Lugnet före stormen

Självklart är det inte enbart så att vi länkar vissa av Andreas Cervenkas krönikor då han drar ungefär samma slutsatser som oss. Men vi skulle nog ljuga om vi sa att det inte spelade in alls. Andreas Cervenka är alltjämt en av Sveriges få läsbara finanskrönikörer, huvudsakligen för att han inte accepterar att något är sanning för att tillräckligt många nationalekonomer och politiker säger så. Det kan för all del spela in att hans formuleringar är hysteriskt underhållande också :

Hur har det då blivit så här? Lånebygget Sverige har inte tillkommit av en slump. Det handlar snarare om ett beställningsjobb. Ta en massiv statlig subvention för att låna (ränteavdraget), blanda in lite slopad fastighetsskatt, usel bostadspolitik och det hade nästan varit sensationellt om resultatet blivit ett annat. Ungefär som att sätta på duschen och chockas över att bli blöt.

Så, när smäller det då? Undertecknad har snart väntat en ”konjunkturcykel” på svaret på den frågan, och under tiden lärt sig att det är meningslöst att försöka förutspå. Vi kan dock gissa oss till magnituden av det hela när belåningen är på rekordnivåer, räntan på rekordnivåer (åt andra hållet) och alla politiker har huvudet så långt nedkört i sanden att det kommer ta en mandatperiod för dem att se vad som pågår. Fanns en finansiell Richter-skala kunde det vara dags att lägga till ett par snäpp. I förebyggande syfte.

23 reaktioner på ”Lugnet före stormen”

  1. Hur kan den ’nobelpris’-belönade Hayeks konjunkturcykel vara så okänd bland ekonomer hur kan man vara så uppenbart blind för hur det fungerar. Jag är en okunnig lekman, men tycker ändå att det det är lätt att förstå att om man manipulerar pengar och räntor måste det rätta till sig för eller senare.

    1. ”Hur kan den ‘nobelpris’-belönade Hayeks konjunkturcykel vara så okänd bland ekonomer…”

      Det är helt enkelt inga skolor i Sverige som nämner den konjunkturcykeln eller Hayeks existens.


  2. ”Enligt uppgift kom regering och opposition i december dessutom överens om att bara regeringen först slapp regera så skulle oppositionen sen slippa opponera.”

    😀

  3. Tyvärr, så vågar Andreas Cervenka inte säga att riksbanken bör avskaffas, eller anser han att den behövs.

    Läs gärna Lars Berns artikel ”Aftonsol över Svenska Dagbladet” på hans blogg Anthropocene. Lars Bern har suttit i styrelsen för Svenska Dagbladet och skriver här om den erfarenheten och hur Svenska Dagbladet förvandlades från en tidning utgiven av det svenska näringslivet till att bli en socialistblaska:

    http://antropocene.se/2015/april/aftonsol-over-svenska-dagbladet.html

  4. Kraschen kommer när nästa våg av arbetslöshet drabbar Sverige! Även om man har mycket låg ränta kommer s.k vanligt folk utan arbete att bli utan lån till bostäder (inget arbete inga lån) och de som av ekonomiska skäl måste sälja drabbas av förluster vid försäljning och kan bli skuldslavar för resten av livet. Sen kan man ju tänka sig vad som händer om räntorna börjar stiga till över 5% på ett bostadslån, vilket ju inte är orimligt! Vad händer då om man har bostadslån på flera miljoner? Panikförsäljning på en bostadsmarknad som upphört att existera lär vara en besk karamell att svälja även om man har ett jobb. Vi kommer att få beskåda många mänskliga tradegier när kraschen kommer, och frågan är om politikerna är beredda när det händer? Med tanke på hur dåligt facit politikerna haft hittills med den ekonomiska politiken är jag pessimist.

    1. Men kommer inte staten hitta på något sätt att trycka pengar när det blir brist på pengar? Är det inte därför de har minusränta, därför att bankerna annars skulle sluta låna ut? Usch, det här är så förvirrande.

      1. Problemet för Sverige är att kronan inte är en världsvaluta! Vi har inte samma möjligheter att prångla ut mer pengar som man gör i USA och EU där man pumpar in miljard efter miljard varje månad i ekonomin för att skjuta upp kraschen. Detta är ju inte hållbart i längden för den dagen Kina och andra exportländer säger nej till fler dollar och euro är inte långt borta. Och den som ens har ett hum om ekonomi inser ju vad det kommer att leda till! Grundproblemet med världsekonomin är ju att västländerna och framförallt USA lever som parasiter på resten av världen vilket ju inte kommer att fungera så länge till. Man kan bara konstatera att det inte fungerar att exportera jobben till lågprisländer och tro att man med egna Kalle Anka-pengar ska få fortsätta att importera det som tillverkas där.

  5. Att det kommer att smälla är ingen diskussionsfråga, däremot är manipuleringsmaskineriet högst sofistikerat, de vet hur man drar ut på saker och ting, men bara för att smällen ska vara ännu högre när det väl smäller, det kommer ta sin tid var så säker, men vänta in kraschen med tålamodet och kylan av en kalkylerande cyniker, haha, skämt å sido, det kommer ta sin tid.

  6. Men är det inte märkligt hur inte heller Cervenka kan hålla blicken på elefanten utan drar in oväsentligheter:

    Ta en massiv statlig subvention för att låna (ränteavdraget), blanda in lite slopad fastighetsskatt…

    Att folk får behålla mer av sina pengar på grund av ränteavdrag och slopad fastighetsskatt är ingen subvention och leder inte till bubblor. Den enda subvention som förekommer är räntesubvention pga Riksbankens löjligt låga räntor.

    Riksbanken delenda est!

    1. I sammanhanget är det också oroväckande hur många libertarianer det är i Sverige som hänfallit åt en statsnationalistisk ensidig och selektiv stockholmskramande Bryssel-skepticism, där man dömer centralbanker efter dubbla måttstockar.

      Se t.ex. förslaget om att libertarianen Sven Rydelfeldt borde avbildas på fiatsedlarna:

      http://henrikalexandersson.blogspot.se/2011/01/sven-rydenfeldt-100-ar.html

      ”För att hylla honom mailade jag Sveriges Riksbank och föreslog att han skulle avbildas på en av de nya sedlarna som de har för avsikt att ta fram under året.

      Det är faktiskt tack vare bland annat honom som vårt land fortfarande har en egen valuta. Därför kan det vara lämpligt att han avbildas på en av sedlarna.”

    2. Ja, den där var jag också lite nyfiken på. Här undrar jag hur han har kommit fram till att det är den slopade fastighetsskatten som bidragit till systemet. Rätt eller fel, men hur ser logiken ut för att komma till en sådan slutsats?

  7. tänk om ändå folk förstod att ränteavdraget som torde vara en av vårt lands största subventioner egentligen är ett stöd till bankerna. Dolt genom att det först går via låntagarnas fickor.

    Vad som hänt är att priserna och därmed skulderna ökat motsvarande så bankerna får låna ut mer och får därmed större ränteintäkter.

    Hur mycket av ROT avdraget har hamnat i ökade timpenningar för snickare? Osv, osv.

    Har börjat kalla politiker för shitmakers eller då hag inte är så förtjust i att gå bort från svenskan skitmakare. Allt de tar i blir skit.

    Har jag blivit helt förblindad i min frustration, finns det något som inte blir till skit i deras händer?

    1. Den del hantverkare har varit så pass fräcka att de har dubblerat sin timpenning. De som inte kan få ROT får betala. Bostadsrättsföreningar och vanliga hyresfastigheter betalar mer nu än tidigare.

      RUT var i början en vinst då folk plockades bort från arbetsmarknadsåtgärder. Men idag är det nog en förlust då RUT förmodligen har skapat en ökad arbetskraftsinvandring från EU. Vi subventionerar jobb i andra länder kan man säga, fast jobben utförs i Sverige.

      Det är inte bra för hälsan att läsa mises.se. Snart måste ni ha en kurs i hur man ska hantera all galenskap som bara växer dag för dag i ens sinnen.

      Tänk att du är en varg i buren på Skansen. Så säger du till dina vargkompisar där att du vill rymma från Skansen och springa till skogarna i Värmland. Dina vargkompisar svarar då att det är en dålig idé för ni har det bättre i buren på Skansen.

  8. Som Mr_X , -”det kommer ta sin tid var så säker, men vänta in kraschen med tålamodet och kylan av en kalkylerande cyniker, haha, skämt å sido, det kommer ta sin tid.”
    – Jupp-Jajjamensan.

    Alla istort sett alla avlönas av; stat, kommun, landsting, det är en enda stor rundgång.
    Jorå även den så kallade privata sektorn avlönas av ”de tre”, tag en titt på istort all byggnation, uppdragsgivare/byggherre, ”de tre”.
    Friska pengar in att betala kostnader för inlåning, näääe att betala tebax finns ej på kartan endas betal kostnader.
    Därmed till försäljnig för friska pengar; energi; mineraler, trä.
    För att hålla försäljnings-näsan över vattnet gäller att minska import/konsumtion eller försöka möta/mota med egen produktion. Att minska konsumtion av import blir en rysare för Elit.
    En bra sak att fundera över är vad maten ska komma från, eller är det mera värde i trä på våra åkrar, än så länge. Södermalmsborna och Liberal/Marxist kommer att slåss om att fara ut i terrängen för att röjja undan pinnarna för annat mera tuggbart vilket justnu står på den tidigare, livsgrunden.
    -Slåss om att fara ut ? -Njaee appråpå ”sin tid” det får bli som sedvanligt de braåha, slavarna de vantrogna.

  9. Visst är det en bubbla. Men varför skulle den spricka? Folk måste ju fortfarande bo någonstans; det är inte attraktivt att bygga nytt pga regler m.m.; bostadsbristen ökar; samt vi importerar drivor av invandrare som vi fyller vare tom vrå med. Är det inte naturligt att det blir extrem konkurrens kring de få boytor som finns kvar?

    1. Bubblan kan spricka av åtgärder i Sverige, men troligt är att den kommer att spricka på grund av omständigheter utanför Sverige. För den som bor i bostadsrätt är det inte bara lånet på bostaden som påverkar utan även föreningens lån. Det går att säga att det finns en liten hävstångseffekt inbakad där.

      1. Nej, ingen är betjänt av det, allra minst pantinnehavaren, banken.
        De som inte klarar räntor och amorteringar kommer erbjudas att bo kvar med låg hyra men förlorar äganderätten.
        Banken omvandlar lånet till ett nytt lån med villkor som innebär att den tidigare bostadsrättsinnehavaren, fastighetsägaren är livegen.
        Hans barn kommer inte ärva någonting, dödsboet går i konkurs och banken förlorar resten av skulden.
        Förlorar är naturligtvis lögn då banken ligger på fastigheten tills priserna normaliserats på en ny lägre nivå (dock högre än de löste in panten för) och säljer sedan med god vinst.
        Alla vinner utom nuvarande låntagare, de förlorar allt.

      2. Jag måste utveckla vad som sker då bubblan brister.
        Först och främst brister den inte förrns människors betalningsförmåga
        inte räcker till räntor och amorteringar, dvs när räntorna normaliseras.
        Sverige har en av världens högsta belåningsgrader.
        Men eftersom merparten av våra lån är privata med bostäder som säkerhet är det hela en mer eller mindre intern svensk affär.
        I en fastighetskrasch kommer vi inte drabbas nationalekonomiskt, allt som händer
        är att fasta värden byter ägare.
        Landets samlade tillgångar är desamma, förutom att valutan i samband med en
        krasch i praktiken kommer devalveras.
        Företagsmässigt och ur statsekonomiskt perspektiv kommer landet totalt sett att vinna på en ordentlig krasch.
        Brytpunkten är alltså folks betalningsförmåga, vilken i sin tur står i relation till
        löneutveckling, skattesatser, inflation och industrins konkurrenskraft.
        Med tanke på att Sverige just nu lägger ner tillverkningsindustrin blir det
        våra naturresursers internationella pris som bestämmer vår levnadsstandard.
        Vi blir i ännu högre grad än idag beroende av det internationella konjunkturläget.
        En krasch kommer troligen att initieras av en internationell lågkonjunktur eller
        exporthinder i form av krig eller liknande.

      3. ”I en fastighetskrasch kommer vi inte drabbas nationalekonomiskt, allt som händer
        är att fasta värden byter ägare.”

        Dream on!

        Hela ekonomin kommer att drabbas av ett brutalt stålbad om bostadspriserna faller eller ens slutar stiga. Privat kredittillväxt som har drivit inhemsk efterfrågan har varit det helt dominerade inslaget i svensk ekonomi under mycket lång tid nu. När detta upphör kommer arbetslösheten att formligen explodera och stora delar av medelklassen kommer att vara utblottade med lån som de inte kan återbetala.

  10. ”Så, när smäller det då? Undertecknad har snart väntat en ”konjunkturcykel” på svaret på den frågan, och under tiden lärt sig att det är meningslöst att försöka förutspå. ”

    Samma här!

    Men helt meningslöst är det inte att ”försöka förutspå”. Amerikanska subprime problemen var ganska tydliga 2003-2004, men sen tog det 3-4 år innan det smällde. Andra länder, som Irland, befann sig i uppenbara kreditbubblor betydligt längre. Fastighetspriserna i Dublin var rent löjliga redan i mitten av 90-talet men det tog över 10 år innan det smällde. Men då blev det närmast Ragnarök!

    Som spekulant ser jag 2 grundmetoder för att tjäna pengar på detta (vilket jag har gjort flera gånger):

    1. Försök att ta långsiktiga positioner med väldigt låg kostnad men hög hävstång om man får en stor rörelse. Exempel på detta att man 2005-2007 köpte puts på Fannie Mae 30-40% under spot och med lång löptid, 1-2 år. Man hade kanske fått göra detta 2-3 gånger men när rörelse sen kom blev det stora pengar. I en liten marknad, som Sverige eller Irland, är det mycket svårare att hitta liknande trades. Men det går att t.ex köpa långa puts på storbankerna även om likviditeten är ganska dålig,

    2. Vänta tålmodigt på en tydlig trigger. Som det ser ut i Sverige nu är det nästan säkert att när någon aktör (t.ex SBAB) börjar få tydliga problem så kommer alla andra också att drabbas inom kort. Samtidigt kommer man under en period envist att hävda motsatsen (”ja, SBAB har problem, men Swedbank, SHB, osv. står starka). Man kommer då att ha mycket goda möjligheter att gå kort.

    Jag gillar metod 2 bäst, även om det innebär en otroligt seg väntan. Men Sverige är nu nästan värre än Irland på toppen och när det börjar brista så kommer allt (banker, fastighetsbolag, inhemsk konsumtion) att dras med ner ganska fort. Sen blir det nästan säkert en massiv överföring av skulder till staten, massiv nedgång i kronan och låååång lågkonjunktur. Kombinerat med massiv fortsatt immigration från tredje världen finns det en verklig risk för ett sammanbrott som permanent flyttar bort Sverige från listan av rika i-länder.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *