Den grekiska tragedin och dess politiska sofismer

Greece riotSom de flesta noterat har stora uttag från grekiska bankkonton pågått ett tag och tilltar nu inför ett statspappersförfall på tisdag till IMF, då ingen ny uppgörelse med EU kunnat nås. Premiärminister Alexis Tsipras manar på Twitter till tålamod och skriver att grekernas banktillgodohavanden är helt säkra – ett uttalande som de flesta ekonomer betraktar vara av begränsad trovärdighet. Vid ett euroutträde denomineras alla kontotillgodohavanden om i ny valuta och eroderar när den nya växelkursen kraftigt försvagas på den internationella valutamarknaden. Man kan därför förutsätta ett omfattande direktiv om kapitalkontroller från regeringens sida, även om finansminister Varoufakis förnekar att detta planeras på Twitter. Enligt grekiska medier har regeringen dock redan satt bankerna ur spel genom att utlysa en helg som innebär att de håller stängt under hela den kommande veckan och öppnar igen först efter folkomröstningen den 5:e juli. Detta för att förhindra euroreserver från att lämna banksystemet.

Grekland borde såklart aldrig ha räddats från början. Om staten hade tillåtits att genomgå en regelrätt statskonkurs 2012 hade den grekiska regeringen tvingats att återföra sin överdimensionerade offentliga sektor till balans. Den hade inte haft möjlighet att låna från vare sig den privata sektorn eller offentliga institutioner och hade då behövt skära kraftigt i sina utgifter till en hållbar nivå, alternativt genomdriva massiva skattehöjningar. Detta hade varit konsekvensen av ett EU med respekt för Maastrichtfördraget, vilket stipulerar att EU-länder självständigt ska reda sina egna offentliga finanser och aldrig får räddas finansiellt av andra nationer.

Ett andrahandsalternativ till att rätta sig efter europeisk konvention och sund ekonomisk politik hade varit att bevilja Grekland nödlån men att villkora denna hjälp mot strikt betalningsansvar mot samtliga långivare. Detta gjorde man inte heller från EU:s sida. Under kristiden 2012 beslutade man sig för att rädda den grekiska statsmakten med bilaterala lån, men att samtidigt tillåta en genomgripande skuldsanering gentemot de privata långivarna (som 2012 tog en effektiv nedskrivning på 3/4 av värdet på fordringarna till Grekland). Att tro att grekiska politiker därefter skulle vara beredda att genomföra de nödvändiga reformerna var i bästa fall naivt. Antingen låter man en stat gå i konkurs, skriva ner sina skulder och ta konsekvenserna. Eller så genomför man en villkorad räddningsaktion. Inte både och. Detta var som att erbjuda grekiska politiker att både äta kakan och behålla den – vilket de med facit i hand också gjorde.

TsiprasVaroufakis

15 kommentarer till ”Den grekiska tragedin och dess politiska sofismer

  • Mycket spännande händelseförlopp. Dock brukar folk säga att det inte fungerar med en valuta som spänner sig över flera nationer, då olika nationer har olika förutsättningar och behöver olika åtgärder. Hade varit kul att få ett inlägg på det temat.

    • Guld fungerade bra som pengar i många tusen år. Beduiner i Sahara ska in i modern tid ha lämnat guld på en viss plats vid en oas, andra stammar kom dit tog guldet och lämnade varor i dess ställe. Människor handlade med varandra utan att någonsin träffa varandra. Guld fungerar.

      Vad det där snacket handlar om är att politiker vill ha sin egen tryckpress för att göra sig själva rika på den ockuperade slavpopulationens bekostnad.

      • @ Kapitalist

        Guld fungerade inte bra när en ny fyndighet hittades och mängden guld ökade. Spanjorerna blev alltså inte rikare av att frakta massa guld från Sydamerika. Även guld kan alltså drabbas av inflation.

      • @ Dan,

        ”Spanjorerna blev alltså inte rikare av att frakta massa guld från Sydamerika”

        Har folk i Sverige helt slutat att läsa historia???? Spanien var den dominerande makten på planeten under lång tid som ett resultat av den omfattande utplundringen av guld och silver från Sydamerika. Landet blev extremt rikt!

        Att sen guld föll i värde under perioden är helt korrekt och de som då tidigare ägde guld drabbades av minskad köpkraft. Men det finns väl ingen som argumenterar för guldmyntfot eller liknande som förnekar att liknande perioder inträffar? Även under 1800-talet föll köpkraften stundtals för guld i samband med de stora fyndigheterna i USA.

      • @ Kapitalist

        Guld låter så säkert och bra men det räcker med att sätta sig in lita i hur det gått för att förstå att så fort det kommer mer guld till området minskar guldmyntets värde. Vi har sett detta inte bara i Europa utan också i Afrika, i Etiopien, där guld lockade till sig guld och inflation blev följden.

  • Tycker det säger sig självt att Grekland måste dra till sig investeringar och att det är för detta EU borde agera, inte att skära ner helt på folks betalningsförmåga.

    Ska hjulen snurra måste folk ha något att handla för.

    Ska investeringar ske måste naturligtvis villkoren i den offentliga sektorn rätta sig efter dem i den privata – när det nu visat sig omöjligt tvärtom.

    Kan investerarna se att Greklands ekonomiska bas kommer att växa på grund av att företag har eller får goda villkor att arbeta och därför förväntas ge vinster i framtiden borde det gå att ta lån för att klara kortsiktiga betalningssvårigheter.

  • Varför vore det bra för Grekland att förstöra alla eurosedlar som finns i landet? M0 i Grekland var €80 miljarder förra året. Det är en enorm förmögenhet som t.ex. skulle kunna användas för att betala en rejäl andel av alla skulder. Men alla ledande svenska nationalekonomer föreslår istället att pengarna ska förstöras, makuleras med en hålslagare och stämpel så att de blir drachmer och tappar kanske 90% av sin köpkraft.

    Kan någon i denna förnuftiga krets förklara 1) Hur det vore bra för Grekland att förstöra eurosedlarna. 2) Hur det skulle kunna genomföras, hur får man folk och banker och t.o.m. statsanställda att förstöra sina kontanter? Ingen har förklarat detta och ingen har ifrågasatt det. Den enda förklaring jag kan komma på är att alla ledande svenska nationalekonomer lider av någon slags hjärndöd och inte har en aning om vad de själva svamlar om. Inte ens enligt den felaktiga och ogiltiga makroekonomiska teorin kan det väl gå att härleda att Grekland bör förstöra €80 miljarder (1/3 av 1 års BNP)?

    Några exempel bland flera, jag har dock inte hört någon icke-svensk ekonom föreslå detsamma:

    F.d Riksbankschef Bengt Dennis (2012 otrolig läsning!)
    http://www.svd.se/bengt-dennis-malar-svart-bild-av-grekisk-euroexit_7280727

    Claes Hemberg vid Avanza Bank (nu):
    http://www.dn.se/ekonomi/greker-kan-sticka-hal-i-euro-sedlar-och-skapa-egen-valuta/

    Mats Persson, professor i nationalekonomi Stockholms universitet (nu):
    http://www.svd.se/det-kan-bli-eurosedlar-med-hal-i

    • Jag vill poängtera att Mats Persson är en ekonom i absolut världsklass. Han är ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungliga Vetenskapsakademin OCH i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne! Att vara en av de tio är väl den högsta ära man kan nå näst att själv vinna priset de delar ut. Han har härom året skrivit en bok om Europas skuldkris, så detta är hans ämne, han vet vad han talar om (eller?)

    • @ Kapitalist,

      ”Varför vore det bra för Grekland att förstöra alla eurosedlar som finns i landet?”

      Ja, det var en mycket bra fråga! Grekland har väl alla möjligheter att tvinga folk att byta dessa mot nya sedlar som man själv ger ut. Vem ska hindra dem?

      • @ Utlandssvensk

        Skulle ett sådant byte trolla bort de underliggande problemen? Skulle lönsamheten för investeringar öka? Skulle den offentliga sektorn bli ekonomiskt effektivare?

        Nej, sanningen blir det, kommer man att upptäcka, att så länge man är beroende av lån från utlandet spelar det ingen roll vilken valuta man väljer. Det är de underliggande ekonomiska förutsättningarna som är det viktiga.

        Man tycks satsa för mycket på offentlig sektor och för lite på naturvetenskap och teknik i Grekland.

        Ändrad kurs och pengarna ändrar också riktning.

      • @ Dan,

        ”Skulle ett sådant byte trolla bort de underliggande problemen? Skulle lönsamheten för investeringar öka? Skulle den offentliga sektorn bli ekonomiskt effektivare?
        Nej, sanningen blir det, kommer man att upptäcka, att så länge man är beroende av lån från utlandet spelar det ingen roll vilken valuta man väljer.”

        Poängen är väl att om man tar in de befintliga Eurosedlarna, så kan man använda dessa just för att bli mindre beroende av lån från utlandet. Kostnaden för detta är i praktiken noll, eftersom man betalar med nytryckta pengar i egen valuta.

      • @Utlandssvensk Det är nog svårt att genomföra med tanke på grekernas bristande slavmoral gentemot sin stat, och en hel övärld full av euroturister. Men via bankväsendet borde de kunna komma åt merparten i alla fall. Frågan är varför staten skulle stämpla sönder dem istället för att anvädna dem som euro i betalningar till utlandet (eller som valutareserv för en ny drachma).

        Jag har förresten epostat professor Matsson och han har svarat mycket artigt. Det är inget missförstånd utan han framhärdar. Han verkar resonera extremt abstrakt kollektivt om penningmängden som helhet. Och det stämmer kanske att penningmängdens värde är detsamma oavsett om den består av euros eller drachmer. Men jag ser endå inget argument för att förstöra eurosedlarna istället för att använda dem. (Och förstör man plötsligt tillgångar värda 1/3 av BNP så lär ekonomin skakas så svårt att penningmängdens värde rasar oavsett valuta). Är det inte fantastiskt att makroekonomisk teori tydligen kommer fram till att Grekland nu bör förstöra €80000000000?

      • @ Utlandssvensk

        De eurosedlar du talar om borde väl i så fall användas för att betala tillbaka lån och att få i gång ekonomin.

        Det går inte att byta till en egen valuta och tro att man kan klara sig ur den ekonomiska knipan genom att trycka upp nya pengar. Sådant har väl prövats för kortsiktiga lösningar redan nu. Vad handlar annars obligationsmarknaden om för staternas vidkommande?

        Skapa pengar ur intet, som vissa gillar att uttrycka sig, för att mystifiera, gör man då det finns en real sida, dvs det finns ett företag i Grekland som ska göra något som de menar ger dem pengar i framtiden. Företaget får då ett lån. De nya pengarna har en stark bindning till låneavtalet och företagets projekt. Det är detta projekt som är det reala bokom penninglånet och som ska lösa in det i framtiden.

        Vi behöver alltså sådana här projekt, inte ineffektiv statlig byråkrati. Hur gärna man än vill att det ska gå bra för att man vill det. Ekonomin måste arbeta för att den offentliga sektorn ska klara sina uppgifter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *