62: Martin Moraeus, GMO, patenterade grödor

Rikets mest praxeologiske bonde besöker återigen RM-studion. Behöver jordbruket ingå i Värdegrunden eller ska konsumenter tillåtas att med sina val diktera vad bönder ska producera? Genetiskt modifierade grödor, ska det tillåtas, är det farligt? Någon i studion tycks argumentera för handelshinder och att Monsanto bör få statens hjälp att skydda sin vinst mot konkurrenter, och någon annan frågar i samma anda vem som skulle bygga vägarna.

Martins blogg: https://blogg.land.se/bonde-pa-riktigt/
Forskarbloggen: http://blogg.slu.se/forskarbloggen/

7 kommentarer till ”62: Martin Moraeus, GMO, patenterade grödor

  • Lyssnade faktiskt tidigare idag av en ren slump på förra avsnittet med Martin. Härlig man, ska bli kul att lyssna på honom åter igen.

    Att den existentiella — men ack så komplicerade — frågan ”vem ska bygga vägarna?” också dras upp ser jag givetvis fram emot att lyssna på.

  • Fantastiskt avsnitt! Jobbar själv inom mejeribranschen så det är intressant att få höra Martins perspektiv på saker och ting.

    Fler avsnitt med Martin önskas i framtiden.

  • Tar man vete som exempel på förädling så innehåller vete idag cirka 90 % mer gluten än för hundra år sedan. Våra tarmväggar ska skydda oss från att olämpliga ämnen släpps in i kroppen. Gluten har en egenskap att den luckrar upp tarmväggarna så att de släpper in oönskade ämnen i kroppen. Av det skapas bl.a. autoimmuna sjukdomar.

    Misstankar finns att detta har ett förhållande med autism, ADHD och likande. Detta märks bl.a. på att när personer med nyss nämnda problem slutar med gluten minskar deras symptom.

    Med det sagt att en svårighet med förädling eller GMO är att det kan ta lång tid att se negativa effekter.

  • Min teori om Roms fall är paranoia. Väldigt få kejsare, generaler eller liknande dog en naturlig död. De flesta mördades. Detta ledde till att de var beroende av att alltid vara omgivna av lojala vilket i princip bestod av en legion eller flera. En kejsare var livrädd för att någon general skulle bli populär och få folkets gillande. Detta ledde till centralplanering från Roms tidigare styrka att vara decentraliserad. Från att tidigare ha skickat ut legioner på egen hand började varje kejsare att själv dra i fälttåg vilket gjorde att han inte kunde hålla sig informerad av vad som hände i riket. Rom började slås sönder av ständig interna väpnade konflikter, samtidigt som legionerna blev färre och sämre tränade. Roms stora styrka var deras militärt effektiva legioner. När väl den styrkan var underminerad förstördes Roms ekonomi och andra folkstammar vågade utmana dem militärt.

    Det var enligt min åsikt en maktfullkomlig paranoia som ledde till att Rom vittrade sönder.

    Å andra sidan är det lite lustigt när vi definierar att Rom föll. Från de årtal som nämns i podden år 200-300 så existerade Västrom i flera hundra år till. Jämför det med vilka andra imperier som helst. Har vi något som kan konkurrera?

  • Suveränt avsnitt, stort tack!

    Ett möjligt problem med GMO är maktkoncentration. Alltså, när man kan bygga växter som kan ”stängas av” eller som kan få en massa komersiella egenskaper. Ihop med den konsolidering som alltid sker, särskilt i verksamheter som kräver såna här enorma investeringar. Till sist kanske 10 personer bestämmer över halva jordens kaloriproduktion. Känns inte så tryggt. Det här kan ju vara väldigt långsiktiga och komplexa effekter som är oöverskådliga för vanligt folk. Fungerar marknaden när konsumenternas information är väldigt ofullständig?

    Roms fall. Dels behövde ju Rom bara falla en gång. Kunde skett i Phyrriska kriget 275 bc. Kunde skett när cimbris invaderade 100 bc. Kunde skett när Cartago försökte ena Italien mot Rom. Etcetera.
    Sen, det verkar som färre och färre ville offra för att försvara Rom, ju längre tiden gick. Bara Italien hade många miljoner invånare men ändå hade det sena Rom enorma problem att rekrytera soldater. Det kanske var så att den romerska civilisationen gynnade färre och färre människor allteftersom eliterna blev duktigare och duktigare på att gynna sina egna intressen. Sen var tveklöst barbarerna blivit långt mycket mäktigare 400 ad än 4 ad, Roms militära och organisatoriska fördelar hade blivit mycket mindre.

  • Jag tycker Klaus har helt rätt när det gäller patent. Det resonemang som Hans för att det måste finnas patent för att det kostar pengar att utveckla något och man måste kunna tjäna pengar och bli skyddad är ett resonemang som inte håller. Är det för dyrt, utveckla det då inte.

    Ta en titt på IT-området och hemelektronik. De stora företagen där spottar in patent mer eller mindre bara för att stoppa utveckling och hindra konkurrens.

    Däremot kan jag kanske glädja Klaus med att våldsmonopolet staten erbjuder väldigt lite stöd vid s.k. patentintrång. Staten rustar inte in och säger åtgärdar problemet, hotar den som gjort patentintrång. Det är en civilrättslig handling. Staten hjälper till med domstollar för processen. Parterna får betala kostnaden för det. Däremot ger förmodligen staten hjälp med att verkställa utgången av en tvist; kan vara att beslagta något, driva in skadestånd eller något liknande.

    Så gott som alla människor tror att ett patent ger ett skydd. Det ger inte det minsta skydd. Det enda som ger skydd är att ha miljontals med pengar för att kunna driva en process mot den som gör intrång på patentet. Möjligen ger den ett skydd för ett mindre företag mot andra mindre företag.

    Vill jag stjäla något som någon har patent på behöver jag bara ställa mig en enda fråga. Kommer patentinnehavaren ha råd att stämma mig?

  • Nu är jag enormt sen på bollen men jag var tvungen att skriva ner dessa tankar jag fick när jag lyssnade på avsnittet.

    Vad gäller ett libertarianskt jordbruk och patent på grödor så finns det i mina ögon inga större problem.

    En fri marknad kräver att två parter går med på ett köpeavtal för att utsädet ska växla ägare. Tillverkaren kan därmed t.ex. utkräva att utsädet inte får säljas till tredje part eller att när utsäde tillskansats genom att köpt utsäde odlats och sedan skördats så måste brukaren av utsädet betala en avgift när detta utsäde används igen.

    En lucka som uppstår är när bonde två som odlar sina grödor i närheten får in utsäde på naturlig väg (polinering) på sin åker och därmed kan använda avkomman av det utsäde som den första bonden köpt av tillverkaren.

    Som jag ser det finns inga problem med att bonde nummer två då selekterar ut det utsäde denne vill använda ur sin egen odling för att senare (sannolikt ett eller ett par år senare) enbart använda sig utav avkomman till det utsäde som bonde nummer ett köpt av tillverkaren. Här finns inga brott mot något kontrakt som existerat mellan någon av parterna. Vill tillverkaren förhindra detta så måste denne specificera under vilka förhållande som grödorna får odlas.

    Blir dom för rigorösa (t.ex om köparen inte får använda grödorna nära andra bönders marker) så finns en större risk att produkten blir osäljbar. Samtidigt så värnas tillverkarens möjligheter att tjäna pengar på sin produkt genom att det kommer att ta flera år innan utsäde som har de egenskaper tillverkaren odlat fram finns på andrahandsmarknaden. Under denna tid har tillverkaren möjlighet att ta ordentligt betalt för sin skapelse.

    Efter detta hinner den fria konkurrensen ikapp och skapar incitament att antingen lansera nyare grödor med bättre egenskaper eller konkurrera med bättre villkor och priser.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *