034: Jordbruk

Bonde är kanske inte världens äldsta yrke, men jordbruk är åtminstone en av världens äldsta näringar. Den parasiterande klassen har därför alltid hållit ett öga på jordbruket. Studion gästas av Martin Moraeus, en livs levande bonde från Orsa tillika LRF-pamp. Han berättar för era ödmjuka podtjänare om livet på landet bland Åsa-Nisse-Marxister och klåfingriga kontrollanter från diverse myndigheter, vilka blanketter och avgifter han utsätts för när han ska byta batterier i sina hörlurar, och vem som är bäst i Dalarna på att lägga upp reglementsenliga lärkrutor. Dessutom om glädjen i att göra ett gott och hederligt dagsverke på åkrarna. Avslutningsvis tips till aspirerande bönder.

70 kommentarer till ”034: Jordbruk

  • Tyvärr är landsbygden fullmatad med Åsa-Nisse-Marxister. Det är ”bönder” vars tänkande är helt förstört efter decennier med regleringar och bidrag. De kan t.ex. hävda att ”det går inte att bedriva jordbruk utan bidrag och därför måste de vara kvar” och ”vem skall bestämma priset på mjölk”. En del lever fortfarande kvar i lantbruksnämndstänkandet om att försäljningar av mark måste styras till ”lämpliga köpare” o.s.v.. I mitt tycke är sådana ”bönder” inga riktiga bönder.

    Jag måste säga att det var riktigt uppfriskande att få höra Martin Moraeus. Jag har aldrig tidigare hört en bonderepresentant tänka så fritt.

  • Tack för ett bra avsnitt!
    Apropå jordbruk i sverige och framtiden. Vad säger ekonomisk teori om mer och mindre produktiva tillgångar? Visst borde väl åkrar utnyttjas även om de inte ger lika mycket som i Skåne eller Ukraina eller de stora fälten i USA?

    Långsiktigt är det väl troligt att transportkostnader ökar när dieselolja blir dyrare? Det borde gynna lokal produktion. Dessutom blir vi ju fler människor både här i sverige och på hela jorden, det borde väl gynna jordbruk överallt? Och när jag går till affären verkar mat vara en av de saker som alltid blir dyrare.

    • Kanske blir det mer produktivt att odla skog på svensk åkermark. Vi får se. Detta beror också på hur mycket regleringar jordbruket klarar av.

      Lagen om de komparativa fördelarna talar om specialisering och utnyttjandet av stordriftsfördelar. Färre resurser används för att producera varje enhet. Men nischer kommer alltid att finnas som exempelvis ekologisk odling. Men detta är livsmedel som de fattiga inte har råd att köpa (de ska svälta ihjäl).

      Transportkostnaderna i förhållande till varornas försäljningspriser har sjunkit ifrån 25 % 1970 till dagens 2 %. Ännu större fartyg och fartyg drivna med kärnreaktorer kan driva ned transportkostnaderna ytterligare.

      • Jo, jag vet att transportkostnaderna har sjunkit mycket, globaliseringen är ju främst en logistikrevolution. Men om det blir dyrare att transportera saker igen så kommer vi se mer lokal produktion. Kärnkraft brukar ju sluta dyrare än man först tänkt. Men det är en intressant ide som skulle lösa skeppstrafiken. Och det finns ju från hamn till konsument, det som görs med lastbil idag. Det finns en anledning att logistiken mest går på diesel idag, om diesel blir dyrare så blir transporterna också dyrare. Solljus som koncentrerats under miljoner år är helt enkelt bara ett himla bra bränsle.

      • Vi vet inte idag hur morgondagens teknikutveckling kommer att se ut. Det går att producera diesel ifrån kol och bensin ifrån naturgas. Det lär finnas stora mängder metan under havsytan.

        Fordon kan också drivas av vätgas (och med bränsleceller) och med bättre batterier. Det är ingen som vet vad som i framtiden är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Det vi vet är att hög ekonomisk tillväxt och konkurrens, är det som ger bäst förutsättningar att få fram något nytt. Kanske ska fordon drivas som trådbussar eller med atombatterier.

      • Anledningen till att vi inte använder de tekniker som du nämner är att de vi har är effektivare. Till exempel, kol->olja är att öka förädlingsgrad. Det kräver arbete. Vilket innebär att det är ett dyrare bränsle. Dessutom gäller samma för kol som för olja, det kol som var billigast att bryta har brutits, nu bryter vi kol som har lägre koncentrationer, är svårtillgängligare.

        Sedan den industriella revolutionen bröt nollsummespelets järngrepp har människan aldrig gått ifrån ett högre energiintensivt bränsle till ett lägre. Vi vet inte om det är möjligt. Det finns en anledning till att olja används till så mycket.

      • Summa sumarum, med den information vi har idag ser det ut som att transporter kommer bli dyrare. Vilket kommer rulla tillbaka den ekonomiska tillväxt som skapats av globaliseringen. Eller åtminstone nagga den i kanten. Samtidigt som det ständigt blir fler människor på jorden. Och i sverige. Alltså, fler skall dela på frukterna av dyrare transporter.

      • Modern kärnkraft är redan avsevärt billigare än fossila och inom tio år kommer producera syntetiska drivmedel eller elkraft, drivet av dagens kärnavfall, torium och uran.

      • Jag tror att oljepriset långsiktigt kommer falla. Detta för att allt som görs av olja kan göras av energi, kol och väte. Syntetiska drivmedel har mycket högre kvalitet än fossila bränslen. Förutsättningen är att det satsas på syntetbränslefabriker och kärnkraft Gen IV.

        Vidare kan handelsflottan drivas med kärnkraft. Exempelvis planerar USA att de kommande hangarfartygen ska få all energi från kärnkraft, syntetiska drivmedel ska produceras med kärnkraft. Väte fås ifrån havsvatten, och kol fås ifrån atmosfären eller havsvatten. Det som ett hangarfartyg kan göra, kan göras bättre på landbacken.

      • Modern kärnkraft är avsevärt billigare än motsvarande kolkraft. Detta öppnar en gigantisk världsmarknad, i takt med att allt fler länder upplever den kraftiga välståndsökning modern kärnkraft ger.

        Kina och Indien har vars 21 reaktorer i drift. Till nästa årsskifte kommer Indien starta 4 reaktorer och Kina 14 reaktorer. Indien är klara för att inte bara bygga billiga bridreaktorer (billigare än någon annan kärnkraftsindustri globalt), utan också billiga toriumreaktorer som AHWR-300.

        Kina börjar närma sig exportmarknaden med sin version av AP-1000 (CAP-1400) och Kina har långt gångna avtal om att sälja reaktorer till Rumänien Pakistan och Argentina.

        Nu då modern kärnkraft är avsevärt billigare än motsvarande kolkraft så öppnas en gigantisk världsmarknad, i takt med att allt fler länder upplever den kraftiga välståndsökning modern kärnkraft ger, så kommer allt fler vilka köpa in tekniken.

      • Flytande kärnkraftverk ska användas för Kinas aktivitet i det omstridda sydkinesiska havet. Dessutom ska mindre flytande kärnkraftverk försörja ocean mining (vilket kommer konkurrera ut det mesta av dagens landbaserade gruvindustri).

        Flytande kärnkraftverk i betong med minst hundraårig livslängd kan byggas i stor industriell skala, för att transporteras till kustnära regioner som behöver elkraft och avsaltat vatten. Ryssland lär använda sitt första i St: Petersburg, men många fler är på gång om inte Putins militära rustning tar alla resurser.

        I stället för olönsamma ”gröna” projekt, inte minst nu då oljepriset börjat sitt långa prisfall, kommer andra länder på efterkälke. Men politikerna satsar på destruktiva energiprojekt som har noll chans att öka resursskapandet eller ens överleva efter subventioner tagit slut. Subventionerna tar slut långt innan landet är helt avindustrialiserat.

    • Diesel kommer att fortsätta bli allt billigare, tack vare den exponentiella tillväxten i utvinningsbara fossilolja. Till sist kommer diesel att bli helt värdelös därför att bättre alternativ tagit över.

      Tack vare de globala koldioxidutsläppen, och förstås massor av industriella uppfinningar och den allt billigare fossila naturgasen som används som konstgödning, så ökar avkastningen per hektar åkermark exponentiellt. Allt mindre mark odlas för mat samtidigt som allt fler människor finns och var och en äter allt mer och bättre mat. Det är verkligheten, peak-domedagarna är skramlande tomma tunnor som redan har haft helt fel i flera århundraden.

  • För egen del tycker jag produktion av säd kan mer eller mindre avvecklas och ersättas med gräsbetande boskap och bökande grisar på fälten. Sverige kan profilera sig på riktigt kött och djur som inte är uppfödda på en massa konstiga saker.

    • Avveckling av säd (kolhydrater)

      Fett-skräcken skapades av den amerikanska livsmedelsindustrin i slutet av 1970-talet. Industrin köpte forskare, fejkade forskningsrapporter och spred propaganda. Resultatet blev att människor åt fett-snålt och ökade intaget av kolhydrater (mjöl, pasta, bröd, socker etc).

      Plötsligt drabbades USA efter 1980 av en fetma-epidemi och välfärdssjukdomarna ökade kraftigt (diabetes, Parkinson, demens etc). Människor måste äta mer om de äter kolhydrater eftersom de snabbt blir hungriga igen.

      Kroppen tillverkar glukos (socker) av kolhydraterna och överskottet av glukos lagras som fett i cellerna. Det är insulinet som tar hand om glukosen, men kroppens förmåga att producera insulin slits ut med tiden. Fetma och diabetes typ 2 uppkommer.

      • Insulin och kortisol (därav fetma vid stress) aktiverar glukostransportproteiner som transporterar glukos till fettceller och muskler för inlagring som fett och glykogen.
        Vid överkonsumption av kolhydrater över tid ökar insulinresistensen. Mer insulin behövs och till slut har man diabetes typ-2.

      • Hjärnan består till största delen av fett och behöver fett för att utvecklas. Antalet fall av demens och Parkinson ökade i samband med att den fett-snåla dieten blev populär. Att ge fett-snål diet till barn gör att de blir dumma i huvudet.

        Men den värsta dieten är den vegetariska. Vegetarianer är enligt forskningen sjukare och har sämre livskvalité än stora köttätare. Vegetarisk diet till barn gör att de blir superdumma i huvudet.

        Kolesterol är enligt forskningen inte farligt. Kolesterol bildas av kroppen om det finns något fel. Exempelvis kan en kolhydratrik diet ge inflammation i ådrorna och då bildar kroppen mer kolesterol.

        Men det är läkemedelsbolagen som styr forskningen och propagandan. Dessa vill inte bota några sjukdomar, utan de vill lindra symtomen eftersom detta ger höga intäkter och vinster. Gå inte på bluffen att ta statiner. Dessa läkemedel botar ingenting, utan ger bara biverkningar.

  • Beträffande ”köp svenskt”:

    Det för osökt tankarna till hur Lokaltidningen Helsingborg häromåret förfärades över att de lokala fiskarna ”säljer fångsten till danskarna”. I Gilleleje.

    Sist jag kollade på kartan låg Gilleleje just i vårt lokalområde, här i norra Øresund.

    http://helsingborg.lokaltidningen.se/article/20090312/ARTIKLER/422110129

    De hade sannolikt inte reagerat om fisken i stället såldes till nordligaste Sverige, på samma avstånd som Italien.

  • Härligt och lärorikt avsnitt! Håller med Samuel, kul när det kommer folk från lite olika fält.

    Kan man komma med ett förslag? Vad sägs om Gruv- och metallindustrin i något avsnitt?

    • Håller med! Ur ett österrikiskt perspektiv borde väl dessutom gruvbranschen vara extra intressant, med tanke på hur mycket dyra och väldigt specifika kapitalvaror den kräver och hur lång investeringshorisonten är.

  • ~@13.20 Klaus, (jag kan vara ute och cykla har, men men), vad tror du om Carl 11e’s reformer i den Svenska ekonomin, pa det administrativa planet?. I stora slangar sa gjorde han en ”nationell oversiktsreform” av en annars bulkig byrokrati och administration, vilket i sin tur ledde till okat ekonomiskt valstand i Sverige. (hans son var senare ’the ANTI economist’.)
    (Ursakta texten, men arbetar pa Engelskt tangentbord..)

  • Vad kul med positiva reaktioner! Lantbruket och jordbrukspolitiken är ett perfekt ämne att diskutera när det gäller ekonomiska system och ideologier. Där finns exempel på alla typer av galenskap och tokigheter!

    Jag gjorde ett medvetet val att inte komma med så många åsikter själv utan istället försöka förklara hur systemet fungerar så att Klaus och Hans och ni lyssnare själva skulle kunna dra egna slutsatser.

    Det finns mycket mer att diskutera inom detta ämne så någongång kanske det blir en uppföljare.

  • Angående om staten kan driva fram innovationer kan vi fundera på hur många innovationer det hade funnits idag om ett företag lät sina medarbetare arbeta utifrån att saker och ting ska göras utifrån politisk ideologi.

    Jag läste någon stans om avregleringen av SJ och bildandet av Banverket att det faktiskt ökade problemlösandet eftersom privata entreprenörer är mer benägna att prova olika lösningar och även gör det på mycket kortare tid.

  • Angående grundavdrag som ni nämner lite i podden så är grundavdraget högre för pensionärer än för vanliga arbetare. Min mamma har cirka 50.000 i grundavdrag och om jag inte har helt fel rör sig grundavdraget för pensionärer mellan 35-62 tusen kronor.

    • @Göran : Jag upptäckte också detta nyligen, vilket är intressant för INGEN nämner det när det talas om att jobbskatte-avdraget är orättvist då pensionärer därmed får högre skatt. Ytterligare ett bevis för att debatten drivs av agendor och inte intresse för fakta.

  • Med tanke på om staten har uppfunnit något eller bidragit till någon uppfinning, tro det eller ej men krig har bidragit till många uppfinningar, andra världskriget i synnerhet. Ett exempel, är IT, kärnkraft, ganska betydande uppfinningar, man ska inte överdriva i sitt hån mot staten då tappar man trovärdighet även om man kanske har en poäng i det man säger.

    • @Mr_X : Vi har det där med ”what is seen and what is not seen”. Krig har drivit fram innovationer – men vem vet vilka innovationer vi hade haft om resurser INTE hade slösats på krig, utan på civil verksamhet? Självklart gör privat sektor det bästa av att ta det som skapats i krigstid och förvandla det till saker vi har nytta av – precis som köparen av ett konkursbo gör sitt bästa för att göra något produktivt med de resurser han köpt. Men det bästa vore nog om resurserna spenderats på något vettigt från början.

      Vårat hån mot staten är oftast obegränsat, är jag rädd. Det kanske är dåligt för vår trovärdighet, men det beror nog lite på vem man vill vara trovärdig inför.

      • @Hans

        Det har inget att göra med det, jag reagerade bara på att man sa att man inte kan komma på någon uppfinning från statens sida, försvarsmakten tillhör ändå staten, och du kan tillexempel titta närmare på den amerikanska militärens innovationer. Säger ingenting om vilka innovationer vi hade kunnat ha om vi inte haft krig, det kan man spekulera i, jag å andra sidan konstaterar bara.

        Man ska vara trovärdig inför alla, det är ingen raketforskning.

      • @MR_X : Okej, rätt skall vara rätt. Staten kan uppfinna saker, så bokstavligen så stämmer inte uttalandet. Däremot står jag fast vid att staten i relation till privat sektor inte kan uppfinna något som inte privat sektor hade gjort bättre.

        Överdriva är dock ett retoriskt grepp vi lär använda oss av ibland. Förhoppningsvis förstår lyssnarna när vi är allvarliga och när vi försöker vara lustiga.

      • @Hans

        Nja, ni brukar vara lustiga ibland med det lät ändå ganska seriöst just då. Och ja jag tror också på den privata sektorn när det gäller innovationer, men jag går inte till överdrifter, men aja inget att hacka upp sig på, i övrigt är ni i särklass bäst, inte för att ni behöver höra det från mig, men ändå. Ha det bra!

      • Den amerikanska staten använder sig av den privata sektorn för att innovera fram nya dödsmaskiner. Det är alltså inte staten som uppfinner dem, den bara tillhandahåller kosingen.

        Samma med det svenska våldsmonopolet.

      • @Bernpaintner

        Ja, nu är du allt teknisk Klaus, vi släpper det, så vi inte går till överdrifter här också, alla vet vad den amerikanska försvarsmakten ligger bakom för innovationer, det är inget att hymla om, även om jag inte gillar den makten för fem öre.

      • Jag tycket det blir en filosofiskt fråga, för vad är egentligen en uppfinning?

        Låt säga att jag ska gräva ett dike och upptäcker att om jag gör en liten modifiering av en helt normal spade så kan jag gräva effektivare enligt min uppfattning. Dock visar det sig att inga andra dikesgrävare anser att de gräver effektivare med min modernisering och ratar den.

        Fråga är: Har jag uppfunnit något?

        Tar vi in Per Bylunds uppfattningar om vad en resurs är för något kan vi säga att en uppfinning blir en uppfinning när den blir en resurs.

        Så jag tar mig friheten att påstå att staten inte skapar några resurser utan endast utnyttjar resurser.

      • Är inte grundfrågan egentligen en annan? Oavsett om staten uppfunnit saker eller ej så är ju premisserna
        >Vi konfiskerar era resurser ”för det allmänna bästa”
        Och vad hemskheter ”det allmänna bästa” har använts till att legitimera borde vara känt för alla och envar nu?

      • @ Hans

        I Lund fanns det en docent i historia som menade att det var krigen som drivit fram den historiska utvecklingen.

        Vem segrar i ett krig? Den som har bäst rustning och teknik att nyttja dessa resurser.

        Nya vapen har tagits fram för att skydda sig själv och de sina mot ödesdigra attacker ifrån fientliga stater. Det var många gånger att segra eller dö. Detta lede till utveckling av vapen och denna tekniska utveckling har använts på annat.

        Stater har tvingats ingå allianser för att segra i krig. Då var det nödvändigt att lära känna den andre. Översättning av texter har blivit en följd. Diplomatin har inte minst kommit till för att få nya allierade, att balansera på rätt sida i ett samhälle där krigets vindar konstant blåste.

    • @ Mr_X

      Huvudet på spiken av Mr_X!

      Kriget mot fattigdomen, kampen för att komma till rymden m m är sådant som driver ekonomin framåt. Det är visst bra att det finns marknadsmekanismer som verkar i en viss riktning, men när hela samhället styr åt ett visst håll skapas större produktivitet. Det är här det trots allt finns ett ljus i mörkret att kampen för att rädda kusterna och miljön ska skapa tillväxt som driver ekonomin.

      Vid krig underställs ekonomin samhällets överlevnad. Så också då det gäller att rädda jorden undan en felaktiv användning av resurserna och tekniken.

      • De statliga tävlingarna om att komma först ut i rymden eller till månen har i princip inte varit nödvändigt. De har tillfört väldigt lite i förhållande till de pengar som har spenderats på det hela.

        Dessutom är företag med 100% privat finansiering på väg ut i rymden nu, till en kostnad av en bråkdel av det som har varit tvunget att beslagtas från vanliga hederliga lönearbetare.

      • @ Göran

        Du sitter fast i ett ”stat eller icke stat-tänkande”! Det handlar inte om att staten ska fixa det hela. Det handlar om att det finns ett mål som är klart för alla, exempelvis då Europa byggdes upp efter andra världskriget.

        Det hade knappast varit möjligt för privatpersoner eller privata bolag att ta sig ut i rymden om inte staterna först varit på plats.

        Om du tar bort alla pengar som rymdindustrin kostat så ska du inte tro att dessa funnits tillgängliga att lägga på annat. Det är inte så ekonomi fungerar. Mr_X förstår det men du tycks inte göra det.

      • Du glömmer bort att kapplöpningen om rymden inte har gjorts i vetenskapligt eller industriellt syfte utan endast av politiskt hyckleri och prestige. Du glömmer även bort att det bara är en tidfråga om när människan åker ut i rymden. Det spelar således ingen roll om det sker 1970 eller 2040. Tidsaspekten är bara en fis i människans historia på jorden.

        Om pengarna hade funnits till annat? Troligen inte eftersom politikerna hade använt till något annat korkat. Men hade pengarna från början inte konfiskerats hade de använts till något nyttigare.

        Det är som när staten säljer ett statligt bolag. Rent moraliskt borde köpesumman betalas tillbaka till skattebetalarna och inte användas till annat onödigt.

      • Den statliga kampen mot fattigdomen driver inte ekonomin framåt. Kampen mot fattigdom drivs inte effektivt med bidrag utan med kapitalistisk initiativ. Ett sådant initiativ är organisationen Han-i-Hand som gör företagare av fattiga människor. Och hur kommer det sig att de är så väldigt effektiva? Dels för att en av de ledande personerna är Percy Barnevik som är en av Sveriges absolut största och skickligaste företagsledare.

      • Har inte talat om bidrag, Göran, men jag tror att existensen av dessa har skapat en stabilare efterfrågestruktur. Om du jämför länder med bidrag, med någon form av att människor kan vara ”om welfare” så ser du att dessa länder är rikare än andra länder.

        Utan bidrag som stöd för de fattigaste, alltså utan welfare, så blir det något annat istället, nämligen warfare!

        Jag tror inte att Percy Barnevik har ett så kallt hjärta att han vänder sig emot att en fattig person som inte kan försörja sig på annat sätt får stöd av det allmänna.

      • Eftersom vi talar om jordbruk kan vi ta upp jordbrukets effekt på Taiwan. Efter andra världskriget var Taiwan ett väldigt fattigt land där äganderätt inte existerade med ett mycket primitivt jordbruk som producerade väldigt lite.

        Ledarna i landet beslöt sig dock för att låta bönderna få äga sin jord. Raskt började jordbruket utvecklas. Produktionen ökade och kapital ackumulerades som letade sig till andra branscher. Välståndet för landets invånare ökade och snart var fattigdomen utrotad.

        Hade en sådan utveckling kunnat ske med bidrag? Knappast. Det blir lite fånigt anser jag att försvara bidrag med att någon med ett ömsint hjärta inte kan kritisera bidrag. Men det är exakt vad jag kan göra. Jag tycker det är grymt och ohjärtligt att hålla människor i fattigdom i stället för att hjälpa dem att bli självförsörjande. Bidragsivrare är sådana som ger för sitt eget hjärta än för andras hjärtan.

        Några svenska ungdomar åkte till Afrika för att se hur de kunde effektivisera bidrag. Förvånande möttes de av människor som sade att de inte vill ha några bidrag utan de ville ha ett jobb i stället. Det blev grunden till Smiling Cashew. De skriver själva: ”Slutsatsen som drogs efter vår upplevelse på plats var att det är arbetstillfällen och inte bistånd som är vägen ut ur fattigdomen, detta enligt gambierna själva.” Jag förmodar att socialister får ont i magen av detta och vill öka bidragen ännu mer till korrupta socialistiska regeringar. Basen för socialisternas väljare riskerar att minska i annat fall.

      • @ Göran

        Man bör hellre handla med folk än ge dem bidrag. Jag håller helt med om att en ekonomi inte kan bygga på bidrag. Ska ett samhälle kunna byggas upp går det inte att basera det på bidrag.

        Bidrag är en ad hoc-lösning. Istället för att bostadsstandarden ska vara slumartad så att fattiga har råd att bo där kan man tillåta en högre standard som ger jobb åt hantverkare m fl om de fattiga får bostadsstöd.

        Att ge barnfamiljer stöd så att även barn till de fattiga kan få hela kläder är vad som skiljer ett rikt samhälle ifrån ett fattigt.

        Detta betyder inte att det inte ska finnas incitament för investeringar. Det är ju dessa som driver utvecklingen och gör att det över huvud taget finns skattepliktiga intäkter.

      • @Dan

        Krig är destruktivt och inget bra alls det hjälper inte ekonomin för fem öre, däremot inte sagt att något gott inte kan komma ur något ont. Tekniken som används i krig och det som driver människor att finna sätt att förinta andra människor, kan ändå vändas till något gott när det används civilt, det är bara fakta.

      • @ Mr_X

        Jag håller med dig om att krig är destruktivt och fruktansvärt. Men samtidigt tycks verkligheten säga oss att då allt raserats måste det byggas upp igen. Vi ser på Tyskland efter andra världskriget och även på Irak idag att då det gamla är raserats byggs det igen.

        Ser vi det som att vi har ett krig mot miljöförstörelse och inriktar ekonomin för att segra i det kriget kommer saker hända inom ekonomin – helt utan planekonomi.

  • Det är klart att staten kan uppfinna saker och ting, men sällan något som efterfrågas och jag kan inte komma på något som har direkt utvecklat samhället.

    På varje produkt som blir kommersiella succéer går det mängder med produkter som inte blir det. Staten å sin sida håller fast vid produkter som ingen vill ha. Bara att titta på hela östblocket när det existerade. Där tillverkades massor med saker i statlig regi som få människor ville ha.

    Staten kan aldrig tävla med en fri marknad. Därmed kan vi lugnt säga att staten inte uppfinner något.

    Vad gäller kärnkraft som någon nämnde ovan stod valet mellan torium och uran som drivmedel. Torium ger inga biverkningar med farlig strålning och långa lagringstider, 5.000 ton år per år räcker för hela jordens energibehov och torium finns i sådan mängd att det kommer räcka hela människans tid på jorden. Staten (politikerna) valde uran som drivmedel eftersom av uran kan man bygga bomber.

    Det synes mer som om statens uppfinningar mer ska fylla politikers behov än befolkningens behov.

    Vi har haft flera statliga bolag som har uppfunnit saker men så fort dessa bolag har utsatts för konkurrens, dvs. deras monopol har upphävts, går det inte bra för dem. Bara att nämna Telia och Vattenfall som exempel.

    • @Göran

      Du nekar till att amerikanska försvarsmakten varit med och utvecklat, IT och kärnkraften? Inget som utvecklat samhället, jo tjäna, information och energi, det är ändå någonting.

      • Jag har också varit med och utvecklar mobilt bredband t.ex. genom att jag har ett sådant abonnemang och därmed bidrar med pengar till utvecklingen.

        Sovjetunionen utvecklade och uppfann mycket, men ändå kollapsade deras ekonomi flera gånger och var anledning till att Sovjetunionen upplöstes.

        Nej, jag förnekat inte att amerikanska försvarsmakten har varit med och utvecklat. Det skrev jag högre upp. Vad de har bidragit med till kärnkraft kan vi vara utan. Det är som jag skrev ovan; en helt civil utveckling av kärnkraft hade lett till mycket mer nytta av kärnkraft än vi har idag. Jag skulle mer vilja påstå att politiker och militärer har förstört kärnkraften. I och med att politiker har förstört energiområdet har vi idag stora problem på det området.

  • @ Mr X, Dan, m.fl.

    Har ni läst Bastiats berömda text (som fick stort inflytande i Sverige) om villfarelsen om den sönderslagna fönsterrutan?

    http://bastiat.org/en/twisatwins.html

    Sentida exempel är när Nancy Pelosi förutspådde en ”ekonomisk boom” på Haiti p.g.a. jordbävningen, eller nobelpristagaren Paul Krugmans påstående att en attack/invasion av utomjordingar skulle rädda ekonomin:

    http://www.washingtontimes.com/news/2010/jan/15/pelosi-sees-haiti-boom-quake/
    http://www.huffingtonpost.com/2012/06/21/paul-krugman-alien-invasion_n_1612973.html

    • @ Halsingen

      Staten har en ekonomisk betydelse för samhällets invånare. Genom att vi avstår lite i skatt till staten skapas en organisation av ytterst kapital som har en helt annan kreditvärdighet än några enskilda personer. Kostnaden för lån kan bli lägre om det finns en stark stat. Det är en sak som har en betydelse vid kreditvärdring.

      Då USA betämde sig för att åka till månen och nu vidare ut så har naturligtvis detta lett till teknisk utveckling och forskning. Visst, ni säger att det inte är staten som uppfinner. Det är inte det saken handlar om. Saken handlar om att möjliggöra teknisk utveckling. Om att kapital inte varit tillgängligt för en månfärd om inte staten spelat en roll.

      Krossade fönsterrutor har visst en ekonomisk betydelse. De driver fram utvecklingen av bättre glas. Till olika försäkringslösningar. Till att folk får jobb med att sätta in nytt glas m m.

      • ”Krossade fönsterrutor har visst en ekonomisk betydelse. De driver fram utvecklingen av bättre glas. Till olika försäkringslösningar. Till att folk får jobb med att sätta in nytt glas m m.”

        Jag måste börja med att fråga om det du skrev det under inverkan att något ämne som sätter ner ditt omdöme?

        I USA körde de med ”cash for clunkers”, dvs. att när du köpte en ny bil fick du betalt för din gamla bil under förutsättning att den skrotades. Resultat av det. Marknaden för billiga begagnade bilar försvann. Människor med mindre bemedlad ekonomi hade inte råd med en bil längre. Förväntad försäljning av nya bilar minskade då folk behöll sina bilar längre för att fall in under den kategori som medförde att de fick betalt för bilen när de köpte en ny och dels att de inte hade råd att byta till en annan bil då bilar i lämplig prisklass försvann.

        Att stimulera eller driva en ekonomi genom att ge bidrag till att ha sönder produkter funkar inte, vilket avses med ”krossade fönster”.

      • @ Halsingen

        Vad kan man säga? Jo, klart att det skapas jobb om ett fönster krossas men medel går då inte till skräddaren. Jaha.

        Jag drar den slutsatsen att månar man om jobben ska man inte krossa fönster i onödan. Åtminstone inte om man inte är glasmästarlärling.

      • @ Göran

        Det har uppstått ett nytt läge, men marknaden sover inte. Den har bara inte hunnit komma fram med den bil folk kan klara ekonomiskt. Eller andra alternativa färdssätt!

        Ditt tänkande tycks inte riktigt förankrat i en genomtänkt syn på marknaden. Anarkismen är en form av socialism och den opponerar mot den bestående egendomsordningen, historiskt medelst våld, våld, våld.

        Ett liberalt tänkande har att opponera mot sådant!

      • @ Halsingen

        Det gamla ättesamhället sprang inte fram ur ingenting utan hade en lång historia, där det visserligen är sant att föreställningen om en stat måste ses som vag. Jag ser dessa samhällen som feodala till sin karaktär. Begrepp som heder, lydnad och respekt var viktiga i dessa samhällen.

        Att lyda husbonden var som att lyda kungen. Familjefadern hade makt över vissa individer, kungen över andra. I ett naturasamhälle var mitt och ditt något annat än i ett samhälle som bygger på att köpa och sälja.

        Anarkismen är motsatsen till detta. Utvecklingen har mildrat det feodala mönstret men spår finns ännu kvar.

    • @Halsingen

      Jag är fri från sådana förnuftsvidriga åsikter, allt jag sa var att staten visst har varit del av många innovationer, direkt eller indirekt, speciellt i krigstider, innovationer drivna av illvilja och för att expandera herraväldet, vänds till att tjäna civilsamhället, det var allt jag ville ha sagt, och jag utmanar vem som helst som vill påstå att det inte är sant.

  • @Dan

    Du misslyckades ganska bra att försöka argumentera med socialism på mises.se. Din nya taktik tycks vara att vända på allt och påstå att socialism är liberalism och liberalism är socialism.

    Tror du att det kommer att fungera, att du kommer att lyckas med det? Jag vet att det inte kommer att fungera. Är det inte bättre att du övertygar din uppdragsgivare om att du borde ägna ditt intellekt åt något mer konstruktivt. Faktiskt liknar din argumentation ”krossade fönster”, med den skillnaden att ingen vill laga de trasiga fönstren.

  • @Martin Moraeus, sent kommenterat, men ville bara flika in att jag uppskattade ditt inlägg, mycket intressant (och skrämmande) att höra hur det går till.

    Jag vet inte om du känner till den nya jordbrukstrenden i västra USA som är ganska remarkabel och det finns en uppsjö av småskaliga ekologiska familjejordbruk som säljer eventuellt överskott på lokala grönskakstorg (farmer’s markets), och där de i lite större skala producerar bröd, korv, ost, honung, andra producerar lokala öl och vin. Mycket av detta kan vi köpa i de lokala butikerna — och det gör folk gärna här.

    Det är det som är lite kul här, där folk har lite mer pengar kvar i plånboken efter skatt vilket ger lite fler valmöjligheter, är att folk, yuppies som hippies, verkligen aktivt väljer att ekonomiskt stödja lokala verksamheter såväl som av nyfikenhet som utav lokalpatriotism. Det är något jag finner otroligt sympatiskt och här delar jag Hans och Klaus lite romantiska bild av matproduktion, att den bör vara ekologiskt och lokal, och att man har en relation till maten, s.a.s.

    Det är inte bara bönder utan även lokala affärsverksamheter som sådana som går ihop och anordnar marknader och skapar olika incitament till allmänheten, och gör det ”till en grej” att köpa och äta lokalt.

    Vad jag misstänker att man skulle kunna lära sig i Sverige för att skapa ett större intresse kring svenskodlat och svensktillverkat som kommer med ett lite högre pris, är amerikaners tradition att skapa ”communities” kring gemensamma värderingar, skeenden, och även produkter. Här i Kalifornien anordnar ekologiska odlare ”farm dinners” där man bjuder in allmänheten (emot betalning, naturligtvis) och sitter vid ett långbord och äter nyslaktat och och hemlagat. Man skicker sedan med folk en korg med gårdstillverkat, lite nya recept och barnen får klappa får eller vad det nu är. I samma veva kan folk börja prenumerera på en grönsakslåda om man de har sådan verksamhet, eller man kan sälja stärre mängder kött till rabbaterat pris.

    Innan jag gifte mig brukade jag gå ihop med grannarna, vi åkte ut till en ekologisk gård med frigående välmående djur och köpte en halv gris, eller ett halvt lamm i stöten. Vi kunde påverka hur vi ville ha köttet det styckat, och det levererades paketerat och fruset när det var klart. Vi förvarade köttet i en låsbar frys vi köpte på loppis och hade regelundna BBQ gårdsfester. Poängen jag vill göra är att det ligger ett socialt värde i att konsumera lokalproducerad mat som man har en relation till, respekt för, och värderar högre. Det motverkar slit och släng, snabbmat och allt det där. Jag är övertygad om att matbönder spelar en avgörande roll i att knuffa matkulturen, eller egentligen att återerövra matkulturen, i en sådan riktning.

    Lite tankar bara, Hur som helst, lycka till med verksamheten!

    • Hej!

      Ja, den trend som du beskriver växer även här i Sverige. Lättast har de lantbrukare som bor i närheten av större städer, där det finns kundunderlag och betalningsförmåga. Gårdsmejerier och gårdsbutiker har exploderat i antal under de senaste åren, där har faktiskt Eskil Erlandssons ambitioner om ”matlandet Sverige” underlättat utvecklingen då vissa regelförenklingar skapat möjlighet för mindre aktörer.

      Men fortfarande har vi problem med höga fasta kostnader, skapade av regelverk, som ju gynnar större aktörer. (Fasta kostnader gynnar alltid volym, ju!)

      Ett annat problem är att det redan idag är ett heltidsyrke att driva ett lantbruk, nästan oavsett hur litet det är. Det gör att tiden som finns över för att ta på sig ytterligare ett heltidsjobb (förädling, försäljning, servering….) är begränsad. I vissa mindre lantbruk blir det en möjlighet om bara den ena i familjen jobbar på gården och partnern jobbar ”med ett vanligt jobb”. Partnern kan då säga upp sig och börja jobba hemma med förädling etc.

      Det innebär ofta att man byter en relativt hög och säker inkomst mot en låg och osäker.

      Jag försöker inte måla fan på väggen för att säga att en sådan utveckling som du talar om är möjlig. Jag försöker bara förklara varför det ännu inte riktigt har tagit fart.

      Martin

      • Jag set det inte som omöjligt. Det är ett logistikproblem som borde gå att lösa. Det passar inte in i de stora livsmedelsgrossisternas verksamhet.

        Jag tror att mat med bättre kvalité kommer att efterfrågas. Det borde gå att sälja t.ex. kött från gräsbetande kreatur, frigående grisar etc. Man måste starta med att rikta verksamheten mot de som har råd med dyrare mat. Det lättare att få denna kundgrupp att ta till sin information om bra och dålig mat. På samma sätt måste bönder utbilda sig i vad som är en ko med bra eller dålig kött.

        Dessutom är det inte dyrare med bra mat. Att äta bra mat innebär att man tar bort en massa dålig mat, så det blir pengar över till bra mat. En vanlig matvaruaffär i Sverige består av minst 80 % mat som man aldrig borde äta. Nu var jag dessutom generös i den låga siffran.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *