Ingves: 4 procent – Bernpaintner: nollränta

Detta, mina vänner, är episkt roligt att få skriva om. Signaturen Johan påminde i kommentarerna till denna artikel om att vår egen Klaus Bernpaintner, i September 2011, gjorde en helt annan förutsägelse om räntan i slutet på 2014 än riksbankschefen, Stefan Ingves, gjorde. Det är ju lite fusk så klart; Klaus använde sig av praxeologi. Men till viss del kompenserar väl Ingves med att han faktiskt är med och sätter samma ränta som han gör förutsägelser om?

Jag var bara tvungen att rita en liten bild för att uppmärksamma detta:

Stefan vs Klaus

Ja, det är alltså meningen att du skall ladda hem bilden och  dela den på Twitter, Google+, Facebook, Flashback, Reddit, din blogg och överallt.

10 kommentarer till ”Ingves: 4 procent – Bernpaintner: nollränta

    • När Stefan Ingves låter påskina att räntan kommer ligga lågt kanske oförändrad till 2016 utlöses en spontan skrattreaktion. Man får önska att man inte har kaffe i munhålan under en sådan reaktion, ty man lär snart sätta det i halsen.

      Om vederbörande Riksbankschef först säger att det finns så mycket som kan påverka räntan att man inte kan veta så mycket om vad som kommer att utlösa en ränteförändring vore det tacknämligt om man då också medgav att mycket kan inträffa innan 2016 som helt förändrar läget.

      Det ska förstås vara underförstått. Dock inte praxeologiskt!

  • Lennart Schön,

    – Många av de här växlingarna har följt ett ganska regelbundet mönster. Vändpunkten i mars 2000 var väldigt markant och kom nästan som en klocka enligt mitt schema, sa Schön.

    Kris från Kina
    Enligt Schöns schema får vi en ny kris någon gång 2010-2015, förutsatt att modellen inte störs av något oförutsett. Två intressanta frågor uppenbarar sig: Vad kan orsaka en kris på 2010-talet och vilka nya tillväxtmöjligheter finns?
    http://www.esbri.se/referat_visa.asp?id=56

    • En följd av det växande amerikanska budgetunderskottet är en ökad medvetenhet om att importen kan bli dyrare om amerikanska företag går sämre utomlands. Detta har redan fött en stark lust att fixa så mycket man kan själv, exempelvis inom energiområdet.

      USA är liksom Kina stort nog att klara mycket inom gränserna. En minskning av den amerikanska aktiviteten kommer rimligtvis följas av en kinesisk reaktion. Man kommer mer och mer vilja basera sin ekonomi på det som händer i det väldiga riket. Export säger ingen nej till men reaktioner utomlands som kan skada den egna exporten föder en naturlig motreaktion.

      Likaså lär miljö- och naturkatastrofer kosta. Men det heter också ”kris OCH utveckling”. Den teknik som kan tas fram i arbetet för att motverka miljöförstöring och naturkatastrofer kan vara vad som sedan leder till en världsekonomins uppgång.

      Kan det vara kring 2020 eller 2025?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *