036: Frihetliga lösningar del 2

Jakten på frihetliga lösningar går vidare. Vari vi bland annat diskuterar juridiska traditioner, frihetlig juridik, fördelning av radiofrekvenser, kärnkraftens vara eller icke vara i en fri värld, samt brottas med problemet med alla dessa grannar som i en fri värld envisas med att förvara kärnvapen i källaren. Och annat smått och gott. Hans misslyckas med att vara rolig med ett Ture-Sventon-skämt, desto roligare har vi åt #shirtgate, QueersRUS-certifierade leksakskataloger och andra bisarra utväxter ur modärniteten. Dagens sändning går över Stilla Havet då andra halvan av studion sitter i de branta backarnas stad där cigarettröken doftar lite annorlunda.

24 kommentarer till ”036: Frihetliga lösningar del 2

  • De äldre generationerna som klagar på de yngre får kolla sig själva i spegeln – de hade 20 år på sig att uppfostra oss.

    Bra avsnitt annars 😀

  • Ang. den svenska lättkränktheten eller ”skitnödigheten” som det efterlystes synpunkter på, har jag rätt nyligen givit mina 5 cents om detta rätt nyligen här:

    ”Sveriges dominerande frikyrkliga puritanska arv och kultur anses givit upphov till en typiskt svensk ”präktighet”.

    Folkhemsstatens hörnpelare skötsamhetsideologin (med rötter i nykterhetsrörelsen) var ett symtom av detta: att systematiskt skapa det perfekta samhället, byggt på statlig utbildning, välfärd och kontroll där folket gradvis uppfostras till nyktra och skötsamma medborgare.

    Men i Sydskandinavien där den frikyrkliga kulturen är väldigt begränsad, är vardagskulturen inte lika ”präktig” som den uppsvenska.

    Vi behåller skor på inomhus, lektioner börjar inte alltid 00-prick, vi röker mest i Norden, vi kör ”som italienare”, vi accepterar lite smuts i trappuppgången och djungelköer är aldrig något problem. Vi struntar i cykelhjälmen och bilbältet. Etc.

    http://www.b.dk/relationer/vores-forbandet-dygtige-naboer

    Härförleden var jag t.ex. på en Subwayrestaurang i min hemstad Helsingborg, där en kvinna med två väldigt stökiga ungar blev avvisad med hänvisningen att ”detta är ingen lekstuga”.

    I Stockholm hade detta sannolikt orsakat ett ramaskri.

    http://www.expressen.se/nyheter/har-ar-fiket-som-forbjuder-barn/

    Precis som drogfobin och feministhysterin, är lättkränktheten ett uppsvenskt fenomen.”

    Och vad gäller konsensuskulturen och åsiktskonformismen i Sverige, så bygger ju folkhemmets ideologi Volksgemeinschaft/folkgemenskap just på tyska 1800-talsnationalisters utopi om ett klasslöst, socialistiskt och konsensusellt samhälle.

    Svenska politiker och makthavare har utpekat idéer som maktdelning, decentralism eller secession som antidemokratiska, eftersom det implicerar att de folkvalda kan ha fel.

    • Ber om ursäkt för att jag av misstag skrev ”rätt nyligen” två gånger: varför finns det ingen möjlighet att redigera sina inlägg? 🙁

    • Jag ser dock inget fel i ett traditionellt samhälle som är etniskt och kulturellt homogent med folkgemenskap. Det finns något väldigt positivt med det, det skapar tillit bland människor, man kan jämföra med det vi har idag i Sverige som är raka motsatsen. Socialisterna lyckas ju bra med att krossa folkgemenskapen, och nu ska alla bli världsmedborgare, utan några band till familj, folk och fosterland. Det har blivit ett nytt konsensus, spotta på kärnfamiljen, förkasta traditionen, förkasta ditt eget folk, din kultur, ditt arv, din ras, allt det är fult och reaktionärt, och nu ska allt det förgöras, det är kulturmarxisternas verk. De vill förgöra hela den västerländska civilisationen.

      • @ Per

        Att försöka skapa en etniskt och kulturellt enhetlig folkgemenskap i Europas till ytan tredje största stat med störst avstånd inom sig i hela EU, är att våldföra sig på både geografin och historien i Sverige (Svea rike = rike efter latinets regio, ett konstellation av länder eller nationer, som erövrats, koloniserats eller på annat sätt samlats under en politisk och administrativ maktenhet, synonymt med begreppet stat), som från början var ett landskapsförbund och inte en nationalstat, och vars gränser är resultat av militärt våld.

        http://www.brogren.nu/sknehuvudstad.htm

      • Halsingen, du har rätt i att Sverige inte alltid varit en nationalstat, utan bestått av mindre länder/landskap, med delvis annan kultur och dialekter. Fast ändå dessa skillnader är mycket små egentligen, eftersom dessa folk är väldigt närbesläktade med varandra, alla nordiska folk och lokalkulturer man kan hitta. De förtjänar självstyre, men de tillhör alla samma etnicitet, alla skandinavier är brödrafolk.

        Jag som norrlänning känner gemenskap med såväl stockholmare, dalmasar, skåningar, gutar, norrmän, danskar etc, trots de små skillnaderna emellan, vi tillhör alla samma folk som jag ser det. Jag håller med om att de tidigare konflikterna, krigen, erövringarna, försöken att förstöra lokala kulturer osv inom Norden var förkastliga. Inför framtiden ser gärna ett enat Skandinavien, ett gemensamt försvar osv likt Kalmarunionen, fast som ändå tillåter decentralisering, bevarandet av lokalt självstyre, traditioner och respekterar friheter osv.

  • Hej som vanligt ett bra avsnitt. (Ett av era bästa)

    Har hittills haft en låg profil här, men idag kände jag för att kommentera. Jag är 19 och sitter i styrelsen som kassör i min orienteringsförening (irrelevant men i alla fall), jag håller inte med om att det bara sitter pensionärer i ideella föreningar.

    Jag är den absolut yngsta i min omgivning som sitter i en styrelse men de flesta som sitter med i de styrelser jag har kontakt med är runt 30 – 60. När de blir äldre så lämnar de över de tunga posterna till någon yngre för att de vill syssla med andra delar i föreningen. Till exempel spika upp kontroller i skogen tillsammans, ha hand om medlemsregister, jobba med elljusspår och ta ansar för uthyrning av vår klubblokal.

    Sedan skulle jag inte heller påstå att vi håller på med ”konfliktlösning” eftersom att vi i styrelsen är väldigt homogena, vi strävar efter samma mål och är väldigt lika. Dock finns det ju olika sätt att uppnå dessa mål vilket vi självklart diskuterar. Hade vi varit mer olika så hade vi givetvis direkt hamnat i prioriteringsdiskussioner, vilket vi slipper.

    Engagerar man sig även ideellt så får man upp ögonen för att frivilla organisationer faktiskt funkar effektivt och det var en väldigt ”boost” i mitt övertygande för vår ideologi.

    Ha en fortsatt trevlig kväll.

    • Jag tror Hans och Klaus syftade mer på bostadsrättsföreningar när de menade att styrelsen bestod av pensionärer. Kan säga själv att i bostadsrättsföreningen där jag bor är intresset för att det är en föreningen man är medlem i väldigt liten. Betänk då att föreningen faktiskt förvaltar helt din investering. Medlemmarna skuldsätter sig upp över öronen och bevakar inte sedan hur styrelsen sköter det.

      Sedan kan jag nog påstå att i föreningar där det ekonomiska tar över föreningens syfte där blir det ordentligt käbbel. Det är åtminstone min erfarenhet av föreningslivet.

      • Jag tycker det var ganska klart att de syftade på bostadsrättsföreningar när de diskuterade mängden pensionärer.

  • När det gäller fria städer förresten, hade de inte en självständig ställning ännu flera hundra år efter centraliseraren Magnus Eriksson Smek, inom det nuvarande svenska imperiets gränser?

    I det danska inbördeskriget ”Grevefejden” 1534-1536, försökte t.ex. Malmö och Köpenhamn tillsammans bryta sig loss från Danmark.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Grevefejden

    Eftersom jag gillar att leka med kontrafaktisk historieskriving, d.v,s, om ”inte om vore”: hur skulle Norden kunnat se ut i dag, om detta lyckats, och hur skulle vi då se på den kontinentala furstestaten som Gustav Vasa upprättat uppe i Sverige, medan Malmö och Köpenhamn var små, självständiga stadsstater?

    I övrigt avskaffades landskapslagarna och den federativa statsformen i Danmark (där en dansk kung behövde krönas tre gånger: i Viborg i Jylland, i Ringsted på Sjælland och i Lund i Skåneland) genom den olyckliga freden i Roskilde och hotet från Sverige.

    Detta hade aldrig hänt om det inte vore för att Sverige inkasserade jättesummor från Frankrike för att kunna sätta en armé på fötter. USA är inte den första supermakten att ägna sig åt ”nation-building”.

  • Hörde jag ett svenskt svar på Ayn Rands ”Galts klyfta”?

    Anmäler här mitt intresse, jag kan stå för jakten!

  • Angående den sexistiska skjortan så kunde han ha sagt något i stil med:

    ”Om jag här idag hade stått med en vit skjorta för att berätta om vår bedrift hade bara tre av er journalister dykt upp. Jag tog därför till en känt trick att locka med sex. Och, se, här idag står ni femtio journalister.”

    Samma sak gäller Femen. De lockar till sig uppmärksamhet med bara bröst. Hade de demonstrerat utan bara bröst skulle ingen rapportera om deras demonstration. Jag tycker detta säger mindre om demonstranterna än om de journalister som behaga att dyka upp när det lockas med bara bröst. Tidningarnas redaktioner vet även att de säljer mer lösnummer om de har bara bröst i tidningen.

  • Tack för ett intressant avsnitt!

    Med tanke på vad som sades i slutet skulle jag vilja fråga hur ni ställer er till fenomenet tiggare och huruvida man bör ge dem pengar eller ej. Jag ger i regel inte pengar till tiggare eftersom 1) jag tror att tiggeriet inte sällan är organiserat på ett icke frihetligt sätt som missgynnar tiggarna, och 2) hitresta tiggare ibland skapar problem genom att slå upp tältläger på olämpliga ställen och där bidra till nedskräpning som får tas om hand av kommunen på skattebetalarnas bekostnad.

    • För mig gäller följande:

      1. Rationellt. Tiggarna ber om ett frivilligt bidrag. Det går inte att förbjuda. Den som äger marken där någon vill tigga bestämmer om så får ske eller inte.

      2. Etiskt. Vem som helst kan behöva tigga. Om jag vill hjälpa gör jag det och vill jag inte det så göra jag inte det.

      3. Känslomässigt. Jag störs inte så mycket av just tiggeriet men är ganska irriterad på de skador de orsakar för markägare, t.ex. skiter och pissar på en odlingslott barn har satt upp på Långholmen. Jag har inga känslomässiga problem att inte ge dem några pengar. Jag vill inte ha dem här och anser att de rent marknadsmässigt drar till andra jaktmarker om de inte får bidrag.

      • Jo, jag håller väsentligen med dig. Det enda jag tvekar på är huruvida det kollektiva dömandet som Hans nämner är rätt.

    • @MaxPlanck : Överlag bryr jag mig ganska lite om huruvida tiggeriet är organiserat eller inte. Om tiggeriet är en ”affärsverksamhet” d.v.s. görs av människor inte för att de är tvungna utan för att det ger bättre betalt än hederligt arbete, så kommer jag bevisligen inte ge pengar till tiggare.

      Det jag främst oroar mig för med tiggare är huruvida jag gör dem en otjänst eller inte. För människor som inte har någon annan möjlig väg till försörjning är det uppenbart att man bör ge pengar till tiggare (förutsatt att man vill hjälpa någon i nöd). Det är dock långt ifrån uppenbart att så alltid är fallet. Vad värre är – incitamentsstrukturer spelar alltid in och man riskerar dessvärre att skapa ”marginella tiggare”, d.v.s. det välkända fenomenet att ju mer pengar det finns i något, desto fler kommer ägna sig åt det. Människor som tidigare varit nära tiggeri riskerar att överge sina övriga försök till försörjning, helt enkelt för att andra alternativ är för svåra jämfört med tiggeriet.

      Slutligen – vad gäller tältläger är det polisens ansvar att riva ned dessa (i ett fritt samhälle markägarens ansvar). Jag kan förstå att man gärna ser sambandet mellan tiggare och tältläger, men jag kan inte på förhand låta bli att ge en tiggare pengar för att jag ”antar” att han kommer bygga olagliga tältläger. Det blir ett dömande av en individ för ett kollektivs agerande, och jag kan inte med gott samvete döma någon på förhand för något jag inte ens vet om denna har gjort, eller tänker göra.

      Summan av det hela är att jag ibland, och ibland inte ger pengar till tiggare, beroende på situation.

      • Jo, du har definitivt rätt i att det är skadligt att uppmuntra till tiggeri om arbetsföra människor väljer det som försörjning.

        Jag håller definitivt med dig om att det är fel att kollektivt döma människor, vilket gör mig tveksam till huruvida det är rätt att åberopa mitt 2:a argument. Samtidigt är det ofrånkomligen så att man genom att stödja hitresta tiggare statistiskt sett stödjer etableringen av olovliga tältläger. Avsaknaden av information om tiggarens boendesituation gör ju att man inte kan avstå från att belöna dem som missköter sig. Kanske är dock detta problem mindre utbrett än vad jag fått för mig.

      • Klev precis in på en restaurang i Stockholm. Personalen berättade att romerna som tigger vid en livsmedelsbutik i närheten av restaurangen hade varit in tidigare och tömt deras lilla skål för drickspengar när de hade vänt ryggen till.

        Det är ett av skälen till att jag inte ger pengar till tiggarna; den kriminalitet som tillkommer med tiggeriet.

  • Vet någon var man hittar info på hur man undersöker en bostadsrättsförenings ekonomi samt saken som stambyten, generellt underhåll etc?

    • Många bostadsrättsföreningar har sina årsredovisningar på sina hemsidor. Om de inte har det ta kontakt med föreningen och be dem skicka årsredovisning för det år du vill ha.

      Begär även att få en s.k. mäklarbild. Den ska ge mer information om tidigare renoveringar och planerade, samt mer detaljer om t.ex. kabeltv, bredand osv. Det är möjligt att du inte kan få detta för att de inte har någon. Mäklarna skickar en massa frågor när de ska sälja en bostad. Jag har gjort på sådant sätt att jag har sammanställt alla frågor de brukar ställa, så när jag får ett frågeformulär av mäklarna skickar jag bara mina sammanställda svar och anger att om det är något mer de undrar över så får de fråga specifikt om det. Så jag har en allmän mäklarbild som gäller för hela föreningen och sedan har jag en mäklarbild för varje lägenhet som gäller vad som gäller för den enskilda lägenheten.

      Du kan även begära att få ta del av den ekonomiska planen som alla föreningar måste ha enligt lag. Den visar över tid hur föreningen har planerat hur den ska disponera sina pengar för att kunna driva föreningen. Rent generellt hur mycket pengar de måste ta in för att kunna betala lånen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *