Har Gudarnas skymning fallit över Radio Mises-studion? Nej, sannolikt inte. Istället bjuds på en diskussion om varför ekonomin inte är vad den ser ut att vara, det vanskliga med att blåsa upp bubblor, och ett påkallat samtal om de humanitära konsekvenserna av förd flyktingpolitik. Slutligen en dikt av Geijer.
Kategorier
34 svar på ”64: Götterdämmerung”
Hej!
I detta avsnitt undrade Klaus vad det var för speciellt med årtalet 2049 (apropå Kinas planer på att bli en ekonomisk supermakt). Sannolikt är det en ”callback” till 1949, som var året då kommunisterna tog över.
Var inte oroliga, eliten har ytterligare ett ess i rockärmen när det gäller att fylla Sverige till bristningsgränsen med främmande folk. Staten kan genom Expropriationslag (1972:719) beslagta privat egendom och på det viset få in den nödvändiga mängden plats för att inhysa fler migranter. Lagen lyder som följer:
§1
”Fastighet, som tillhör annan än staten, får tagas i anspråk genom expropriation enligt denna lag med äganderätt, nyttjanderätt eller servitutsrätt. Genom expropriation får även särskild rätt till fastighet upphävas eller begränsas, om rättigheten tillkommer annan än staten.”
…
§10
”Även i annat fall … får expropriation ske för att tillgodose behov av utrymme för byggnad, lokal eller annan anläggning för verksamhet som staten, kommun, landsting eller kommunalförbund har att tillgodose eller som annars är av väsentlig betydelse för riket eller orten eller för viss befolkningsgrupp.”
Nog kan det vara av betydelse för ”viss befolkningsgrupp” att ha boende speciellt i denna ”flyktingkris” som politikerna har skapat åt oss. Lagen ger mycket fritt tolkningsutrymme och våra älskade godhetsapostlar kommer säkerligen inte vika sig för att tolka den på det mest sinistra sätt möjligt.
Men innan foliehatts anklagelserna står som spön i backen vill jag nämna en utredning eller närmare bestämt ett delbetänkande från 1993, Massflykt till Sverige av asyl och hjälpbehövande SOU (1993:89). Där kan man läsa:
”Även i annat fall … får expropriation ske för att tillgodose behov av utrymme för byggnad, lokal eller annan anläggning för verksamhet som staten, kommun, landsting eller kommunalförbund har att tillgodose eller som annars är av väsentlig betydelse för riket eller orten eller för viss befolkningsgrupp.”
Märk väl att detta var lagförslag men det ansågs nog då vara för radikalt för att tillämpa på 90-talet så man lät det placeras i arkiv. Detta lagförslag kan dock när som helst tas upp på dagordningen och eftersom den redan är remissbehandlad kommer en sådan eventuell lag kunna vara tillstånd blixtsnabbt. Tillsammans med Expropriationslagen och denna nya eventuella lag har man starkt stöd för att kunna beslagta t.e.x sommarstugor och fritidshus.
Så, är ni beredda på den totala invandringen? En invandring mer total och radikal än vi någonsin sett om tidigare?
Jag känner till detta och har funderat på hur folk skulle reagera på något sådant. Kanske blir det droppens om får bägaren att rinna över.
Jag funderar även på vad jag skulle göra med det fritidshus som jag sitter i just nu om staten skulle vilja ta det till asylboende. Jag tror jag skulle sätta eld på det eller gör det obeboligt på annat sätt än att staten kan utnyttja det.
Men om det kommer till något sådant här hoppas jag verkligen att folk går ur stuga och ställer upp för varandra och kastat ur varenda djävla statstjänsteman som försöker vidta en sådan här åtgärd. För, först tar de grannen sedan tar de dig.
@ Göran,
Jag tror knappast att det krävs tvång. Det finns kring en halv miljon fritidshus i Sverige och om staten erbjöd t.ex 100 tusen i hyra per år skulle man säkert få loss en hel del och sannolikt även ställa krav på minimistandard, läge, osv.
Att hyra 100 tusen småhus för 100 tusen om året kostar endast 10 miljarder (kring 1% av statsbudgeten) och borde kunna inhysa upp mot en halv miljon asylanter.
PS
Enligt wikipedia:
”2007 fanns det ca 680 000 fritidshus i Sverige. 155 700 av dessa bildade 1 319 fritidshusområden. I Stockholms län fanns det flest fritidshusområden, 332 stycken.”
Men en hel del av fritidshusen nära tätorterna använd som permanentboende, så siffran 500.000 ”verkliga” fritidshus är nog rimlig.
DS
Undrar om det blir så mycket vinst för de som hyr ut. De ska betala skatt på hyran. Sedan lär det säkert kosta minst 100.000-200.000 kr att renovera varje stuga efter uthyrningen. Eftersom fritidshuset används för ett visst syfte, så får den aktiviteten förläggas någon annan stans som säkert är en bit dyrare än att vara i fritidshuset.
Det kanske inte kommer behövas några officiella expropriationsåtgärder. Om det blir en riktig vargavinter med bristfälliga tältläger för invandrarna så kommer de naturligtvis att göra allt de kan för att få tak över huvudet, och närmast till hands ligger nog att ockupera tomma byggnader (ödehus och sommarstugor).
Det finns redan flera exempel på att ockupanter i praktiken får rätten att beslagta privat egendom på obestämd framtid eftersom polisen inte gör någonting åt det, se t.ex Uppdrag Granskning från några veckor sen. Då kan staten säga ”hoppsan, men detta är en svår situation och Sverige kan inte acceptera att flyktingar fryser ihjäl på åkrar, så tills det blir varmare får de stanna” och därmed har man sparat in några välbehövliga slantar som man annars hade behövt ge husägarna vid en expropriation.
@ Jon,
Jo, det är en möjlig variant. Äganderätten till fritidshus som inte är bebodda har i praktiken redan upphört.
Sen kan man även ta nästa steg och göra som i t.ex Sydafrika och införa rättigheter för ”squatters”. Man kan presentera det som en utökad allemansrätt. Alla har rätt att uppföra ett plåtskjul eller liknande och när de har varit där några dagar eller veckor får man inte avhysa dem.
@ Jon,
”eftersom polisen inte gör någonting åt det”
Det här med polisen och att de ska ”göra något” kan alla bara glömma. Det finns 20.000 poliser i Sverige och till stor del är dessa mest att betrakta som någon form av groteskt feministisk skämt. Att de ska kunna göra något alls åt 10-20 tusen immigranter, varav många är unga män med stridserfarenhet, i veckan saknar all verklighetsförankring.
Laglöshet är det absolut mest sannolika utfallet och till viss del är vi nog redan där.
Om någon vill veta mer om delbetänkandet från 1993, så finns det en längre artikel på temat om ni googlar ”Söndagskrönika: Egen härd är inte din”.
Tack för ett bra avsnitt!
Jag läste litet om FBR diskussionen här i kommentarsfältet och jag har en fråga som kanske anknyter till det. Jag har nog ställt den tidigare men jag är så trög så jag har fortfarande intefattat.
Är hyperinflation möjlig i det systemet vi har? Alltså, som jag förstår det så kan varken banker eller riksbank längre ”trycka” pengar. Alla ”pengar” (krediter?) som skapas kommer att ha en säkerhet, åtminstone i teorin. Så för att skapa pengar i det här systemet och nå upp till inflationsmålet så krävs det att entusiasmera allmänheten och eventuellt företagen tillräckligt mycket så de tar på sig nya krediter genom ökad pantsättning? Så vad alla är rädda för är blir deflation, alltså att folk inte kan betala tillbaka sina lån och de därför avskrivs och att man får en sura-miner-effekt genom kreditkontraktionen som motsvarar glädjeskutts-effekten när man hade kreditexpansion? Och det är därför riksbanken sänker räntan, för att stimulera ännu mer kreditexpansion för det är det enda sättet att skapa inflation.
Är det ungefär så det fungerar? Och kan verkligen riksbanken skapa inflation i ett sånt system? Och om den lyckas med det, blir inte den per nödvändighet tillfällig eftersom lån per nödvändighet måste betalas tillbaka. Alltså jämfört med tidigare system där man helt enkelt bara tryckt papperspengar, vilket ju inte är det vi menar när vi pratar om inflation idag.
Hyperinflation är fullt möjlig. Riksbanken kan trycka hur mycket sedlar den vill och sprida ut i ekonomin genom att köpa vad skräp som helst för pengarna. Det har den varit restriktiv med det under lång tid, men i våras drog den igång sedelpressarna och har sedan dess köpt upp en massa statsobligationer (statsskuld). = ”Quantitive easing.”
Den kan också uppmuntra banksystemet att trycka pengar genom att sänka reporäntan. Bankerna reagerar på det incitamentet och börjar skapa en massa krediter (elektroniska bankpengar). Varför? Jo, för när en bank skapar krediter utan täckning (elektroniska pengar) ökar risken att dessa låtsaspengar tas ut i kontanter. Eftersom banken inte har tillräckligt kontanter för att möjliggöra att dessa kan tas ut kontant måste banken låna upp kontanterna av andra banker eller riksbanken, och det kostar ungefär reporänta. Om reporäntan sänks så blir kostnaden för den upplåningen billigare, vilket gör att det lönar sig bra att ta risken att producera låtsaspengar.
Så vissts kan man skapa hyperinflation. Det är bara att trycka upp pengar och köpa dynga och eller sänka reporäntan till -17%.
Med tiden så kommer vi hamna där. Det gör man alltid. Men det kan ta ett tag.
Att man kan skapa papperspengar förstår jag, de har ju ingen debitsida så att säga.
Men de övriga metoderna som du beskriver är ju krediter. Och när man skapar pengar genom krediter så bär de ju sin egen förstörelse inom sig, väl? En kredit är ju åtminstone nominellt tänkt att betalas tillbaka, alltså bär pengaskapande genom krediter en framtida deflation inom sig?
Alltså, räntan för vanligt folk kan aldrig bli noll. Och då kommer man inte kunna skapa en riktig hyperinflation med krediter, väl? Visst, negativ ränta för vanligt folk, då förstår jag att mängden utfärdade krediter skulle ställa sig vertikalt. Men det kommer man inte göra av andra skäl.
Klas, inga problem. När en kredit mognat så skapar man en ny till en annan kund med det kreditutrymme som den förra lämnar efter sig.
Ok, men det finns ju ränta på varje kredit? Kommer inte räntorna växa som andel av ekonomin allteftersom tiden går?
Eller, snarare, eftersom varje omgång krediter måste vara större än den föregående så kommer även räntan bli större och större. Tills räntan på kreditvågorna kvittar bort glädjeskuttseffekten av expanderade krediter? Och det är därför riksbanken sänker räntan under noll? Är det ungefär så det fungerar och är det ungefär den systemkrisen vi ser nu?
Om det fungerar såhär så förklarar det också systemets stabilitet, att man har kunnat få glädjeeffekten från inflation utan att få hyperinflation eftersom det är krediter som expanderats, de har alltså en debetsida?
Tack för ert tålamod!
Klas, ingen fara. Vi är i tålamodsbranschen, det är därför vi är här 🙂
Iidén om att räntan ständigt växer och därför tvingar banksystemet att ständigt expandera penningmängden för att systemet inte ska kollapsa är en populär villfarelse i vissa kretsar. Det är icke desto mindre en villfarelse. Vi har faktiskt behandlat den här förut, men kanske får göra det igen, ännu mer pedagogiskt.
Här är i alla fall ett enkelt exempel:
Jag lånar 100 kr av dig med löfte om att ge dig 110 kr vid årets slut. Jag köper korvar för hundringen och säljer dem varma med bröd och bostongurka på stan för totalt 200 kr. Av de 200 som jag fått från mina kunder betalar jag dig 110 kr. Du har tjänat 10 kr och jag har tjänat 90. Allt är frid och fröjd. Inget konstigt hände i ekonomin.
Men det fungerar lika bra om jag tar ett FRB lån av banken: Jag lånar 100 kr luftkredit av banken, återigen till 10% ränta. Jag köper korvar och säljer dem på stan för 200 kr. Vid årets slut betalar jag 110 kr till banken. Jag har tjänat 90 kr. Banken har tjänat 10 kr. Till skillnad från dig tjänade banken sina pengar på ingenting. När lånet återbetalas stryks det ur balansräkningen och de bokför 10 kr vinst. Om banken vill kan den använda det nu frigjorda låneutrymmet till ett nytt lån.
I det första exemplet ändrades inte penningmängden under lånet. I det andra exemplet växte penningmängden med hundra kr, och återgick till ursprungsläget vid återbetalning. Huvudpoängen här är dock att ingenstans uppstod en situation som gjorde att räntan började växa obegränsat och krävde nya pengar för att kunna återbetalas. Det gick alldeles utmärkt att betala räntan med de pengar jag fick från dem som köpte varmkorv av mig. Det är ingen principiell skillnad om tio miljoner människor tar lån på samma sätt som jag: Inga nya pengar behövs för att betala räntan.
Jo, det har du förklarat för mig tidigare. Men jag tror inte att det var min fråga. Jag frågar ju om inflation och om hyperinflation verkligen är möjlig genom kreditexpansion som ju dels har en eskalerande ränta satt på sig ju mer ”inflation” du skapar med den och dels har en tanke om återbetalning anknuten till sig.
Dels, när jag frågade om det verkligen gick att åstadkomma hållbar inflation med hjälp av kreditexpansion så svarade du visst, bara att utfärda mer krediter ad infinitum. Men försökte jag svara då, varje kreditexpansion har ju ränta på sig. Det skiljer sig ju från att skapa pengar med sedelpresserna som man har åstadkommit hyperinflation tidigare.
Dels, staten skapar ju inte inflation bara för skoj skull utan för att det ger en bättre stämning i ekonomin. Så då spekulerade jag om att ett system som är beroende av kreditexpansion så kanske den här ”positiva” effekten till sist elimineras av räntan när krediterna blir en tillräckligt stor del av ekonomin. Och för att fortsätta få samma dopningseffekt som staten fick när systemet var mindre ”kreditnedtyngt” så sänker staten räntan. Alltså, staten måste ju ha någon form av anledning till att sänka räntan? Så räntan är ju inte oviktigt? Jag vet inte varför staten gör det men det verkar som det är en systemnödvändighet i dagens läge. Så det är därför jag frågar.
Jag tror inte jag har fått svar på den här frågan om det verkligen är möjligt att åstadkomma hyperinflation med krediter som har ränta på sig. Det kanske jag har men inte har förstånd nog att förstå det. Eller så kanske frågan är irrelevant eller felaktig eller något sånt. Om det är så så kan du gärna ge upp dina förklaringsförsök 🙂
Tyckte ni sa 1000-2000 i veckan hoppas ni sa fel för det är antalet som kommer in per dag.
Om vi sa det så sa vi fel, och menar per dag.
Ett dunkelt avsnitt. Det verkar som om invandrarsituation förmörkar det mesta. Jag skulle vilja uppmärksamma det Klaus säger angående att det är illa att folk kommer att ta skada av detta sönderfall. Saker, fabriker, vägar, hus kan byggas upp igen. Men skadan folk tar stannar kvar till någon genreration har passerats. Bara att hålla mun och korka upp..
Man kan kaske argumentera att man lär lär sig och göra bättre i framtiden. Men att folk i Sverige inte har reagerat ännu, och det är helt otroligt hur lätt folk har drivits in i denna situation. Hur får man folk att komma ihåg och agerar därefter när nationerna har nått botten
och byggs upp igen?
@Mikael: Jag skulle på något plan vilja hävda att skadan gjord svensk befolkning är att majoriteten är så fruktansvärt beroende av staten, och därav saknar allt som gjorde Sverige till en särskild liten nation långt upp i norr.
De kulturella särdrag som folk utvecklar gör det just för att folk får leva ifred, vilket inte har skett i Sverige på mycket länge. Den s.k. ”kultur” som finns i Sverige idag känns rätt uttömd på reellt innehåll. Men visst är det synd om folket. Aningslösa stackars människor som stillasittande kollar på medan de får förklarat för sig gång för gång att ”Vi har inte råd med vad vi en gång hade”. Den ekonomiska utvecklingen går framåt, men eftersom majoriteten av all välfärd skall manglas genom statligt maskineri först, så krymper utfallet trots det. Pensionärer som helt plötsligt blev fattiga. Sjuka som helt plötsligt hamnade i evig kö. Barn som helt plötsligt blev fördummade.
Invandrarsituationen är blott ett av alla statliga misslyckanden, även om det ser ut att bli ett ganska stort sådant. Hade vi inte levt i ett välfärdsfiasko så hade folk kommit hit, skaffat sig ett jobb, blivit bekanta med sina grannar och ingen hade märkt det hela mer än att en och annan maträtt, musikstycke och extra högtid smög sig in här och där. Folk hade tagit seden dit de kom, och Sverige hade varit Sverige utan segregering, handgranater och en ny social underklass. Det är dock kört sedan mycket länge. Även om välfärdsfiaskot stängdes ned skulle det ta en eller två generationer innan saker återgått till naturligt tillstånd.
Vad gäller nästa ”nation”, så är väl risken ganska överhängande att det ligger ett antal generationer framåt. Civilisationer går ju i cykler, och den här har en bra bit kvar att löpa vad det verkar. Inget slut på statliga dumheter i sikte ännu.
@ Hans
Det som betytt något för utvecklingen är inte bara odlandet av marken utan också att det funnits folk som anammat nyheter utifrån och fört dem hit. Vi är Ahlströmmer ett stort tack skyldig för potatisen och Karl XII för kaffet.
Hade inte drottning Christina förmått att lägga ut saker på entrepenad, något feodalismen handlade om, hade det knappast kommit vad som följde. Feodalismen var vettig givet sin tids förutsättningar. Detta insåg t o m Karl Marx.
De valfrihetsreformer som genomförts och de stöd som införts är inget som folk måste ta till sig. Du kan låta andra välja och du kan tacka nej till stöd.
Ofriheten är således något i stor utsträckning mentalt. It´s in your mind!
@Dan
Finansieringen av staten är inte frivillig. Det ger staten ett oförtjänt ekonomiskt försprång över de som skulle kunna eller kan erbjuda samma tjänster på marknaden. Staten ter sig då vara oumbärlig för innovationer och ekonomiska framsteg. Staten minskar ekonomins vitalitet och omfattning genom förstörande eller förvrängning av de priser som möjliggör ekonomisk kalkylering.
”Vänstervriden politisk satir”?! Vi sant progressiva blottlägger högerns moraliska förruttnelse, vilket naturligtvis leder till kritik från liberalkonservativa podcast-aktivister!!
Det tackar vi för.
Sven-Erland
(en av de sammansvurna i Ingångsvärden)
@ Joe
Det är nog mindre komplicerat än vad du tror.
Fraktionella reserver handlar egentligen bara om att låna upp kort och låna ut långt. Vilket innebär att det skapas en missmatch mellan in- och utlåning. Ju större denna missmatch är desto större risk löper banken att få likviditetsproblem om någon de facto vill ta ut eller flytta sina pengar till annan bank.
Problemet är att Riksbanken, statliga garantier, (kontant förbud?), gör det till en näst intill riskfri verksamhet.
Kreditexpension innebär alltså att banken lånar ut pengar (skapar en kredit genom att bokföra det som tillgång (lån) samt skuld (inlåning), förenklat) samtidigt som den påstår att pengarna finns kvar. När du tittar på saldot på ditt kontoutdrag så är pengarna inte utlånade/borta trots att täckning i form av reserver inte finns.
Reserven utgörs av, som andra redan förklarat, kontanter hos banken själv samt bankens saldo hos Riksbanken (RIX är själva betalsystemet som används när banker flyttar reserver mellan varandra).
Typiskt högern, som inte förstår att bankernas kreditexpansion är ett exempel på den matematiska sanningen att oändliga talserier kan ha ändliga summor. När de ändliga summorna är små är risken i systemet låg, vilket gör att vi alla blir fattigare, när summorna är högre är risken hög, vilket gör att vi alla blir fattigare.
Svårare än så är det inte: direktörerna blir allt rikare och vi Partistrateger allt… ja, fattigare kanske är att ta i. Men många av oss har ingen herrgård än!!
Sven-Erland? Här?? Woho!!
@ Danilo
Du glömmer en viktig sak, skriver åtminstone inte om den, nämligen den att en rad åtgärder väntar om du inte betalar dina skulder! Inkasso, kronofogde, inkasso, försäljning på auktion av dina tillhörigheter m m. Där har vi en real sida till det du kallar ”pengar skapade ur ingenting”!
Det är inte så mycket något formellt likviditetskrav som begränsar detta utan banken måste ju se till att ha tillräcklig likviditet för att sköta sin verksamhet. Folk tar ju ut pengar, flyttar pengar till andra banker osv, och detta måste banken alltså ha tillräcklig likviditet för att klara av.
Rent regulatoriskt är det kapitalkravet som begränsar kreditexpansionen i Sverige främst. Eftersom banken alltid måste ha en viss mängd eget kapital i förhållande till utlåningen.
Däremot har de kommit nya likviditetskrav från EU som nämns ovan, där handlar det nog mycket om tolkningsfrågor om vad som är reserv och inte.
Utlåning till kreditinstitut, svenska säkerställda bostadsobligationer, svenska obligationer utgivna av stat/kommuner kan exempelvis räknas med i likviditetsreserven.
Kan tänka mig att det är svårt att veta vilken begränsande effekt det får exakt.
Varför inför man inte ”genuscertifiering” av migranter?
Ett av era bättre avsnitt.
Också glädjande att ni pratade lite mer klarspråk i denna minst sagt infekterade invandringsfråga.
Sammantaget kan sägas att ni målar upp en lite halvmörk (kolsvart) bild av Sverige och landets framtida ekonomiska förutsättningar. Ni är knappast ensamma om detta, och man kan väl säga att det finns två aspekter på orsakerna till förfallet – ett annalkande ekonomiskt haveri och ett kulturellt eller samhälleligt dito.
Det ekonomiska haveriet är egentligen tämligen lätt att slå fast, vilket ni gjorde mycket skickligt. Enkla kalkyler baserade på lågstadiematematik. Det andra, det kulturella och samhälleliga, är lite mer känsligt då den svenska värdegrunden kraftigt får stå åt sidan för en liten stund.
Egentligen är det inte svårare än att devisen att en improduktiv medborgare i exempelvis Afghanistan inte per automatik blir en produktiv och anställningsbar medborgare bara för att han (det är i stort sett bara män som kommer hit. Arbetar på Stockholms T-central som ordningsvakt så jag kan intyga att så är fallet) råkar ta sig över Sveriges (fiktiva) gräns. Ingenting säger heller att han kommer lämna sina värderingar och livssyn bara för att han befinner sig här. Här uppstår också de problem vi sett med en allt djupare segregering.
I många av världens fattiga länder utvecklas en norm att ta för sig, det är faktiskt så vi människor fungerar – vi vill gärna ha mat, värme, tak över huvudet samt att vi i regel säker förbättra våra positioner i livet och samhället. Denna norm frodas runt om i våra förorter.
Detta synsätt och denna livsstil krockar faktiskt med den som än så länge är norm i Sverige, och då är vi inne på det Klas pratade om – tilliten mellan ett lands medborgare.
Att politiker dessutom tror sig kunna integrera folk via politiska beslut eller satsningar visar bara hur dåligt förankrade politiker, högerns så väl som vänsterns, är i verkligheten. Det är faktiskt skrämmande att tro att politiska beslut ska få människor att TÄNKA annorlunda. Egentligen är det nästan det som skrämmer mig mest.
Det tragiska i det hela är att vi pratar många gånger om humanism när det gäller invandring. Jag som cyniker menar att även humanism är underordnad ekonomi och dess principer: Finns inga arbetstillfällen kan folk inte komma i arbete, kan folk inte komma i arbete blir det svårt att försörja sig själva. Kan man inte försörja sig själv måste någon annan göra det, där är vi nu – skattebetalarna (vilket är det som arbetar inom privat sektor) får försörja allt fler. Det kommer ganska fort leda till en sänkt levnadsstandard hos de breda folklagren, då uppstår missnöje hos befintlig befolkning då en sänkt levnadsstandard är för väldigt få någonting eftersträvansvärt. När detta blir fallet ska ni få se på riktig rasism, det gynnar ingen.
Men jag är ändå optimistisk… skolan har i Lgr11 en mycket väl utarbetad värdegrund som går ut på att man ska visa solidaritet med fattiga och utsatta, så i framtiden kommer vi alla vara glada att via skattsedeln få hjälpa till att bidra till en grön omställning samt en kulturell dito…
Faktafel i avsnittet. Snittiden för en invandrare att komma i arbete är inte 7 år. Detta är en skröna.
Efter 7 år är enbart 50% i arbete.
Källa: http://tino.us/2014/06/skrona-att-invandrare-kommer-i-arbete-efter-sju-ar-efter-sju-ar-jobbar-halften/