Jesus och den fria marknaden

För några år sedan skrev ekonomen William H. Peterson att ”det är så fascinerande att upptäcka att nästan alla världens huvudsakliga religioner upphöjer den gyllene regeln på ett eller annat sätt”. Han återgav de olika formuleringarna som han hade läst enligt följande.

KRISTENDOMEN
Allt vad ni vill att människor skall göra er, det skall ni göra dem.

JUDENDOMEN
Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa.

ISLAM
Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv.

BUDDHISM
Plåga inte andra med det som pinar dig själv.

KONFUCIANISM
Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig.

jesus-300Det är allmänt accepterat att alla huvudreligioner lär ut den gyllene regeln. Detta tilltalar oss eftersom det visar på människans broderskap. När vi studerar det närmare upptäcker vi dock att detta vanliga påstående faller inom den sfär som utgörs av uppfattningar som är allmänt accepterade, men felaktiga. Spencer Heath brukade ofta och gärna påpeka att den positiva version som uttalades av Jesus inte bara var unik, utan den hade även djupsinniga implikationer.

Budet som Jesus lärde ut betonade görandet, medan de andra religionerna ger råd om att människor ska avstå – ja till och med att vi ska sluta handla.

Det kan te sig som en liten skillnad, men skillnaden är dramatisk. Den förebådar övergången från den antika världen som bestod av många stammar med egna intressen till dagens världsekonomi. Denna ekonomi förlänger våra liv och leder till en massiv ökning av våra tillgångar och möjligheter att leva ett kreativt liv, i enlighet med den första moseboken. Jesus var en profet som faktiskt kunde se; för bland alla världens religiösa bud överensstämmer endast hans bud med fri företagsamhet. Alla andra föreställde sig att människan skulle avstå från den skada de åsamkar varandra, och på detta sätt fly undan den antika världens plågor. Jesus visade hur detta åstadkoms i praktiken. Han visade hur man effektivt vinner mot ondskan: Genom att ersätta den med det goda.

Den fria marknadsprocessen består av människor som gör varandra gott, inte att de avstår från att skada varandra vilket de andra religionerna enligt Peterson råder människan till. Vi kan till hundra procent följa de andra buden medan vi står stilla och svälter ihjäl, precis som vår granne. Även om dessa bud är bra råd i sig lyckas de inte nå högre än den aforism som tillskrivs Benjamin Franklin att ”ärlighet är den bästa politiken”. Det krävs inte mycket tänkande för att inse att det inte räcker att bara vara ärlig. Det är en ofullständig beskrivning för fri företagsamhet. I sig själv ger den inte upphov till något. Inte heller räcker det med att älska din broder, som i det islamska exemplet. Oavsett hur vackert kärlek är, räcker det inte med att älska.

Peterson var nära att upptäcka det unika med det kristna budet när han kallade marknaden för ”den gyllene regeln i praktiken”. Han kunde inte ha sagt detsamma om någon av de andra.

Vissa föredrar de negativa buden över det kristna budet just för att de är negativa. De är rädda att det positiva budet kommer att öppna dörren för okynne, att det skulle kunna användas för att tvinga på sina värderingar på andra. Är till exempel jag, som gillar filmjölk, kallad att ge det till dig som hatar det? Hur står det till med masochisten då? Alla tolkningar som dessa två trivialiserar en regel avsedd att tillämpas på alla. Jesus bud kan endast tolkas på ett enda universellt sätt; enbart görandets hur, och inte görandets vad, kan appliceras universellt. Alltså föreskrivs det att vi ska göra mot andra så som vi vill att de ska göra mot oss, vilket betyder att vi tar hänsyn till den andra personens önskemål i frågan. Även masochisten vill detta.

Jesus lära kräver två saker. Den kräver att vi gör saker för andra, och att vi ger varandra perfekt frihet. Att tjäna varandra i perfekt frihet är marknadsprocessen. En person tjänar en annan, och detta tjänande för med sig ömsesidighet. Alltså lever de som praktiserar denna regel längre och i större överflöd. Som kontrast finns det inget sätt att praktisera den negativa regeln. Den version av regeln som uttrycks positivt är den strikta formeln för privat företagsamhet. Har det någonsin uttrycks bättre?

Moses väldigt liknande lära, att älska din nästa som dig själv (Tredje Mosebok 19:18) är en direkt föregångare, och dessutom uttryckt i det positiva. Moses uttryckte sin lära i termer av känslor snarare än handling eftersom det var passande för en tid i den mänskliga historien då den samarbetande gruppen var relativt liten och kraftigt begränsad av släktskapets bekvämligheter. Under sådana förhållanden är sambandet mellan känsla och ömsesidigt beteende så nära att det nästan inte går att skilja åt. Men även om vi idag fortfarande gynnas av ett familjeumgänge där vi interagerar på ett intimt och psykologiskt plan är den samarbetande gruppen inte längre familjen. Genom marknadsprocessens utveckling, en utveckling som nu sker exponentiellt, har den samarbetande gruppen blivit global. Vi blir snabbt medvetna om hur vi tjänar och blir tjänade av främlingar, folk som vi inte känner och aldrig förväntas träffa. Den antika regeln som uttrycks i form av subjektiva känslor är lämplig bland familj och vänner, men den inkluderar inte främlingar. Jesus övervann denna begränsning. Jag tror att han på ett eller annat sätt förutspådde ett mänskligt kreativt öde som knappt var synbart på hans tid och som man kanske fortfarande bara kan ana konturerna av.

Andra har förutsett att mänskligheten har ett öde, som Shelly i dikten ”Queen Mab”, eller juristen Oliver Wendell Holmes då han skrev: ”I think it not improbable that man, like the grub that prepares a chamber for the winged thing it never has seen but is to be — that man may have cosmic destinies that he does not understand”. Men Jesus uttryckte det ytterst viktiga sättet som detta öde kunde förverkligas på, något som han kallade för ”himmelriket” på jorden.

Det är dessutom väldigt inspirerande och häpnadsväckande hur väl den positiva versionen av den gyllene regeln harmoniserar med den judisk-kristna läran. Trots allt, vad lovar Bibeln som belöning för ett liv i enlighet med den gudomliga viljan om inte ett liv i överflöd, till och med oändligt liv. Idag ser vi frukterna av denna regel. Människorna har börjat lära sig praktisera denna gudomliga vilja universellt, inte bara bland familj och vänner utan genom handel med främlingar på andra sidan jorden, och de har således ersatt järnregeln (reds. anm. den starkes rätt) med den gyllene regeln, vilket har resulterat i att vår förväntade livslängd har dubblerats samtidigt som vår levnadsstandard är betydligt högre. Detta innebär att vi i allt större grad blir vår världs skapare, och vi följer, även om det kanske är ändligt så ändå i allt större omfattning, Guds exempel i Första Moseboken,

En skeptiker kanske säger att även om företag har alla dessa kvaliteter är de trots allt rovgiriga. Företagare går ofta samman och använder statens makt för att begränsa konkurrensen och exploatera varandra. Svaret på detta är att ett sådant beteende har lika mycket att göra med företagsamhet som fusk har att göra med kortspel, även om det är relativt vanligt. Ingen av de tragedier vi lider av kan vi lasta företagen för. De är istället rester från gamla tyrannier som vi håller på att växa ifrån medan vi lär oss praktisera den gyllene regeln universellt. Dagens välsignelser har att göra med att denna regel har spritts, inte bara på ett känslomässigt utan även på ett opersonligt plan, och således universellt, i marknadsplatsens rationella och avvägda beteende.

Vi kan nu uppskatta följande stycke där Jesus, efter att redan ha övergivit politiken med orden ”Vik hädan, Satan!”, tillrättavisar sina följeslagare eftersom de bråkade om vem som skulle vara först till himmelriket:

”Ni vet att folkens ledare uppträder som herrar över sina folk och att deras stormän använder sin makt över dem. Men så skall det inte vara bland er. Nej, den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjänare.”

Oavsett hur omedveten företagaren är om att han faktiskt praktiserar den gyllene regeln då han strävar efter att tjäna den största mängden människor är det han som mer än någon annan närmar sig att vara ”de andras tjänare”.

Men om allt detta är en rimlig tolkning av Jesus evangelium, varför betonar den kristna traditionen som vi är vana vid att höra till skillnad från den tidiga kristna kyrkan vikten av livet efter döden, till den grad att det nästan utesluter det jordliga livet? Historien ger oss svaret på den frågan. Den tidiga kristna motsättningen mot beskattning och våld var ett allt större hot mot det romerska styret, och Konstantin den store använde sig av ett urgammalt politiskt knep. Han förde in kristendomen i imperiet och utropade att det var den officiella religionen och såg till att avsätta avsevärda offentliga medel för byggandet av kyrkor och andra materiella behov. Från denna tidpunkt och framåt utövade imperiet ett stort inflytande på kyrkans utveckling. Eftersom staten inte lever efter den gyllene regeln, utan efter svärdets järnregel, hade imperiet inget annat val än att förvisa idén om himmelriket till en avlägsen plats.

Det finns många sätt som man kan uppskatta Jesus på men jag ser honom främst som en poet och siare som verkligen kunde se, som någon som hade en intuition, gudomligt inspirerad om du så vill, om vad som väntade mänskligheten i den avlägsna framtiden. Detta öde skulle inte bara ges till människan, utan det krävde en viss sorts beteende, och evangelierna gör det tydligt att snickarsonen hade en tydlig uppfattning om vad detta beteende var. Jag tror inte att det var en slump att regeln formulerades som ett kall till ett beteende som, om det inte begränsas till att praktiseras bland familj och vänner utan även universellt bland främlingar, ofelbart leder i riktning mot hans intuitivt förutsedda ”himmelrike” på jorden. Idag kan vi börja skönja, även om det till viss del fortfarande är delvis dolt, vad som i hans dagar var den avlägsna framtiden. När denna vision blir tydlig kommer den dock att inspirera oss att agera medvetet och i allt större grad som vår gudslika avbild.

Icke-aggressionsprincipen är bra och god för libertarianer, men hur långt sträcker den sig? Vilken kraft har den att inspirera? Den är inte kreativ. Den faller in under samma kategori som de negativa versionerna av den gyllene regeln, vilket inte betyder att vi ska avfärda den, eftersom den impliceras i den positiva versionen. Den är enbart inkomplett. Låt oss alltså titta bortom ren icke-aggression, mot den positiva och kreativa potential som världen nu vaknar upp inför. Låt oss blicka framåt mot den kreativa principen, skapandet av en bättre värld, ett himmelrike på jorden och till och med bortom, men inte genom att göra mot folk vad vi tror de borde vilja utan genom att verkligen tjäna dem genom den fria marknadsprocessen. Låt oss bli entreprenörer med en vision. Låt oss uppfinna. Jesus positiva regel är det Gudomliga budet, om du så vill. Det är livet.


 

Artikeln har översatts av Joakim Kämpe.

16 kommentarer till ”Jesus och den fria marknaden

  • Nog för att det för det mesta brukar vara bra eller riktigt bra texter på mises.se men ibland dyker det upp något alldeles extra som den ovan.

    Tack för en mycket inspirerande text!

  • Jag tänker att det är en växelverkan mellan den positiva och den negativa tolkningen av gyllene regeln. Att enbart avstå från att göra onda gärningar emot andra räcker inte. Vi behöver aktivt göra något för andra. Fast när vi gör det får vi aldrig tvinga någon att göra något som den inte vill.

  • Blir lite förvånad över detta:

    ”Budet som Jesus lärde ut betonade görandet, medan de andra religionerna ger råd om att människor ska avstå – ja till och med att vi ska sluta handla.”

    Utvecklades inte islam som en handels/-köpmannareligion?

    Mustafa Akyol på Misesinsitutet t.ex.: ”The Commercial Heritage and Contribution of Islam”:

    https://www.youtube.com/watch?v=he1O8raCarg

  • Samuel: Islam högaktar Jesus/Issa så det är egentligen ingen motsättning. Detsamma torde gälla judendomen. Alla de tre abrahamitiska religionerna kan tolkas väldigt frihetligt. Att kyrkan inkorporerades i staten kan vara västvärldens, om inte världens, största tragedi.

    • Man kan lägga till att profeten Muhammad var en framgångsrik köpman innan han blev religionsbildare och detsamma var hans första hustru, Kharija.

      Köpmannabakgrunden märks i Koranen. Mycket är faktiskt grundläggande handelsrättsliga principer.

      Muhammad måste ha stött på lån mot ränta som gått fel för både låntagare och handelsprojekt. Tonvikten lades därför på bolagsbildning. Har du inte kapital för att ge dig ut med en karavan bör du ta in en medbolagsman, kanske en passiv som får del av vinsten. Skatterna för köpmannaverksamheten hade också att vara på ett sådant sätt att, om vi uttrycker oss som så, att en gammelsosse inte skulle ha jublat av glädje.

  • Då måste vi ta detta igen då

    1Sa 8:4 Då samlades Israels alla äldste och kom till Samuel i Rama
    1Sa 8:5 och sade till honom: ”Du är gammal och dina söner vandrar inte på dina vägar. Sätt nu en kung över oss till att styra över oss, så som alla andra folk har.”

    1Pe 2:13 Underordna er alla mänskliga myndigheter för Herrens skull, både kejsaren som högste härskare

    Rom 13:1-14

    Pro 24:21 Min son, frukta HERREN och kungen, ge dig inte i lag med upprorsmän.

    _
    Mar 12:17 Då sade Jesus till dem: ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren, och Gud det som tillhör Gud.” Och de var förundrade över honom.

    Mat 17:24 De gick sedan till Kapernaum, och de som tog upp tempelskatten kom fram till Petrus och frågade: ”Betalar inte er mästare tempelskatt?”
    Mat 17:25 ”Jo”, svarade han. Sedan Petrus hade kommit hem, frågade Jesus honom, innan Petrus hunnit säga något: ”Vad tror du, Simon? Av vilka tar jordens kungar upp tull och skatt, av sina söner eller av andra?”
    Mat 17:26 Han svarade: ”Av andra”. Då sade Jesus till honom: ”Alltså är sönerna fria.
    Mat 17:27 Men för att vi inte skall stöta oss med dem, så gå ner till sjön och kasta ut en krok. Ta sedan den första fisk som du får upp och öppna gapet på den. Då skall du hitta ett silvermynt. Ta det och ge åt dem för min och din räkning.”

    Mat 6:19 Samla er inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl.
    Mat 6:20 Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl

    Mat 19:21 Jesus svarade: ”Vill du vara fullkomlig, gå och sälj vad du äger och ge åt de fattiga. Då kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”

    Mar 4:19 men världsliga bekymmer, bedräglig rikedom och begär efter annat kommer in och kväver ordet så att det blir utan frukt.

    Luk 18:24 Jesus såg att han var bedrövad och sade: ”Hur svårt är det inte för dem som har pengar att komma in i Guds rike!
    Luk 18:25 Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.”

    Mat 25:40 Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.

    För att inte glömma 1Ti 6:10
    där ännu mer kritik kommer

    Så nu kan vi komma fram till att det inte går att komma fram till en Misesutopi med kristendomen.

    • @feltänk
      Det som du hänvisar till, är ju bara en antydan om dina egna subjektiva tolkningar… kanske delvis tagna ur sitt sammanhang. Exempelvis och kanske delvis om vad som gällde den ”globala” maktstrukturens nära nog deterministiska följdverkningar då, och vad som gäller för att hantera civil olydnad mot nuvarande majoritets-demokrati-våldsbenägenhet och hotbild!

      Exempelvis att betala kejsaren det kejsaren tillhör… eller att betala tempelskatt. Detta kan ju numera och i framtiden inte gälla alls för alla dem som istället använder Bitcoin eller annan krypovaluta eller offentliga och decentraliserad blockchain osv… osv… smarta kontrakt och alla andra innotioner sen dess!!!

      http://unenumerated.blogspot.se/2006/02/irreducible-complexity-of-society.html

    • @feltänk, exempelvis:
      Luk 18:25 –> 18: 27 ”… Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud…”
      So What… varför utelämna svaret…?
      Mat 19:21 … vill du vara fullkomlig… eller? Helt valfritt… inget hot om våld!!!
      Mat 25:40 ”Sharing is Caring”… gäller väl för frihetsälskande… såväl som för alla andra…
      sedan att berättelsen om Paulus… och hans tolkningar och subjektiva idéer… såväl som alla andra… bara det att han m.fl. råkar ha hamnat inom Bibelpärmarna… tja det har väl hänt en hel del sedan dess… och det har skrivits och tänkts mycket sen dess om det kristna frihetsbudskapet…från till männskorna ett gott behag … och till ”det är fullbordat… osv… osv…

      • Det här säger Jesus om lärjungarna

        Joh 15:15 Jag kallar er inte längre tjänare, för tjänaren vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, för jag har låtit er veta allt som jag hört av min Far.

        Luk 10:16 Den som lyssnar till er lyssnar till mig, och den som förkastar er förkastar mig. Och den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig.

        Luk 24:45 Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna

        Petrus jämställer Paulus brev med bibeln en av Jesus apostlar

        2Pe 3:15 Och räkna med att vår Herres tålamod innebär frälsning. Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er efter den vishet som han har fått,
        2Pe 3:16 och så gör han i alla sina brev när han talar om detta. I hans brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och ostadiga människor förvränger till sitt eget fördärv, något som också sker med de övriga Skrifterna.

        så man kan inte bara välja att bortse ifrån vad lärjungarna säger.

  • Jag har läst och hört mycket litet om judendomen och islam, men gissar att där saknas den enkla regler och uppmaningar om att kanske även fiendeklanen är tillräckligt less på hedersvåldet ”öga för öga och tand för tand” där omväxlade blodshämnd är på väg att utrota hela släktled… och där Jesus kreativt föreslår en trevare för förhandling eller skiljedom istället … genom ”om någon slår dig på ena kinden, så vänd den andra till” så får du se om de accepterar detta möjlighetsutrymme för en reträtt…//… och då även ”älska edra ovänner… och bedjen för dem som förföljen eder” … särskilt det senare gäller väl… när det gäller marknadsreklam och marknadskännedom…

  • Den gyllene regeln i både Islam och Judendom gäller bara för den egna gruppen. Detta har också varit tolkningen inom kristendomen under många tidsperioder. Så den påvisar inte alls människans broderskap.

    Sen är argumentationen varför bergspredikan skulle skapa ett kapitalistiskt samhälle minst sagt mystisk. Socialismen är ju snarast en kristen sekt. Adam Smiths citat är betydligt mer vederhäftigt om marknadsekonomin än ovanstående.

    ”It is not from the benevolence of the butcher, the brewer, or the baker that we expect our dinner, but from their regard to their own interest.”

    Sen utgår artikeln ifrån att det finns en objektiv ”ondska”. Det är ju det som är poängen med libertarianismen, att andra får definiera ont och gott själva utan att jag stör dem. Den enda gången jag kommer blanda mig i andra människors version av ont och gott är när de stjäl mina prylar eller hotar min hälsa. Artikelns definition av ondska överensstämmer ej med detta. Och kommer därför snabbt att leda till ett tvångssamhälle.

    Sen är väl den centrala regeln i kristendomen ”älska din nästa såsom dig själv”. Som ju har ett rätt uppenbart filosofiskt syfte. Jag är inte alls säker på att artikelns version av den gyllene regeln är lika central, den är snarast en förklaring av ”älska din nästa såsom dig själv”. Alltså, bibeln är lång och det är klart att det går att fiska upp vad man vill från den och sedan påstå att just ens favoritcitat har orsakat så att en del av den kristna världen industrialiserades. Men den sortens argumentation funkar ju bara på de redan frälsta. Och möjligen på de som har otur när de tänker. Jag tycker att det är betydligt lättare att argumentera att kristendomens kärleksbudskap orsakade gulag. Artikeln och de glada tillropen i kommentarsfältet är snarast bara ytterligare ett tecken på att socialisterna har kidnappat liberalismen. Igen. Suck.

    • ”..varför just den gyllene regeln skulle skapa en fri marknadsekonomi..” hade nog varit ett bättre sätt att uttrycka mig än att prata om bergspredikan. Jag är inte så bra påläst på bibeln så klumpade ihop saker när jag skrev kommentaren.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *