Därför har Ron Paul rätt om Ukraina – del 1

Denna översättning är första delen av Dan Sanchez uppmärksammade artikel med samma namn. Del två hittar du här.

USAs assisterande utrikesminister Nuland delar ut bullar till demonstranter på Frihetstorget i Kiev

USAs assisterande utrikesminister Nuland delar ut bullar.

Hur borde man som libertarian bedöma krisen i Ukraina? Vissa hävdar att man bäst uppvisar frihetligt nit genom att man (1) förhärligar Majdanupploppen och den regering som blev dess efterbörd, (2) välkomnar, ursäktar eller med eftertryck ignorerar USA:s inblandning i sagda revolution och regering, och (3) hysteriskt demoniserar Vladimir Putin och hans regerings inblandning. Eftersom Ron Paul vägrar att följa detta manus eller väljer att vara tyst i sammanhanget försöker NATO-ister förlöjliga honom som en anti-frihetlig, anti-amerikansk lockfågel för Putins regim.

I hela sin karriär har Ron Paul utstått smutskastning och oärliga retoriska knep och låter sig inte bekomma. Han vet vid det här laget att evigt tålamod är priset man får betala om man av princip är anti-interventionistisk. Men ändå, det måste vara frustrerande. Trots allt han har lärt det amerikanska folket om imperiebyggandets inbyggda ondska och interventionismens bittra frukter finns det fortfarande mängder av så kallade libertarianer vars icke-interventionistiska känslor inte verkar nå längre än ett erkännande att kriget i Irak var “ett misstag,” och som utmålar kritik mot amerikansk fientlighet mot utländska regeringar som direkt stöd för sagda regeringar.

“Ja, kriget i Irak var självklart ett misstag, men vi måste konfrontera Putin, vi kan inte låta Iran skaffa kärnvapen, vi måste rädda Jazidierna i bergen; vi måste stjälpa ISIS, et cetera, et cetera. Eller vad? Är du någon slags anhängare av Tzaren/Ayatollan/Kalifen?”

Vissa av dessa “libertarianer” stödde antagligen Ron Paul 2008 och 2012 och skrattade säkert precis lika mycket som vi andra när de nykonservativa försökte utmåla honom som Saddamsupporter när han motsatte sig Irak-kriget och avslöjade de lögner och vrångbilder som användes för att sälja in kriget, idag tvekar de inte att befläcka Dr. Paul som en “förvirrad Putinstödjande libertarian” när han motsätter sig USAs och NATOs ingrepp i Ukraina mot Ryssland. Den här typen av kritik mot Ron Paul har framför allt framförts av en östeuropeiskt tung falang inom Students for Liberty som snarare borde kallas “Studenter för Kollektiv Säkerhet.”

Vid det här laget borde det vara uppenbart att Ron Paul inte har någon förkärlek för Putin och Kreml. Jag vill nu informera smutskastarna och deras anhängare vad Ron Paul verkligen försöker göra med sina uttalanden och artiklar om Ukraina och Ryssland (se till exempel på detta uppträdande före kuppen, och detta alster ett år efter kuppen). Han försöker inte stödja Putins regering. Han gör det han alltid har gjort. Han försöker förhindra amerikansk inblandning. Han försöker hindra krig.

NATO-anhängare tenderar att bemöta detta påstående med frågan: “Men om det är det han försöker åstadkomma, varför begränsar han sig inte till att uttala sitt principiella motstånd mot interventionism? Hur kommer det sig att han måste gå längre än så och till och med rapa upp Kremls bortförklaringar?”

Detta är en av de mest flagranta vanföreställningar som kritiker av Ron Paul släpar fram. Att påstå att “om A ger uttryck för samma fakta som B, måste A göra det för att stödja B.”

För att tydligare illustrera denna vanföreställning, låt oss utöka jämförelsen med Irakkriget en aning till. Både innan kriget och under tiden som det fortlöpte argumenterade Ron Paul mot att Saddam Hussein skulle ha några massförstörelsevapen eller band till al-Qaida, detta trots Bushadministrationens propaganda. Saddam försöte säga samma sak. Höll Ron Paul då på med att “rapa upp Saddams bortförklaringar?” Var han en “förvirrad Saddam-stödjande libertarian?” Nej. Vet du varför Ron Paul sade samma saker som Saddam Hussein? Det var helt för att det var sant, något som idag är vida erkänt. Saddam hade inte ett program för att framställa massförstörelsevapen och inte heller några band till al-Qaida. Är det att förhärliga Saddam Hussein när man erkänner att han berättar sanningen? Återigen nej, däremot avstår man från att delta i en hysterisk demonisering av honom. Självklart var Saddam ett statsöverhuvud och dessutom en lögnaktig mördare. Men i detta fall var sanningen hans bästa bundsförvant då den möjligtvis hade kunnat hjälpa honom undvika det krig i vilket han sedermera blev störtad och dödad. Ron Paul sade också sanningen, i hans fall för att han inte är en lögnaktig mördare och för att han också vill förhindra ett katastrofalt krig: naturligtvis inte för Saddams skull, utan för att undvika den kataklysm som det säkerligen skulle resultera i (vilket det också gjorde).

Trots ändlös smutskastning stod Ron Paul verkligen inte på Saddams sida då, lika lite som han står på Putins sida idag. Murray Rothbard var inte en Kruschevanhängare, Justin Raimondo stödde inte Milosevic, Lew Rockwell stod inte på Lukashenkos sida, Jacob Hornberger stödde inte Hugo Chavez. Det är nämligen som så, för att parafrasera Steven Colbert, att sanningen verkar propagera mot krig (the truth has a well-know anti-war bias). Röster som av principiella skäl uttalar sig mot krig finner sig därför ofta vara rörande överens gällande fakta med tyranner som försöker undvika att bli attackerade. Sanningen kan, i vissa fall tjäna både goda och onda män. Men sanningen är fortfarande sanningen.

Vidare ignorerar media mängder av fakta och sanningar som talar mot intervention i Ukraina och hasplar istället ur sig interventionspropaganda direkt införskaffad från Washington, London och Nato-byråkratin. Fakta som motsäger intervention och som tillbakavisar interventionistisk propaganda uttalas både av Kreml och av Ron Paul. Men återigen beror inte detta på att Ron Paul sitter i Putins knä. Kreml engagerar sig i detta eftersom regeringen i Ryssland anser att undvikandet av en USA/NATO-ledd intervention är i deras stats intresse. Ron Paul engagerar sig i det för att det är sant och för att han anser att undvikandet av intervention är moraliskt riktigt och i mänsklighetens allmänna intresse (vilket inkluderar amerikaner, ryssar och ukrainare).

Vad är det egentligen för propaganda som Ron Paul, hans Institute for Peace and Prosperity, och andra likasinnade i alternativmedia försöker tillbakavisa?

Washington/NATO/Kiev och nykonservativa berättar en gripande historia om en fredlig proteströrelse mot förtryckarregimen i Kiev som trots att den möttes av oprovocerat, kompromisslöst och dödligt våld till slut lyckades segra, och förmå Ukrainas diktator att lägga benen på ryggen. En folkligt stödd, frihetsälskande och självbestämmande regering tog sedan form. Då invaderade uslingen Putin Krimhalvön och förorsakade en terroristrevolt i östra delarna av landet. Putin är den nye Hitler, och om USA och Europa inte konfronterar honom nu kommer han att fortsätta tills dess att han har återupprättat Sovjetimperiet och återigen fällt ner järnridån.

Verkligheten, som Ron Paul och ett fåtal andra anstränger sig för att föra fram är helt annorlunda.

För det första hade den folkliga protestens huvudsakliga klagomål inte särskilt mycket att göra med inhemskt förtryck; det handlade om utrikespolitik och bistånd. De ville ha närmare band till väst, och de var förbannade över att den demokratiskt valde presidenten Viktor Yanukovych hade avböjt avtal med EU på grund av avtalens stränga villkor.

Detta uppror var långt ifrån en folklig gräsrotsrörelse, den var i hög grad subventionerad av bidrag från USAs stat. Innan krisen skröt den assisterande utrikesminister Victoria Nuland om hur USA investerat fem miljarder dollar i insatser som skulle “hjälpa” Ukraina bli mer västorienterat.

När protesterna väl var igång anslöt sig både assisterande utrikesminister Nuland och Senator John McCain personligen till demonstrationerna på Majdantorget, vilket implicit gjorde det tydligt att USA stödde denna västorienterade regimförändring. Nuland delade till och med ut bullar.

Protesterna var långt ifrån fridsamma, och det är ännu idag inte fastställt vilken sida som avlossade de första skotten. Men Estlands premiärminister fick se bevis som övertygade honom att protestledare hade anlitat krypskyttar som sköt på båda sidor. BCC intervjuade nyligen en deltagare Majdanupproret som erkände att han avlossat skott mot polisen innan konflikten trappades upp.

Faktum är, att kärnan i Majdanrörelsen, och dess mest våldsamma komponent utgjordes av nazister. Och nej, jag talar inte om nynazister, ett begrepp som lämpligast används för att beskriva människor som endast skrapar lite på ytan av den historiska nazismen för inspiration. De marscherande fackelbärande fascisterna som utgjorde spjutspetsen i Ukrainakuppen (främst Svoboda och Högersektorn) är del av en obruten tradition som går hela vägen tillbaka till nazist-kollaboratören Stepan Bandera som deltog till att införa förintelsen till Ukraina. En bloggare som sympatiserar med Majdanrörelsen skrev följande för The Daily Beast:

“Rollen som demonstranterna från Högersektorn spelade i Majdankravallerna kan man inte underskatta. (…). De var de som först kastade molotovcocktails och stenar mot polisen och som förde upp välbefästa barrikader.”

rightsector

En fundamental sak som många libertarianer glömmer bort är att revolutionära rörelser som tar till gator och torg inte per automatik representerar “folket” utan snarare består av blivande medlemmar och anhängare till en ny stat, vilket i sig själv är ett instrument för våldsam aggression. Det vi såg på Majdantorget var inte kamp mellan människan och staten, utan snarare en kamp mellan den inträdande staten mot den utträdande staten.

Yanikovych var inte alls fullkomligt omedgörlig utan gick med på att tidigarelägga val och på USAs krav om att dra tillbaka kravallpolisen från torget. Så snart han hade gjort det togs de statliga byggnaderna över. Stadshuset draperades med vit makt-banderoller.

Den nya regeringen visade sig snart inte alls ha ett brett folkligt stöd, utan representerade vissa tydliga särintressen och är till stor del understött från utlandet. Regeringen installerades efter en kupp i huvudstaden, inte efter en landsvid revolution. Regeringen representerar en aggressiv komponent som står på ena sidan av det djupt uppdelade landet Ukraina. Huvudmännen i regeringen handplockades av Nuland och dess installation leddes av USAs vice-president, något som blivit känt via ett läckt telefonsamtal.

Det enda som räddar den nya, extravagant krigslystna regeringen från konkurs är den oupphörliga strömmen av dollar som kommer till stöd från USA, EU och IMF. Detta inkluderar “icke-dödligt” militärt bistånd i form av drönare, bepansrade Humvees och utbildning från USA.

De hösta positionerna i den nya regeringen består verkligen inte av frihetsälskare, premiärministern Arsieny Yatsenyuk är en ex-bankster som handplockades av Nuland (“Yats is our guy” säger hon i ovan nämnda telefonsamtal). Chokladmagnaten Petro Poroshenko är en korrumperad oligark. Nazisterna är även de representerade genom Andriy Parubiy som fram till nyligen var nationell säkerhetschef och högerpopulisten Oleh Tyahnybok som är partiledare för Svoboda.

Ukrainian opposition leaders Oleh Tyahnybok (L), Vitaly Klitschko (2nd R, back) and Arseny Yatsenyuk (R) pose for a picture with U.S. Assistant Secretary of State for European and Eurasian Affairs Victoria Nuland during a meeting in Kiev February 6, 2014. REUTERS/Andrew Kravchenko/Pool

Nazisten Oleh Tyahnybok,  proffsboxaren Vitaly Klitschko och bankstern Arseny Yatsenyuk poserar med USAs assisterande utrikesminister för Europa och Eurasien Victoria Nuland under ett möte i Kiev i February, 2014. REUTERS/Andrew Kravchenko/Pool

Oleh Tyahnybok, partiledaren för Svoboda, tidigare benämnt det “Social-Nationalistiska Partiet.”

Oleh Tyahnybok, partiledaren för Svoboda, tidigare det “Social-Nationalistiska Partiet.”

Den nya regimen håller verkligen inte självbestämmandets fana högt, när de östra delarna av landet försökte hävda regionalt självstyre svarade de med fullskaligt krig och har artilleribeskjutit civila mål, även med flyg och klusterbomber, tusentals har dött.

Nazisterna har spelat en nyckelroll i kriget. Den berömde journalisten Robert Parry skrev som följer:

wolfsangel“Den amerikanskt uppbackade Ukrainska regeringen skickar med full vetskap ut nazistiska paramilitära styrkor till öst-ukrainska grannskap för att attackera etniska ryssar, vilka betraktas som ‘Untermenchen’ enligt pressraporter.

Nyligen föll en östukrainsk stad, Marinka, till Ukrainas Azov-bataljon som viftade med Wolfsangelflaggan, en symbol som Hitlers SS-divisioner använde i andra världskriget. Azovmilisen attackerade också Donetsk, en av de kvarvarande fästena av etniska ryssar som opponerade sig mot mot Kievregimen som störtade President Viktor Yanukovych förra februari.”

Trots massivt stöd från väst har den “frihetsvänliga” regimen i Kiev hemsökts av misslyckanden och deserteringar och har tillgripit tvångsinkallning av de medborgare som inte gör uppror för tillfället. Efter hårt motstånd mot inkallningarna och kriget så har regimen fängslat en journalist som förespråkade värnpliktsvägran, förberett en lag som hindrar människor i inkallelseålder från att resa fritt, övervägt att inkalla kvinnor över tjugo års ålder och har klubbat igenom en lag som bemyndigar militären att utan dröjsmål skjuta desertörer.

Nazisterna har också spelat en nyckelroll i att kväva inhemskt motstånd. Efter kuppen började medlemmar ur Högersektorn patrullera gator och torg i Kiev. I Odessa hjälpte medlemmar i Högersektorn till med att stänga in och bränna ihjäl 38 anti-Majdandemonstranter i en facklig byggnad.

Oberoende av vilken inblandning Moskva har i händelserna så är revolten i östra Ukraina långt ifrån anstiftad. Folk där behöver inte pengar eller hot från Ryssland för att veta att de inte hade någonting att säga till om gällande regimskiftet i Kiev, och att regimskiftet utfördes av politiska fiender till dem. Regionen är rysktalande och tungt industrialiserad, och skulle ha lidit illa av att dras in i en uttalat anti-rysk ordning. Det blev oerhört tydligt åt vilket håll vinden blåste när Tyahyboks Svobodaparti drev igenom en annullering av den lag som gav minoritetsspråk såsom ryska samma status som ukrainska, även om annulleringen var tillfällig.

Rebellerna är inte terrorister som försöker destabilisera eller kasta omkull den nya regimen i Kiev, de försöker åstadkomma autonomi från regimen.

Det är snarare regimen i Kiev som borde anklagas för terrorism med den höga civila dödssiffa den har under bältet.

Översatt av Jon Nylander. Del två hittar du här.

25 kommentarer till ”Därför har Ron Paul rätt om Ukraina – del 1

  • Är det en feministisk utrikespolitik som USA för i Ukraina via Victoria Nuland?

    Tackar för artikeln och tack till översättaren.

  • Alldeles för lång artikel för att orka läsa allt, inklusive alla youtubeklipp. Behövs det så mycket text för att ”make the case”. Varför, till exempel skrev han ”Verkligheten, som Ron Paul och ett fåtal andra anstränger sig för att föra fram är helt annorlunda.” … när han, enligt den syntax han redan etablerat i texten, borde skrivit … ”Verkligheten, som Ron Paul, Putin och ett fåtal andra anstränger sig för att föra fram är helt annorlunda.” Där slutade jag också läsa, mest för att jag är för trött och att texten inte var tillräckligt spännande (och övertygande) för att ta mig ur denna trötthet.

  • Det här är inte sant.

    ”Protesterna var långt ifrån fridsamma, och det är ännu idag inte fastställt vilken sida som avlossade de första skotten. Men Estlands premiärminister fick se bevis som övertygade honom att protestledare hade anlitat krypskyttar som sköt på båda sidor.”

    Länken i stycket (http://news.antiwar.com/2014/03/05/ukraine-protest-leaders-hired-kiev-snipers/) går till infowars som refererar till en RT artikel (http://rt.com/news/ashton-maidan-snipers-estonia-946/) med en helt fantastiskt oärligt klippt version av telefonsamtalet.

    http://www.stopfake.org/en/urmas-paet-dit-not-confirm-that-snipers-were-hired-by-leaders-of-maidan/

    Varför räcker det inte för många libertarianer att Ukrainas regering är korrupt och omoralisk? Varför svälja ryska statsmedian och med så tunna bevis svälja konspirationsteorier?

    • Citerade lite väl mycket. Jag menar inte att det är helt fastställt ”vilken sida” som avlossade första skotten.

    • Jag tycker också det är synd om man tillgriper tunn bevisföring. Det behövs egentligen inte när det finns så många andra mer handfasta ting att ta upp för att tydligt argumentera mot intervention, mot NATO-expansion och mot aggression.

      Originalartikeln är en månad gammal och den verkar vara skriven i någorlunda affekt, vilket jag normalt inte har något problem med. Jag tycker i sin första del väl belyser Ron Pauls position och argumenten kring att yttranden som rimmar väl med tyranners yttranden långt ifrån per automatik innebär ett stöd för sagda tyrann.

      Jag hyser dock inga tvivel om att det finns starka intressen i USA som har drivit på och hejat på denna horribla utveckling. Därmed sagt är Moskva naturligtvis inte utan skuld, och måste naturligtvis hållas ansvarigt för sitt agerande. Säkerligen är inte ens våldsamma separatister på Krimhalvön särskilt genomgoda. Artikeln belyser inte detta utan fokuserar på den ensidiga interventionsretorik som hasplas upp i västmedia.

  • Det där med att etniska ryssar kallats för untermenschen är omstritt, det verkar röra sej om en felöversättning. De som kallades subhuman var inkräktarna i området och de som stödde dem, inte alla etniska ryssar. Nu har de ändrat översättningen till ”inhuman”.
    http://usa.mfa.gov.ua/en/press-center/news/24185-mi-uvichnimo-pamjaty-gerojiv-ochistivshi-nashu-zemlyu-vid-nechistiarsenij-jacenyuk-u-spivchutti-ridnim-i-blizykim-zagiblih-vojiniv-u-lugansyku?hc_location=ufi

    Eftersom jag inte kan ukrainska vet jag inte vad som stod i originaltexten, och det känns dumt att pusha det för hårt när man inte vet.

  • Intressant artikel, men det är som sagt väldigt mycket information att bearbeta. Vad jag dock reagerade på direkt . Delvis säger man om Maidan att

    ”Detta uppror var långt ifrån en folklig gräsrotsrörelse, den var i hög grad subventionerad av bidrag från USAs stat.”

    Men samtidigt tycks man ha en helt annan bild av situationen i östra Ukraina:

    ”Oberoende av vilken inblandning Moskva har i händelserna så är revolten i östra Ukraina långt ifrån anstiftad.”

    Varför verkar man se Maidan som (åtminstone till stor del) orkestrerad av USA, men spelar ner Rysslands roll i oroligheterna i öst? Det har förstås inget att göra med tesen att USA inte bör intervena i Ukraina, vilket jag helt håller med om. Samtidigt känns det som man använder två olika måttstockar.

    • Som översättare är det svårt att försvara författaren utan att det blir lite konstigt. Men ja, jag håller med om att artikeln verkligen är inriktad på att avslöja hur horribelt Washington beter sig, dessutom med viss affekt.

      Realiteten är ju naturligtvis att i samtliga aktörer i denna kris är horribla. Det enda som skiljer är grad och målgrupp, det finns inte någon ”rätt” sida att hålla på.

      Jag tycker som du att artikeln är intressant.

    • Nuland delar ut bullar och USA slösar några miljarder på ett demokratiseringsprojekt av Ukraina efter Sovjets fall (säkerligen med intentionen att skaffa större inflytande).
      Ryska medborgare med Girkin (från Moskva) i spetsen intar beväpnade regeringsbyggnaderna i Donetsk med ryska vapen. Ryska soldater i massor har dödats under datumen för de blodigaste striderna.
      Allt statligt handlande är dåligt.

  • ”Innan krisen skröt den assisterande utrikesminister Victoria Nuland om hur USA investerat fem miljarder dollar i insatser som skulle “hjälpa” Ukraina bli mer västorienterat.”

    Sedan försvann Ukrainas guldreserv till USA.

  • Jalle, vad jag förstått av saken är att Ryssland motvilligt blivit indraget i detta inbördeskrig och det har att göra med befolkningen i Ukraina och dess sammansättning! Putin har nog inte mycket att välja på, han måste hjälpa de rysktalande och de ukrainare som inte vill ha med Poroshenko och hans gangsters att göra. Miljoner ukrainare har flytt till Ryssland! Putin skulle framstå som en svag ledare och opinionen i Ryssland mer eller mindre tvingar honom att agera, det är därför som Minsk-2 avtalet kom till. Merkel och Hollande förstår detta men i USA är man bara intresserade av att destabilisera Ukraina i syfte att få Ryssland att slå till mot Kiev och gå med i kriget. Nu går det ju inget vidare för Kiev varken ekonomiskt eller i striderna så det är bara en tidsfråga innan Poroshenko är borta. En del bedömare misstänker att varken militärledningen eller soldaterna i Ukraina är speciellt motiverade att föra kriget vidare mot sina landsmän i öster, och att det är här man finner orsaken till rebellernas framgångar och inte deras kompetens. Stridsviljan hos rebellerna är det dock inget fel på. Dessutom förstår de flesta i Ukraina att ett krig med Ryssland obönhörligen kommer att förloras och att Ukrainas tid som stat då är till ända…det kanske redan är så i alla fall!

  • Får man fråga varför situationen i Ukraina behöver avhandlas i så många artiklar och blogginlägg här på Mises?

    Personligen hänger jag här för att få lästips och lära mig mer om frihetstänket. Inte för att avhandla samma utrikespolitik stup i kvarten. Det senare lämnar jag åt politiker och annat löst folk.

    • Personligen har jag tagit mig an att översätta artikeln för att detta är en alltjämt starkt levande debatt i libertarianska kretsar. I värsta fall är Ukrainakrisen dessutom grogrunden för en nystart på det kalla kriget, eller ännu värre. Det rör upp känslor och tankeströmmar som är värda att behandla ur en allmänmänsklig ståndpunkt, anser jag.

      Vidare, att lämna någonting överhuvudtaget åt politiker anser jag vara ett gravt misstag, men jag hör att du önskar annat innehåll. LvMI välkomnar bidrag med översättningar, artiklar och även kortare texter. Det är bara att hugga i 🙂 Här kan du läsa mer om hur du kan vara med och påverka: https://www.mises.se/econ101/borja-har/

      • Jag missade att jag fått svar. Ursäkta att jag inte skriver förrän nu.

        Givetvis har du helt rätt.
        Jag hade en dålig dag och borde räknat till tio innan jag postade kommentaren.

        Tack för en bra översättning!

    • Personligen tycker jag konflikten i Ukraina är mycket intressant. Inte för att jag förstår så mycket av den, så jag välkomnar artiklar om den som inte är skriva från start för att framföra en viss åsikt. Mer nyanserad information är välkommet för mig.

      Det intressanta med konflikten är att faktiskt kunna sitta på första parket och se på hur staten och politiker vill dra igång ett tredje världskrig. Eftersom jag inte var född vid första eller andra världskriget är det svårt att förstå hur folk kunna ryckas med i sådana dumheter. Men nu går det att se hur folk kan ryckas med i det.

      Den amerikanska utrikespolitiken är ungefär så här:

      a) Ska vi bomba direkt, eller
      b) först svälta ut dem och sedan bomba.

      Om femtio år kommer människorna undra hur korkade människor var på 2015-talet och inte kunde se igenom politikerna. Och visst är vi korkade. Det är fortfarande svar och vitt eller goda och onda. Är någon lite grå eller inte helt god, då heter det: ”Är du extremist din naiva dåre.”

  • I den ryska propagandan har en nyhet om en dödad 10-årig flicka cirkulerat de senaste dagarna. 3:05 in i det här klippet avslöjar en av journalisterna som rapporterat nyheten att den är helt fabricerad och att de tvingas rapportera den.

    https://www.youtube.com/watch?v=HW-4a0P8sjs

    Snacka om att medvetet försöka skapa motsättningar och sprida skräck och hat.

      • Nu argumenterar ju artikeln för att USA har skapat motsättningar snarare än Ryssland med grova överdrifter och svaga bevis för vad den påstår.
        Ron Paul har rätt i sitt motstånd till intervention därför att staten inte ska göra något alls. Inte för att USA eller Ryssland ligger bakom kriget. Det är väl inte relevant för en libertarian?

      • Lyssnar vi på väst propaganda när konflikten uppstod är den ungefär.

        Ukrainas folk vill gå med i EU. Ryssland blir sura och börjar bråka.

        Min helt lekmannamässiga åsikt. Ryssland kanske inte ser varken EU eller USA som det stora problemet utan att det blir nationalsocialister som tar kontrollen över Ukraina.

        Det är lite märkligt att förstå att det är helt okej att stödja nationalsocialister så länge som de inte bor i Sverige.

      • Euromaidan startade när Yanukovich bröt förberedelserna för EU-associationsavtalet för att istället stärka banden till Ryssland. Skulle väl kunna vara så att ryska staten var del i påtryckningar där?
        Vilka nationalsocialister har kontroll över Ukraina? Några förband strider i öst mot ryssar som ironiskt nog också har många kända nynazister bland sig.
        Två länder har soldater i Ukraina och USA är inte ett av dem. Interventionsmotståndare kan ju rikta blickarna mot den stat som faktiskt intervenerar militärt.

      • Har ryska staten rätt att ingripa i ett annat land, om det landet styrs av nazister? Är det i försvarssyfte? Om så är fallet, varför måste då Putin ljuga och påstå att det inte finns en enda rysk soldat i Ukraina?

      • @Jalla

        Ryska staten har inte rätt att ingripa i ett annat land. Det kan vi vara helt överens om.

        Utöver det, avser jag bara att påtala hyckleriet, speciellt ur svensk synvinkel. Märk väl att Sverige ska bidra med 850 miljoner till nationalsocialisterna i Ukraina.

      • Okej, bra då har man det utrett 🙂

        Ja, biståndet rimmar illa med Sveriges (något ihåliga) alliansfrihet. Risken att man i en konflikt blir tvungen att välja sida (dvs NATO) ökar avsevärt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *