You say potato, I say tomato

pomato2

”Jag gillar inte potatisar. De är röda och geléaktiga inuti. Deras frön fastnar alltid i mina tänder. Visste du dessutom att potatisar är frukter och inte grönsaker?”

Om du äter med ögonen förbundna och blint litar på matmors påståenden om middagens innehåll är det enkelt att få dig att tro att tomater är potatisar. Jag upplever ofta att kritiker av kapitalism lider av detta tillstånd, som människor som helt enkelt aldrig har tittat på tallriken när de äter. Det är naturligtvis inte nödvändigt, men om du vill ha en högljudd och skarp åsikt om potatisar bör du först försäkra dig om att du vet vad en potatis är. Det är kort och gott dags att ta reda på vad du faktiskt stoppar i munnen.

Är det verkligen kapitalism du inte tycker om? Är det inte egentligen någonting annat som smakar illa?

Människor som är överens med varandra om hur potatisar är beskaffade kan enklare föra relevanta och respektfulla konversationer om potatisarnas fördelar och nackdelar. Jag skulle önska att samma situation rådde bland människor som vill diskutera kapitalism.

Låt mig börja med att reda ut några vanliga missförstånd.

Nej, kapitalism innebär inte ohållbar ekonomisk tillväxt

Hur kommer det sig att politiker är så intresserade av ekonomisk tillväxt? För att diskutera detta måste vi först reda ut vad politiker faktiskt menar med ekonomisk tillväxt, och hur det skiljer sig från verklig ekonomisk tillväxt.

Det mätvärde som oftast används i officiella sammanhang är bruttonationalprodukten (BNP). Den ska tydligen växa varje år, annars har man inte tillväxt. Men vad mäter man egentligen när man talar om BNP? Det är en uppskattning av det totala värdet på de varor och tjänster som bytt hand under en given tidsperiod. Det är lätt att manipulera, och mätningen i sig är utan inneboende värde.

Om alla hade allt de behövde under ett år och inte behövde arbeta eller köpa någonting så skulle BNP gå i botten. Det skulle inte finnas någon aktivitet överhuvudtaget att beskatta. Folk i gemen skulle detta år ha det bra, men politikerna skulle få dra åt svångremmen rejält.

Verklig ekonomisk tillväxt däremot, är en sidoeffekt av kapitalistiska gärningar. Det representerar helt enkelt en förbättring av samhällets förmåga att möta samhällets behov. Verklig ekonomisk tillväxt kan mycket väl innebära att det totala värdet på all sammanlagd konsumtion BNP minskar på grund av innovation, ändrade värderingar eller lägre priser. Låt mig vara övertydlig: verklig ekonomisk tillväxt kan innebära att BNP går ner. Och det gör absolut ingenting. Utom för politiker och deras hejdukar såklart.

Föreställ dig att Robinson Crusoe måste spjutfiska tre fiskar varje dag för att överleva. Ibland får han en extra fisk, han torkar och sparar den. Vid ett senare tillfälle investerar han sina sparade fiskar; han äter dem samtidigt som han gör ett nät. Nu behöver han bara fiska en gång i veckan. Han har ägnat sig åt kapitalism! Hans levnadsförhållanden är tack vare detta mycket bättre. Detta är verklig ekonomisk tillväxt: han kan med mindre insatser uppnå samma resultat.

Men detta betyder inte per automatik att fiskekonomin har upplevt ”tillväxt.” Den har snarare ”stagnerat” på en nivå av tre fiskar om dagen. Det finns inget självskrivet värde för honom att äta fyra om dagen såvida han inte vill. Om han däremot hade bestämt sig för att investera fiskarna i att bygga ett tegelhus så hade tegelstensekonomin mycket riktigt växt. Vilket val tycker du ökar Crusoes välstånd mest? Vilket val hade ökat BNP mest?

Det finns många miljökämpar och malthusianer som är rädda för ekonomisk tillväxt, för dem är det nämligen synonymt med ökad konsumtion. Om du samtidigt tror att det är skadligt med en ökande befolkningsmängd i världen så är risken stor att du kommer dra helt fel slutsatser, kanske till och med argumentera för att sätta käppar i hjulen för fri marknad och kapitalism i tredje världen. Det vore ett oförlåtlig och ödestigert misstag att förhindra länder i tredje världen att få göra samma resa som vi redan har gjort efter den industriella revolutionen.

Verklig ekonomisk tillväxt tror jag personligen är högst ofarlig, snarare frigörande för mänskligheten.

Politiskt stimulerad BNP-tillväxt är destruktiv, just på grund av att det INTE är kapitalism och därmed INTE representerar summan av olika människors fria val.

Nej, kapitalism innebär inte automatiskt onda storföretag

Jag menar att det tvärtom är så att en stark statsmakt skapar incitament för fler storföretag att bildas än vad som annars vore fallet.

Dessutom menar jag att de storföretag som existerar under en stark statsmakt är mindre moraliska aktörer än vad de skulle vara på en fri marknad. De ägnar mer resurser åt att påverka staten än att framställa tjänster och varor som människor frivilligt vill köpa.

Ta beskattning som ett exempel. Det är ett mindre problem för stora företag än för små. I många fall kan storföretag navigera lagstiftning och bokföring och minimera sina skattekostnader på ett helt annat sätt än småfirmor eller privatpersoner. Detta faktum gör att stora företag faktiskt kan sägas gynnas av en skattebörda, det ger dem en fördel gentemot aktörer som kanske vill försöka göra en entré på marknaden.

Vidare är skatten en direkt anledning till att vissa industrier ens kan existera. Detta syns särskilt tydligt i USA där försvars och fängelseindustrin aldrig hade kunnat existera på dagens nivå utan tvångsinsamlade pengar. Detsamma gäller Sveriges krackelerande välfärdskoloss.

Många branscher drar på sig stora kostnader när de ska förhålla sig till statens regleringsverk. Dessa kostnader minskar i takt med företagets storlek. Det är till exempel därför vi ser att småbönder försvinner till fördel för storbönder och jordbruksföretag. Dessutom visar det sig ofta att storföretag mer eller mindre tar över de myndigheter som ska reglera branschen och därigenom kan skapa fördelar för sig själva. Det går alldeles utmärkt att göra detta utan att begå direkta mutbrott, man kan till exempel anställa avdankade byråkrater förutsatt att de under sin tjänstgöring har sett genom fingrarna lagom många gånger.

Kapitalism innebär inte per automatik stora multinationella företag. Stora multinationella företag trivs däremot ganska bra med en stor statsmakt som håller konkurrenterna borta.

Nej, lobbying är inte kapitalism

Framgångsrika sammanslutningar för särintressen, så kallade lobbygrupper, kan som känt i det närmaste köpa lagstiftning. Som libertarian förväntar jag mig ingenting annat. Jag vet att makt korrumperar, och att makt attraherar de korrumperade. Det är synd att lagstiftande, verkställande och reglerande statliga organ i större utsträckning hamnar i händerna på kraftfulla särintressen. Men det är inte förvånande.

Köp av politisk makt är inte kapitalism. Det är korruption. Korruption skiljer sig i typ och grad från land till land. Det enda man med säkerhet kan säga är att det existerar överallt där statlig makt existerar, och att korruption tenderar att växa över tid.

Lobbying och korruption är en statlig företeelse som finns för att det finns ett monopol på lag och våld, som olika aktörer tjänar på att försöka påverka till sin fördel.

Nej, kapitalism innebär inte en oreglerad banknäring

Eller jo, det gör det visst det! Denna missuppfattning är faktiskt sann; det skulle inte finnas statliga regleringar. Marknaden skulle i och för sig reglera bankerna utmärkt själv. De som inte sköter sig konkurreras bort, punkt slut.

En oreglerad banknäring skulle tjäna som en ovärderlig tjänst för kapitalismen. Idag ägnar sig banknäringen åt att skapa pengar ur tomma luften till svensk konsumtion. Staten garanterar att den kommer att driva in privatpersoners sms-lån och huslån eller i värsta fall använda skattemedel för att rädda bankerna. Bankerna saknar har däremot mindre incitament att låna ut till produktiva företag, något som faktiskt skulle kunna leda till verklig ekonomisk tillväxt. Företag kan nämligen gå i konkurs och är därmed inte lika ”säkra” som lån till privatpersoner.

Om man vill hävda att banknäringen idag inte är tillräckligt reglerad av staten är man kort och gott förvirrad. Banknäringen är en av de mest reglerade industrierna i världen. Undantaget möjligtvis kärnkraft och läkemedelsindustrierna. Ändå är banknäringen rutten, och kommer så förbli så länge som den kan se fram emot att bli räddad av skattemedel och så länge som den kan fortsätta tjäna pengar på centralbankens penningmonopol och dess inflationsmodell.

De regleringar som finns på plats fungerar dessutom som bra barriärer för att mota bort nya. De banker som redan tagit sig in i värmen har det däremot riktigt skönt.

Jag tycker att den oheliga alliansen mellan staten och banknäringen är olycklig. Kostnaderna och riskerna för verksamheten socialiseras (det betyder att du och jag betalar notan när festen är över), medan vinsterna privatiseras (det betyder att någon annan är inbjuden till kalaset).

Kapitalism kan bara existera där kostnader betalas av privata ägare, där risker tas av privata ägare och där vinster tjänas av privata ägare.

Av alla dessa anledningar så är den centralstyrda och reglerade banknäringen ett utmärkt exempel på hur man INTE ägnar sig åt kapitalism.

Summering

Jag kan hålla med om många av de bekymmer som kapitalismkritiker har, men förvirringen gällande definitionen av ordet “kapitalism” leder oss till olika slutsatser.

Det som en kritiker menar är kapitalism är nämligen vad jag kallar för korporativism. Kort och gott näringslivets användning av våldsmonopolet för att främja sina syften, och användningen av näringslivet från statens sida för att skaffa sig stöd och makt, samt andra fördelar.

Kritiker menar att staten borde fokusera på att tygla kapitalismens destruktiva krafter och rikta in den mot mer positiva ändamål. Min åsikt är snarare att det är statens inblandning som är problemet, därför borde staten sluta existera, eller åtminstone sluta lägga sig i, för att på så vis befria oss från den korporativism som är signumet för tvångsbaserad inblandning i den frivilliga ekonomin.

Med detta sagt kommer nu den utlovade definitionen av kapitalism:

“Den process som används för att spara, innovera, samt investera med privat ägda resurser och privat ägd tid på ett sådant sätt så att produktivitetsförbättringar sker, och därmed också förbättring av materiell levnadsstandard. Denna process verkar under ledning av priser som sätts genom frivilliga interaktioner på marknaden.”

Det är det hela. Det är detta som är potatisen.

Jag gillar potatis.

6 kommentarer till ”You say potato, I say tomato

  • I dagens läge finns bara kapitalism! Antingen statskapitalism eller kapitalism (se definition ovan). Nordkorea är till 100% statskapitalism med feodalism som förebild. Sverige har vi statskapitalism, kanske inte upp till 100%, eftersom att upprätthålla det behövs kraftiga våldshandlingar av staten, som befolkningen skulle nog besvara med våldshandlingar mot staten. Men om vårt kapital tas från oss för ”goda ändamål” revolterar vi inte före än det överstiger 100%. En viss finansminister försökte med det och där var det stopp.
    Staten behöver kapital för att bygga upp sitt herravälde bestående av statens myndigheter. Myndigheter i antal och storlek växer, för att anställa lydiga undersåtar vars välfärd beroende av staten, så mer och mer kapital behövs.
    När löntagarfonder infördes och apoteken förstatligades antog staten att statskapitalismen skulle nå till 100% och socialismen skulle bli verklighet utan blodsutgjutelse.

    • Ja, det var bra att införa ännu mer begreppsförvirring på detta område.

      I definitionen av kapitalism ingår frivillighet. Det du beskriver Laszlo är bara tvång. Det går inte att skriva ihop orden staten och kapitalism lika lite som det går att få något vettigt av att skriva ihop orden frivillighet och tvång.

      Det finns ingen frivillighet i socialism utan är en ideologi som på sikt dödar alla människors själar.

      • Göran!
        Jag försöker just rensa i begreppsförvirringen! Socialism, kommunism är statskapitalism som innebär att kapitalismens frivilliga aktiviteter, som prissättning, ersätts byråkratens och politikerns godtycke. Befolkningen får inte fritt disponera sitt kapital utan staten tar hand om det.

      • Laszo! Jag förstår vad du är ute efter. Det är nog omöjligt att försöka få in i folks huvuden vad socialism eller kommunism innebär rent ekonomiskt för dels dem och dels för samhället som stort.

        Ska vi då kanske ha anarkokapitalism vs. statskapitalism

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *