Det österrikiska argumentet mot statliga ingrepp

The KrakenGrundbulten för all ekonomisk aktivitet är det otvungna och fria utbytet av varor, som baseras på individens subjektiva värdeskala. För att parterna ska få ut maximalt utbyte måste båda ha full äganderätt och kontroll över varan som ska bytas samt möjlighet att använda den efter sitt eget tycke utan att någon tredje part (exempelvis staten) ingriper. Ett utbyte sker endast när båda parterna värderar den mottagna varan högre än den utbytta. Det förväntade (men på inget sätt garanterade) resultatet är en högre nytta för båda parterna. Endast dessa två parter kan sedan bedöma huruvida utbytet var tillfredsställande eller inte. Den förväntade nyttan av utbytet får emellertid inte vara till skada för en tredje part.

Med det som utgångspunkt kan man dra följande slutsatser: det är omöjligt för en tredje part att ordna ett mer gynnsamt utbyte mellan två parter. Ingen utomstående har äganderätt över varorna som ska utbytas och därför kan ingen annan part heller ha en legitim subjektiv värdeskala som kan användas för att bedöma utbytet. Dessutom kan resultatet av den högre nyttan heller aldrig kvantifieras då varje individ har subjektiva preferenser som är omöjliga att mäta, vilket i sin tur gör utilitaristiska kalkyler irrelevanta. Varje ekonomiskt utbyte är en egen värld, och detta faktum ändras inte av statistik som redovisar antalet dollar eller byten som skett. Sådan statistik är endast användbar för historiska studier då den aldrig kan visa individernas subjektiva preferenser och inte heller förutsäga framtida utbyten, eftersom alla utbyten är oberoende av vad som inträffat i det förflutna och av vad andra parter kommit överens om.

Vi kan ta ett exempel för att illustrera utbyten som går emot vår definition av ett sant utbyte, men som idag försvaras av statens apologeter: subventionerad, skyddad och påbjuden etanol. För det första är statens krav att etanolen blandas med bensin. Eftersom staten inte äger etanol kan den omöjligtvis ha en subjektiv preferens i frågan. Individerna som köper etanol upplever alltså ett visst missnöje på grund av detta. Om de hade velat köpa etanol skulle ingen lagstiftning vara nödvändig. Den statistik som hävdar att den visar samhällsnyttan av etanolförsäljning är meningslös och ännu ett irriterande exempel där BNP-statistik används för att visa oss att vi aldrig haft det så bra som idag.

Vår inkompletta bild av statens kapacitet gjorde att vi i flera årtionden missbedömde hotet från Sovjetunionen. CIA värderade data från den sovjetiska produktionen i termer av amerikanska dollar och drog slutsatsen att deras ekonomi växte snabbare än den amerikanska, och att den inom en närliggande framtid skulle gå om USAs BNP. Med några få undantag ägdes all ekonomisk produktion i Sovjetunionen av staten. Det innebär inte nödvändigtvis att det var möjligt för staten att ha subjektiva preferenser, för de som innehade viktiga ämbeten i staten uppträdde på ett sätt som bara kan beskrivas som gängledare, vilka bedrev experimentverksamhet. Statens egendom kan inte sägas vara verklig egendom. De byråkrater som ansvarar för egendomen har liten eller ingen makt att föra den vidare till sina arvingar. Konsekvensen blir att byråkrater har incitament att förbruka resurserna idag snarare än imorgon vilket leder till en allmänningens tragedi där resurserna plundras. Detta till trots upprätthöll CIA med statistikens hjälp bilden av Sovjetunionen som en stark ekonomisk makt.

Professor Yuri Maltsev upplevde själv hur den sovjetiska ekonomin totalförstördes. I boken ‘A Requiem for Marx’ beskriver han hur mycket det ryska folket led som en konsekvens av statens centralplanering. Den kom inte ens nära att möta folkets verkliga behov (även om CIA fortsatte att med hjälp av statistik att försöka påvisa ekonomins styrka, vilket gjorde att militärens budget under Reaganåren ökade). Maltsev, som i grunden är österrikisk ekonom, misslyckades med att övertala Gorbatjov om värdet av att tillåta privat ägande av landets resurser. Om inte produktionsmedlen finns i privata händer kan det inte heller finnas verkliga subjektiva preferenser som kan allokera resurserna på ett rationellt sätt. Gorbatjovs reformer var halvhjärtade och felaktigt implementerade; de räckte inte för att hindra den nära föresteånde kollapsen av den sovjetiska ekonomin.

Med utgångspunkten att inget utbyte får leda till att en tredje part skadas kan man dra slutsatsen att ingen utomstående part kan skapa mer nytta än det fria och otvungna utbytet mellan två individer (detta förklaras väldigt väl i Dr. Thomas Patrick Burkes bok ‘No harm: Ethical principles for the free market’). Statistik som visar motsatsen är meningslös just därför att den omöjligtvis kan visa nyttan av de verkligt subjektiva preferenserna. När man väl har insett detta blir konsekvenserna för vår lycka oerhörda: vår ekonomi behöver varken styras eller regleras av staten. Den enda princip som behöver försvaras av domstolar är just den att ingen utomstående part skall skadas vid ett utbyte. Juridiskt sett skulle detta innebära att civilrätt, som baseras på prejudicerande fall, ersätter statlig reglering av miljöförstörelse. Där vatten används av alla har ingen rätt att förorena det. Alla arbetslagar kan tas bort, vilket skulle lätta bördan för företag och göra att de slapp ha så stora HR-avdelningar (som nästan blivit en av de statliga myndigheternas armar ut i näringslivet).

Friheten att göra vilket utbyte som helst (förutsatt att det inte skadar någon) skulle även gälla internationellt. Alla hinder för handel är onödiga och ologiska. Lyckan ökar när möjligheterna för otvungna utbyten ökar, vilket innebär att internationella hinder för handel är kontraproduktiva. Ett återupprättande av frihandel skulle gynna världsfreden och resultera i att färre resurser går till militären.

Avslutningsvis kan vi se de positiva konsekvenserna av en bättre förståelse av innebörden av frihandel. Se upp för dem som tror sig kunna förbättra vår lycka och skydda oss från intrång genom att öka statens makt.


Översättning: Mikael Palm

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *