Bubblor gör vad bubblor måste

Finansbubblor blåses!

Finansbubblor blåses!

Sverige är nämligen ett land som bokstavligen talat lever på lånad tid. (…) Hösten 2014 har vi en centralbank, Riksbank, som helt abdikerat i frågan. Genom att sänka räntan till noll har Stefan Ingves lossat på skuldtågets bromsar och hoppat ned från förarhytten och uppmanat andra att ta över. Dessa andra, politikerna, står alltså nere vid spåret fullt uppslukade av att hålla årsmöte i Lättkränktas Riksförbund.

 

Andreas Cervenka på SvD har en känsla för spetsfundiga formuleringar, så även denna gång. Det är intressant hur det kan påpekas gång efter gång att Sveriges ekonomi drivs av en lånebubbla och lös(aktig) kreditgivning, utan att något egentligen händer. Den som har ögon och öron med sig borde vara helt på det klara med situationen efter att det hela har pågått i mer än ett decennium. Senast idag noterade jag, än en gång, hur betalradio-kanalerna spelar reklam-snutt efter reklam-snutt från bolag som vill att du skall, just det, låna. Lägga om lån. Låna mera. Sälja lån. Undersöka lån. Och så vidare. Samtidigt får man gång på gång brev från något käckt litet låneföretag som undrar om man inte vill ha ett par-trehundratusen in blanco för att renovera köket. Billigt, kom och köp!

Det finns en anledning till att de mindre låneaktörerna blir allt aggressivare ju längre en lånebubbla likt denna fortgår. Det finns nämligen ett sådant överskott av tillgängliga krediter att avkastningen på det mesta är körd i botten, och det enda sättet att få någon högre avkastning är att ge osäkra lån till människor som inte är kreditvärdiga. Samma bolag är de första som går i konkurs när bubblan spricker, och det enda man kan hoppas på är att den som köper upp fodringarna till en bråkdel av kostnaden inser att det enklaste sättet att tjäna något på det är att erbjuda låne-nedskrivning till de stackars idioter som lånat pengarna, och nu sitter med högst begränsade möjligheter att betala tillbaka.

Nåväl, som så många Keynesianska observatörer påtalat så finns ju ingen bubbla förrän den spruckit. Och i det långa loppet är vi ju alla döda. Men kanske skall man låta bli att låna upp en skvadriljon innan krisen kommer, bara för säkerhets skull. Kanske skall man spara pengar som en galning tills dess, och sedan köpa när alla flyr hals över huvud och säljer. Eller kanske bara fylla ladorna för att kunna sova lugnt när arbetslöshet och/eller inflation viner över landet, när den dagen kommer.

13 kommentarer till ”Bubblor gör vad bubblor måste

  • Tja, vi är snart i samma läge som USA, GB, Portugal, Italien med flera. Ok vi ligger inte sämst till det gör som vanligt USA, men USA är för stort för att gå i konkurs det har man sett till. Inte nog med att det federala USA har en enorm statsskuld, de flesta delstater har också enorma skulder plus att kreditskulderna hos privatpersoner ökat katastrofalt de senaste åren helt enkelt för att man måste skuldsätta sig för att lönen inte räcker. Om allt detta låtsas man inte om bland de flesta ekonomer utan man kör på och låter denna parasit (USA) utan kritik att fortsätta att suga ut resten av världen samtidigt som man i USA slår sig för bröstet och anser sig vara utvalda. Så i det perspektivet ligger Sverige bra till, problemet är att Sverige inte har en valuta som är gångbar internationellt för då skulle vi också kunnat betala vår överkonsumtion med att trycka sedlar som man gör i USA. EU ska också börja trycka upp enorma mängder Euro och EU kommer att hamna i samma sits som USA till slut.

    • Trycka och trycka! Under Barack Obamas ledning har USA:s regering ökat sina skulder med 70%. De är nu uppe i ungefär 129.631.029.100.000 SEK.

      Per invånare blir det 406.000 kr och för de som ska betala den dvs. per skattebetalare 109.000 kr. Och det ökar hela tiden med ungefär 70.000 kr per sekund.

  • Blir det deflation eller inflation när en lånebubbla spricker? Stiger eller sjunker värdet på kronan visavi andra valutor?

    • När en lånebubbla spricker faller skrivs en mängd krediter av i konkurser. Då försvinner en stor mängd ”cirkulationskredit” (”elektroniska bankpengar”).

      Fallande penningmängd leder till fallande priser (”deflation”). Fallande penningmängd leder till färre kronor per utländska valutaenheter och därmed en starkare krona.

      Detta är bara en första ordningens analys. Sedan påverkas givetvis valutakurser av andra faktorer, som t.ex utländsk efterfrågan på svenska produkter och investeringsobjekt. Om denna efterfrågan faller på grund av att bubblan spricker så kan ju kronans värde lätt falla ändå.

      • Så som jag uppfattat det, kommer bankernas fordringar på låntagarna att skrivas av (blir en förlust för bankerna). Men ”de elektroniska bankpengar” som finns på bankkonton, kommer inte att minska. Dessa pengar har använts av låntagaren och finns på andra individers bankkonton.

        Penningmängden kan endast minska om amorteringarna är större än de nytagna lånen. Priserna kan dock även sjunka om sparandet ökar, vilket är ett vanligt fenomen när kriser uppkommer.

      • Vad som kommer hända rent praktiskt när den här bubblan spricker kan ju ingen veta. Men det var bra att få höra vad den ekonomiska tendensen är, om man låtsas att politikerna inte fanns.
        Tack Klaus 🙂

      • P-O, du har rätt i att det inte är en automatisk mekanisk process. Men när en bank skriver av lån måste den själv stå för förlusterna, dvs det egna kapitalet (EK) reduceras i motsvarande grad. Om stora lånebelopp skrivs av kommer det egna kapitalet falla och snabbt närma sig noll. Om det egna kapitalet blir noll är banken definitionsmässigt i konkurs. Anta en lånebank med följande balansräkning (Tillgångar = Skulder + EK)

        Tillgångar: 100 kr i utestående lån
        Skulder: 90 kr i inlåning
        EK: 10 kr
        Kapitaltäckningsgraden K = EK / Utlåning = 10/100 = 10%

        Anta att den tvingas skriva av bara så lite som 3 kr i lån, då blir

        Tillgångar: 97 kr i utestående lån
        Skulder: 90 kr i inlåning
        EK: 7 kr
        Kapitaltäckningsgraden K = EK / Utlåning = 7/97 = 7%

        Det är ett mycket stort fall i eget kapital jämfört med de relativt sett små avskrivningarna. Banken behöver få upp K igen, främst för att reducera konkursrisken, men även på grund av krav från myndigheter.

        Eftersom K = EK / Utlåning, ser vi att banken kan få upp K igen genom att antigen öka EK med ägarinsättningar (på cirka 3 kr), eller genom att minska Utlåningen. Ägarna gillar inte att punga ut med egna pengar, och därför bestämmer man sig för att istället reducera utlåningen, men för att få upp K igen till 10% måste man minska utlåningen med hela 27 kr.

        Tillgångar: 70 kr i utestående lån
        Skulder: 63 kr i inlåning
        EK: 7 kr
        Kapitaltäckningsgraden K = EK / Utlåning = 7/70 = 10%

        Banken kommer antagligen inte att dra in utestående lån, men det behövs bara att den stoppar (eller bara minskar takten i) utgivningen av nya lån; eftersom den har en lånestock med lån som ständigt förfaller så kommer lånen över tid att minska.

        Om banken drivs med ”fractional reserves” så innebär minskningen av (den fiktiva) ”inlåningen” ovan att banken destruerar ”elektroniska bankpengar” och penningmängden sjunker.

  • Det är bara en tidsfråga innan bubblan spricker, men i Sverige så finns det en sak som så att säga håller emot.
    Den Svenska staten har i maskopi med fack, byggmaffia, kommuner, klimatsamordnare, med flera skapat ett system som gör att det knappast går att bygga nya bostäder längre. Proceduren är så tungrodd att de flesta ger upp på förhand. Om någon mot förmodan skulle lyckas bygga något, så blir det så dyrt att knappt någon har råd att bo där.

    Detta i kombination med en rätt stor befolkningsökning gör att priserna på bostäder ökar i rask takt. Enkelt egentligen, en begränsad mängd bostäder i kombination med en obegränsad mängd pengar. Det var länge sen som så få bostäder var till salu, ändå så är priserna astronomiska.
    Detta faktum att det inte går att öka tillgången på bostäder, gör att bubblan kan växa och svälla till att förmodligen bli en superbubbla. I de länder där bostadsbubblan har brustit, har man i regel haft en fungerande byggsektor.
    Detta gör den Svenska situationen extra intressant och mycket svår att bedöma. Jag tror att bubblan brister, frågan är bara när. Hade det inte varit för avsaknaden av en fungerande byggsektor, så hade den brustit för länge sen.

  • Med Riksbankens idé om nollränta och Finansinspektionens amorteringskrav lplus kontantinsats på 15% vid villaköp och 25% på bostadsrätt löses väl bostadsbubblan. Nu kommer folk låna mindre och inte köpa dyra bostäder.

    Fast ibland går det inte som det är tänkt. Kanske ska jag skriva att det aldrig går som politikerna och myndigheterna har tänkt med sina regleringar.

    Vad gör bostadsköparna för att få en kontantinsats? Jo, de tar blancoån för kontantinsatsen med mycket högre ränta än på bostadslånet. Hur hanterar de amorteringskravet? En del tar även lån för att betala in det.

    Regleringsresultatet: bostadsköparna skuldsätter sig ännu mer.

  • Om jag är skyldig banken 1 miljon, då har jag problem.
    Om jag är skyldig banken 10 miljoner, då har banken problem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *