Vad vi kan lära oss av Smaug och guldet i Erebor

SmaugNi som har läst JRR Tokiens bok ”The Hobbit” och/eller sett hobbitfilmerna vet att det finns en till synes oändlig mängd guld och ädelstenar i dvärgfästningen Erebor. Stället liknar mest Joakim von Ankas pengabinge, ett veritabelt hav av guldmynt som draken Smaug simmar omkring i. Förutom en spännande historia och intressant dialog innehåller guldet i Erebor också en intressant lektion i penningteori.

Det första jag kom att tänka på när jag såg Erebors skatt var vad som skulle hända om ens hälften av allt guld där skulle sättas i cirkulation. Precis som i nästan all sagor är det metallmyntfot som gäller, det vill säga koppar, silver och guld används som pengar. Guld är värt mest eftersom det är mest sällsynt. Eftersom det finns så enorma mängder guld i Erebor anses kung Thror vara sagolikt förmögen. Men om tillgången till guld är så stor och det är så lätt för dvärgarna att producera det, hur kan det då vara så värdefullt?

Som vanligt är det fråga om tillgång och efterfrågan. Visserligen är Middle-Earth så stort att guld skulle vara sällsynt även om hela Erebor tömdes, men det torde vara uppenbart att värdet på guld skulle sjunka radikalt om allt dvärgguld sattes i omlopp. I Erebors närmaste omgivning skulle det sannolikt leda till en enorm ökning av prisnivån på varor och tjänster och den ökningen skulle sprida sig till längre och längre via handeln. Det var det ungefär det som hände när spanjorerna tog hem skeppslaster med guld från den nya världen.

Det finns två saker vi kan lära oss av den här historien. För det första så behövs det inte en ständigt växande penningmängd för att handeln ska fungera, för det andra så är hamstrande (hoarding) av pengar inget problem. Dessa två är förstås nära sammankopplade med varandra. Poängen är den kung Thrors hoardande inte skadade någon annan. Hans guldmynt behövdes inte för att andra skulle kunna idka handel. Så länge han bara satt på sin guldhög kunde den lika gärna aldrig ha funnits vad resten av världen anbelangade.

Det där med att penningmängden måste växa och att hoarding därför är något dåligt hänger ihop med idén om att en liten men stadig prisökning är positivt för ekonomin. Det är det här som är grunden till centralbankernas ”inflationsmål” som i regel är 2 procent per år. Men som med så mycket annat i den neoklassiska/monetaristiska/keynesianska soppan som är mainstream ekonomi finns det inga argument för det här. Det där med två procent är helt godtyckligt, det kunde lika gärna vara noll eller en eller fyra. Så länge prisnivån inte sjunker eller ökar ”allt för fort” så är det bra.

Det är väldigt enkelt att visa hur grundlöst inflationsmålet är. Peter Schiff gjorde det i en av sina podcasts. Man ber förespråkarna att nämna en enda produkt eller tjänst vars pris folk i allmänhet vill att ska stiga. Det finns inget. Alla vill att de varor och tjänster de konsumerar ska bli billigare, de vill att priserna ska sjunka. Till och med Janet Yellen sade att de låga oljepriset var bra för ekonomin eftersom det gör att amerikanerna kan spendera mer pengar på annat.

Men om lägre oljepris och därmed lägre bensinpris är bra för ekonomin, varför är inte lägre priser på andra varor och tjänster också bra? Om det är bra för ekonomin att konsumenterna har mer över som de kan spendera, varför vore det dåligt om den allmänna prisnivån sjönk i stället för att stiga med 2 procent per år? Det finns förstås inget svar på dessa frågor. Det brukar det inte göra när ett påstående saknar grund. Tolkien förstod det.

25 kommentarer till ”Vad vi kan lära oss av Smaug och guldet i Erebor

  • Det finns bara ett stort problem med att slösa med olja och tillverka varor så billigt att vi fullständigt översvämmas med en massa prylar och det är att oljan och råvarorna tar slut så småningom. Vi måste alltså hitta något annat som håller ekonomin igång än konsumtion och slöseri med energi. Programutveckling, utökat tjänstesamhälle, bättre sjukvård är väl sektorer som man skulle kunna utveckla, vilket skulle skapa jobb i stället för att tillverka prylar av diskutabel kvalitet eller bensinslukande bilar som skadar miljön. Och det är ju så att allt färre människor behövs för att producera alla prylar i och med datorisering och automation. Så frågan är vad folk ska jobba med och hur man ska tjäna dessa pengar för att konsumera alla varor och tjänster som produceras. Som det är nu håller alla pengar på att flyttas över till 1% av jordens befolkning och frågan är om det är en medveten strategi från politikerna eller om det är ett systemfel där de superrika kan roffa åt sig än mer pengar till sin egna Erebor.

    • @ Benny

      Vinster som görs av att producera med olja och konsumtionsvaror av olika slag måste naturligtvis gå till dels teknisk utveckling dels nya bränslen och material. Om kunskapen fortsätter att tillväxa är det inte osannolikt att både energi- och materialfrågan får en sådan lösning att vi kan fortsätta nyttja bränslen och konsumera ting fast på ett annat och hållbarare sätt än idag.

      Visst kommer varorna att produceras på ett sätt som friställer människor. Men vi har en tjänstesektor som kan tillväxa och därtill tror jag att vi en dag får ett system med medborgarlön, ty varor som inte kan finna någon köpare går inte att sälja. Som du så riktigt påpekar finns det ju en risk för att många inte behövs i produktionen. Detta är samtidigt en stor möjlighet.

    • Det spelar ingen större roll om 1% äger större delen av alla pengar. Det är precis det artikeln pekar på. Ekonomin anpassas efter de pengar som cirkulerar och inte efter dem som göms undan. Dessutom kan man säga att det som är gömt är inte värt något förrän de används till något.

      En annan aspekt av att ett fåtal äger mycket är att det är detta lilla fåtal som skapar större delen av produktion och arbetstillfällen.

      Tjänstejobb kan inte existera utan varuproduktion. Större delen av tjänstejobb går ut på att serva varuproduktion.

      Det finns gott om energi på jorden och i sådan mängd att det kommer att överleva mänskligheten. Det är just slöseri med energi vi behöver för att öka välståndet hos alla människor på jorden.

      Råvaror lär nog inte ta slut. Vi gör saker och ting med mindre materialåtgång för varje år och lär oss att ta tillvara på det som slängs och med tiden kommer vi att ta mineraler från andra himlakroppar.

      När priser sjunker kan vi arbeta mindre. Kan vi sedan ta bort att vi jobbar 9 månader om året åt staten och 3 månader åt oss själva, behöver vi inte oroa oss för robotar.

      • ”… Tjänstejobb kan inte existera utan varuproduktion…”

        Självklart kan det finnas massor av ”riktiga” tjänstejobb – såsom alla möjliga former av mer eller mindre innovativa och avancerade upplevelseverksamheter.

        ”… Större delen av tjänstejobb går ut på att serva varuproduktion…”

        Inom välorganiserad och kostnadseffektiv upplevelseverksamhet så är exteriörer, interiörer, rekvisita och allahanda utrustningar något som lånas (hyrs eller leasas) istället för att varje användare köper egna utrustningar. Varu-/utrustnings-produktion för upplevelseverksamheter tillverkas (crowdsource- och crowdfunding-upphandlas) så att hållbarheten (med utbyt- och återanvändbara delar) görs så att produkternas bibehållbarhetstid blir minst 10 ggr längre än nuvarande praxis.

        Antag sen att det är tio ggr så många användare av varje tillverkad utrustning!
        10 ggr längre brukbarhetstid ggr 10 ggr så många användare av varje utrustning, innebär ju då en naturresursreducering till hundradelen av vad som används för närvarande (alltså antalet tillverkade bilar, båtar, snöskoters osv. reduceras till hundradelen så många!).

        Lätt som en plätt!?!

        Det finns gott om energi på jorden och i sådan mängd att det kommer att överleva mänskligheten. Det är just slöseri med energi vi behöver för att öka välståndet hos alla människor på jorden.

    • Benny,

      Det krävs inget annat än efterfrågan för att ”hålla ekonomin igång” om det nu är det som man har som högsta mål. Om det finns efterfrågan efter något så kommer det att produceras om det är ekonomiskt att göra detta.

      Att ”slösa” med olja är ett värderingsord; vem är du att säga att någon annans efterfrågan på en produkt som kräver olja för att tillverka är ”slöseri”?

      Att färre människor behövs för att producera är någonting positivt för de flesta eftersom det gör att kostnaden för att producera minskar. Frågan vad folk ska jobba med och tjäna pengar är helt felställd, för det är inte pengar som behövs för att kunna konsumera. Det enda som behövs för konsumtion är produktion.

      Att resurser flyttas över till 1% av jordens befolkning kan man förstås se som ett problem, och det är just genom politik och frihetshinder som detta sker. I en fri ekonomi flyter resurser från de rika till de fattiga eftersom det är de rika som producerar dem genom sina kapitalinvesteringar och lagen om avtagande marginalnytta gör att de värderas mer av dem som inte har än av dem som har och därför är de också beredda att jobba hårdare för att få dem.

  • Enda problemet med filmjämförelsen är ”Poängen är den kung Thrors hoardande inte skadade någon annan.” Då han begick kontraktsbrott emot flera partier så var det delvis skadligt samt att jag skulle gärna veta om han hade hälerigods (alvernas halsband).

    • Tetra

      Kontraktsbrott är en helt annan sak än hoardande. Man kan ställa många frågor om Thrors förmögenhet och vilken rätt han egentligen hade till den, men det faktum att guldet låg på hög skadade inte någon annan.

  • Förstår inte riktigt vad du vill säga med artikeln? Att Tolkien var anarkist -> böckerna älskas av många -> många borde vara anarkister för deras eget bästa?

    Det är trots allt en saga utan förankring i verkligheten och även om inspirationen är hämtad ur verkligheten så är det från en svunnen tid som jag inte vill påstå är särskilt lik vår tid rent politiskt.

    Det du borde påvisa är att det är skillnad på vem det är som tillskansar sig och äger resruser. God eller ond? Det är skillnad.

    • Fenton

      Citat ur artikeln

      ”Det finns två saker vi kan lära oss av den här historien. För det första så behövs det inte en ständigt växande penningmängd för att handeln ska fungera, för det andra så är hamstrande (hoarding) av pengar inget problem.”

      Det var det jag ville få sagt.

      • Och det jag menade är att hoarding blir ett problem när personen med makt tillskansar sig allt vete och tvingar människor till underkastelse annars får dom inte köpa tillbaka det. Det skapar kaos.

      • Hoarding är inget problem så länge ”personen med makt”, vad nu det betyder, ”tillskansar” sig vetet på fredlig väg, det vill säga genom frivillig handel.

        Om personen med makt däremot tillskansar sig allt vete med våld har vi ett problem, men då är problemet våldsutövningen, inte hoardingen.

      • Hur definierar du fredlig väg? Genom kontrakt? ”Jag har rätt till en viss procent av ditt vete så länge du bor på min mark?” Beskattning.

        Jag pratar inte om handel utan om marknaden. Marknad är mycket mer än bara handel, t.ex beskattning.

        Jag förstår att du vill få mig att tro att staten = våld och marknaden = frihet men du har inte presenterat några bevis för det.

  • År 70 erövrade romarna Jerusalem. Krigsbytet var så stort att när soldaterna kom tillbaka till sina garnisoner halverades guldpriset över hela Syrien.

  • citat:
    ” Marknad är mycket mer än bara handel, t.ex beskattning.”
    Låtsas du bara vara ovetande om vad olika ord betyder?… eller?!? … vad är problemet? knappast ordblindhet.

    Citat:
    ”… Det var mitt pedagogiska intresse som drog mig till fysiken – fysiken som språk – och som ledde till att jag för 30 år sedan disputerade i fysik. Möjligheten att exakt förstå en annan människa, att veta precis vad vi är överens om utifrån experimentella resultat och/eller fysikaliska teorier var det som i grunden attraherade mig. Det handlade alltså egentligen om själva det naturvetenskapliga språket som en unik förutsättning för ett lärande.
    Det är f.ö. sorgligt att denna mellanmänskliga funktion hos fysiken så sällan framhävs, och att så få människor fått chansen till närkontakt med den mentalhygien som faktiskt naturvetenskapens stringens kan tillföra ett mänskligt samspel – på sitt område. Jag har själv under decennier som folkbildare parallellt med och inuti mitt universitetsarbete gjort mitt bästa för att medverka till att öppna människors ögon just för naturvetenskapens och teknikens möjligheter på detta område. I sin motivering till varför KTH tilldelade mig sitt stora pris år 1999 framhöll de just detta: att jag ”gett tekniken ett ansikte…”.

    http://www.arkiv.certec.lth.se/bodil/l%C3%A4rande/portfolj.html

    • Jag är inte ordblind. Visst, marknad kanske betyder ”fredlig byteshandel” men det betyder inte att det ÄR så. Angående ditt citat vet jag inte vad du vill säga, kanske vore bättre att förklara utan att kopiera ett långt citat?

      • En ren marknad är självklart inte beskattad… i så fall bör du väl skriva att du menar en genom yttre tvång infekterad och/eller kontaminerad marknad.

      • Det som efterlyses (vad jag vill säga) är att det vore enklare att förstå vad du skriver, om det var mer stringent. På en fri marknad är det valfritt att försöka vårda sin mentalhygien och i samförstånd hålla sig till GMP (win-win) utan att vara beroende av kontaminering med godtyckligt påtvingat statligt regelverk.

  • ”Jag har rätt till en viss procent av ditt vete så länge du bor på min mark?” Beskattning.

    Trams… eller…?
    Hört talas om avtalsservitut? eller… Good manufacturing practices (GMP)

    Once Upon a Time … maybe… GMP … fanns någonstans… nytt begrepp?… knappast… varför inte inom snar framtid på internet (blockchain) distriberad konsensus med eller utan fork?

    • Hjälp! Vad snackar du om? Jag gav ett perfekt exempel på vad beskattning är och i det exemplet är det tydligt att man inte kommer ifrån beskattning även i en anarki eller NV-stat eller vad ni nu propagerar för här. Det spelar ingen roll hur mycket ni tycker att det är fel, en avgift är alltid en avgift och det är alltid någon annan som bestämmer det, eller hur?

      Det är ganska tydligt att det endast hänger likasinnade här då så fort det pratas om beskattning så går anarko-kapitalisterna direkt i försvarsposition(som på Flashback. Ja, jag har läst många artiklar här och läst kommentarsfältet).

      Varför inte direkt gå på med Molyneux-argumentation och hävda att jag vill se dig död för att jag anser att beskattning inte går att komma ifrån?

      • Det finns ett gammalt skämt om socialismen som syntes av de högsta resultatet av mänskligheten:

        Från det förhistoriska samhället togs primitivism;
        Från den antika världen togs slaveri;
        Från medeltidssamhället brutal dominans;
        Från kapitalismen exploatering;
        och från socialismen, namnet…

      • ”Det finns bara två sätt att tillfredställa människors behov och önskningar. Det ena är produktion och frivilligt utbyte av varor och tjänster, detta är det ekonomiska sättet.
        Den andra är icke-kompenserad konfiskering av välstånd producerad av andra, detta är det politiska sättet.” Albert J. Nock. 1935.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *