyte mot sedlar som är fullt uppbackade av guld, och på det sättet tillfredsställa allmänhetens efterfrågan av papperssedlar.
  6. Avskaffandet av FDIC (Federal Deposit Insurance Corporation), så att ingen statlig garanti kan skydda bankinflation eller förhindra hälsosamma bankrusningar som försäkrar oss om att bankerna förblir sunda och icke-inflationistiska.
  7. Att U.S. Mint avskaffas, och att prägling eller nedsmältning av guldmynt ges över till konkurrerande privata bolag. Det finns ingen anledning till att myntprägling inte kan vara fritt och konkurrensutsatt, dessutom kommer avsocialiseringen av mynten försäkra oss om att försämring av officiella mynt som plågat penninghistorien inte sker. På det här sättet, teoretiskt på en och samma gång, och utan någon deflation av penningmängden, skulle centralbanken avskaffas, nationens guldreserv ges tillbaka till folket, och ett fribanksystem inrättas där varje bank skulle baseras på en sund 100 procentig guldreserv. Inte bara skulle guldet och myntpräglingen avsocialiseras, utan även dollarn, som skulle bli en privatpräglad icke-inflationistisk skapelse av privata bolag.

Vår plan skulle äntligen separera pengar och banker från staten. Expansion av penningmängden skulle bli strikt begränsat till ökningar av guldutbudet, och det skulle därmed inte finnas någon risk för monetär deflation. Inflation skulle praktiskt taget elimineras, och därmed även framtida inflationsförväntningar. Räntor skulle falla, medan återhållsamhet, sparande och investeringar skulle stimuleras. Det fruktade konjunkturcykelspöket skulle försvinna en gång för alla.

För att klargöra hur denna plan skulle påverka affärsbankerna, kan vi titta på ett förenklat T-konto. Låt oss anta, för att underlätta, att affärsbankernas största skuldpost är depositionskonton, som tillsammans med andra avistadepositioner var på $317 miljarder vid slutet av december 1981. Totala bankreserver, antingen i form av centralbanksedlar eller i form av depositioner hos centralbanken, var på $47 miljarder. Låt oss godtyckligt anta att bankernas egna kapital var runt $35 miljarder, vilket skulle ge oss följande aggregerade balansräkning för affärsbankerna vid slutet av december 1981. (Figur 17.1).

Figur 17-1

Vi föreslår alltså att staten lämnar ifrån sig guldet och matchar det till den totala befintliga dollarmängden, att Fed under sin egen likvidationsprocess ger guldet proportionellt till varje enskild bank och därmed ökar bankernas egna kapital med samma summa. I och med det, i den hypotetiska situationen för affärsbankerna (enligt figur 17.1), skulle den nya planen leda till följande balansräkning (Figur 17.2):

Figur 17-2

Vad som har skett sammanfattningsvis är att staten och centralbanken överlämnat guld värt $270 miljarder till banksystemet. Bankerna har skrivit upp sitt egna kapital med motsvarande, och har nu en guldreserv som motsvarar 100 procent av sina depositioner. Deras lån- och depositionsverksamhet har nu separerats.

Den skarpaste kritiken till denna plan är helt enkelt denna: Varför ska bankerna få denna gåva, de kommer till och med få ta del av privatiseringen av nationens guld? Bankerna, är och har varit ansvariga för inflationen i och med tillämpningen av fraktionella reserver. Eftersom varje företag på den fria marknaden bör stå på sina egna ben, borde inte bankerna få någon gåva alls. Kritiker menar att vi borde låta nationen återgå till en guldstandard motsvarande 100+procent av enbart centralbanksedlar, och låt bankerna ta konsekvenserna som alla andra. I det fallet, skulle det nya guldpriset endast behöva vara högt nog för att kunna lösa in de $131,91 miljarder centralbanksedlarna. Det nya guldpriset skulle då bli $500 per uns, inte $1,690. Det finns ärligt talat något väldigt tilltalande med detta synsätt. Varför ska bankerna inte få utstå den hårda men rigorösa rättvisan? Varför ska de åtminstone inte stå sitt kast?

Det som talar emot denna stränghet är att vi har fördelen att kunna börja om från noll, låt vad som skett tillhöra det förflutna, och på det sättet undvika kraftig deflation som skulle leda till väldigt allvarlig recession och många konkurser. För logiken om att återgå till ett guldpris av $500 per uns skulle kräva en deflation av penningmängden ner till nivån av existerande bankreserver. Ja, det skulle minsann innebära massiv deflation, och man kan fundera på om en reglering, lika sund och frihetlig, som kan undvika en ekonomisk katastrof (även om den är kortvarig) inte är en bättre lösning.


Denna artikel är ett utdrag ur Murray N. Rothbards ”Mystery of banking”, sid 261-268.

1 kommentarer till ”Hur man återgår till sunda pengar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *