031: Österrikisk konjunkturcykelteori del 2

Andra och sista avsnittet om konjunkturcykelteori, det österrikiska teoribyggets höjdpunkt. Skillnader mellan österrikisk och mer populära teoriers uppfattning om konjunkturcykler. Centralbankers och inflationens mekanik och skadliga inverkan på ekonomin. Om tulpanlöksbubblan, Bank of Amsterdam, Stockholm Bancos kreditivsedlar, John Law med mera. Och givetvis det sedvanliga vederbörliga föraktet för samtidens visdom.

22 kommentarer till ”031: Österrikisk konjunkturcykelteori del 2

  • Hävstången i banksystemet är inte 30:1 som ni säger i klippet, det är snarare 1000:1. 1000:1 är förhållandet mellan kontosiffror och bankernas innehav av kontanter som kan användas för att möta uttag. Spelar det någon roll egentligen? Nej, för staten garanterar kontosiffrorna med sin tryckpress och bankerna bryr sig därför inte om sin återbetalningsförmåga.

    • Det är lite av hoppfullhet att tro att staten garanterar kontosiffrorna. De kan garantera siffran men inte värdet. Låt säga att vi behöver lösa ut insättningsgarantin för några banker i Sverige. Staten kan garantera insättarna sina pengar via tryckpressar, men dessa pengar kommer att ha en väldigt liten köpkraft. Med andra ord är insättningsgarantin värd väldigt lite och är bara ett incitament att få banker som inte behöver garantera någonting för sina kunder.

  • Att påstå att centralbanker är skadliga är att inte förstå vad de gör för banksystemet. Den spekulation som ställer till problem, som rörande tulpanlökar, har med människans egoism att göra. Problemet uppstår då folk som inte har kunskaper att göra adekvata riskanalyser följer John och sedan upptäcker att det fanns dolda risker. När de inte gjort den hacka de tänkt skyller de på systemet.

    Visst, detta kan vara sant, men bara i den utsträckning man inte lyckats få fram information om riskerna och om man lockat folk på felaktiga grunder.

    Klandra inte systemet! Klandra dig själv!

    • Dan,

      Det är svårt att tänka sig att spekulationsbubblor kan uppkomma, om inte penningmängden ökar. Storleken på efterfrågan av någonting bör mätas i antalet kronor och utbudet mätas i en utbjuden kvantitet. Människor kan ha målet att köpa (efterfråga) något, men de måste också ha medel (pengar) för att kunna uppnå målet.

      Om det i stället antas att penningmängden är stabil, så bör bubblor endast kunna uppkomma samtidigt som konsumentpriserna faller (människor väljer att köpa färre varor och tjänster) eftersom människor i stället väljer att använda pengarna till köp av spekulationsobjekt. Den totala prisnivån i ekonomin, allt annat lika, kan inte öka.

      Det är också rationellt för spekulanter att anta att banker/centralbanker skapar spekulationsbubblor genom en ökning av penningmängden. Bubblorna kan växa under många år och då är det rationellt för spekulanterna att köpa sådant som aktier så länge den procentuella ökningstakten av penningmängden är hög. När ökningstakten minskar är det rationellt att sälja av aktier innan bubblan spricker.

      • @ Per-Olof

        Jo, det är ju klart om man kan låna till spekulationen så växer det till något som kan bli mycket allvarligare än om lånemöjligheten inte fanns. Dock, om man inte kan utvidga ekonomin medelst lån så kommer projekt få svårigheter med finansieringen.

        Spekulation har alltid funnits. Det sitter i huvudet på folk och inte i det ekonomiska systemet. Folk har hållit på mjöl för att de önskat trissa upp brödpris och då tjäna en hacka (något den regerande sultanen bestraffades med att låta den spekulerande bagaren trampas ihjäl av en elefant, ett påföljdsval som väl inte kan ses som helt invändningsfritt).

      • Dan,

        Spekulation är bra om något är felprissatt. Om det exempelvis råder en brist på vetemjöl är det bra om priset på vetemjöl stiger. Detta ger en signal till lantbrukarna att producera mer vete. I en komplex i ekonomi får producenterna information genom pris- och vinstsystemet.

        En intressant fråga är om ekonomin kan växa (utvidgas) om bankerna har möjligheten att skapa nya pengar vid sin utlåning. En logisk analys säger att ekonomin endast kan växa om människor sparar (minskar sin konsumtion).

        Om människor sparar kommer inte alla produktionsresurser (exempelvis all arbetskraft) att användas i produktionen av konsumentprodukter. Sparandet frigör resurser som i stället kan användas i produktionen av kapitalvaror (exempelvis maskiner, råvaror och halvfabrikat).

        Tillväxt innebär att ett lands produktionsstruktur växer. Produktionsstrukturen indelas i ett antal produktionssteg och produktionsstrukturen måste växa ifrån steg ett till det sista steget (försäljning av konsumentprodukter). Investeringarna måste göras i rätt ordning för att inga felinvesteringar ska uppkomma (exempelvis måste investeringar först göras i gruvor innan stålverken kan göra sina investeringar).

        Problemet med dagens bankkrediter är att:

        1) Om sparandet inte ökar, kommer det förr eller senare uppstå en brist på resurser (ex arbetskraft). Produktionsresurser måste frigöras ifrån de sena stegen för att de ska kunna överföras till de tidiga stegen. Problemet är att ekonomin inte har brist på pengar, utan att den har brist på fysiska resurser.

        2) I dagens system kommer en ökad mängd bankkrediterna, att leda till en högre konsumtion (de sena stegen växer), samtidigt som investeringarna i de tidiga stegen ökar (de tidiga stegen växer). Men det kommer inte att finnas resurser för att kunna genomföra investeringar genom alla produktionssteg.

        Det uppkommer ”överinvesteringar” i vissa steg och ”underinvesteringar” i andra steg. Därmed kan produkterna inte kunna överföras genom alla produktionssteg fram till det sista (försäljning av konsumentprodukter). Det uppkommer då omfattande felinvesteringar som leder till ekonomiska kriser.

        3) Dagens system har lett till att ekonomin har blivit mer inriktad på att sälja konsumentprodukter (konsumtionsinriktad) och allt mindre inriktad på tillverkning av kapitalvaror (investeringsinriktad). Det har lett till en avindustrialisering och till större investeringar i sådant som köpcentrum och multiarenor.

        Detta beror på att vinsterna ökar i de steg som först nås av de nya pengarna och investeringarna ökar i de steg som har högst vinster. Detta leder till att produktionsresurserna överförs ifrån de tidiga stegen till de sena stegen, således krymper industrin samtidigt som antalet köpcentrum blir fler.

    • Det behöver inte ens påstås att centralbankerna är skadliga för ekonomin. Det kan var och en se med egna ögon vad gäller räntorna i Sverige där Riksbanken leker med räntorna så att investeringar och produktion upphör.

      • Skulle produktionen upphöra för att räntorna hålles nere?

        Om bankerna ska konkurrera med olika valutor skulle vi få ett urgröpt penningvärde. Bankerna skulle frestas att ge lån där kredittagaren inte har riktiga förutsättningar att betala tillbaka. När banken sedan inte får tillbaka pengarna försätter den sig i konkurs sedan dess tillgångar medelst olika dispositioner hamnat någon annanstans.

        Det blir kunderna som blir lidande. Detta spiller över på hela systemet.

        Redan Adam Smith insåg att total frihet inte kunde finnas på penningens område.

  • Mycket bra avsnitt.

    Dock var det lite problem med ljudet, Bernpaintner hördes bara i vänster högtalare. Blir rätt jobbigt att lyssna i hörlurarna.

      • Det brukar gå att ställa in mono på sin uppspelningsenhet. Det går på iPhone åtminstone (Inställningar/Allmänt/Hjälpmedel/Mono-ljud). Jag är tacksam för det, för jag hör bara på höger öra.

  • I det här fallet använde jag alla kontosiffror som skapats i samband lån till hushåll, överstiger nu 3000 miljarder: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Finansmarknad/Amnesovergripande-statistik/Finansmarknadsstatistik/Aktuell-Pong/37270/Behallare-for-Press/377189/

    Det är EN DEL av vad bankerna är skyldiga kontoinnehavare. Som reserv håller de tillsammans inte mer än någon miljard i kontanter för att kunna möta uttag, därmed blir förhållandet över 1000:1. Man kan också säga att detta är förhållandet mellan verkliga insättningar av kontanter hos bankerna och fiktiva depositioner.

    Maximalt kan bankerna hålla ca 8 miljarder i kontanter eftersom resten hålls av svenska folket utanför banksystemet, se siffror från SCB i länken nedan

    http://parasitstopp.files.wordpress.com/2013/03/2wp4jgi1.jpg?w=584

    Av dessa 8 miljarder som finns kvar håller bankerna enligt min research mindre än hälften, därav hävstången på 3000:1. För att klara av dagliga överföringar i betalningssystemet lånar de gratis nyskapade kontanter (digitala) av Riksbanken, sk intradagskredit (eller något i den stilen). Det tillsammans med Riksbankens garantier om finansiell stabilitet har gjort att bankerna inte behöver hålla några reserver alls längre, hur otroligt det än kan låta.

    • @ David

      Ser du ingen fördel i att bankerna inte behöver ha reserver för dagliga överföringar? Tror du ekonomin skulle fungera bättre för att bankerna måste ha en sådan marginal?

      Att banken måste ha tillgångar är en annan sak. Både den saken och den med överföringar visar att bankverksamhet till sin natur är bokföring, dispositioner med konton.

  • En kompletterande kommentar om varför det är just i tidiga produktionsstadier som det investeras i vid en kreditexpansion.

    Det faktum att det just är räntorna som går ner gör att längre investeringsprojekt blir billigare i högre grad än kortsiktiga. Räntekostnaden är ju exponentiell i förhållande till tid. Tiden mellan lån och återbetalningsförmåga i form av högre försäljning får mindre betydelse.

    • Nej inte den här gången. Men tack för dina data, ska titta närmare på dem. I USA har de ju faktiskt reservkrav på sisådär 10%, men inte i Sverige (i alla fall inte i någon betydande mening).

  • @Klaus

    Ang USA’s reservkrav så skrev economicpolicyjournal.com om det för ett tag sedan med siffror från Federal Reserve: http://www.economicpolicyjournal.com/2012/09/a-note-on-money-multiplier.html

    ’the 10% reserve requirement is only applicable to certain types of accounts such as demand deposits, that other types of accounts have lower requirements and some require zero in terms of reserves, such as nonpersonal time deposits.’

    Verkar mao som att bankerna kan kringgå dessa ’krav’ ganska enkelt. Men spelar väl inte så stor roll i nuläget när bankerna har flera nyskapade biljoner dollar i överskott som de fått av amerikanska centralbanken? Förmågan att skapa pengar har aldrig någonsin varit större än den är nu.

  • Vad säger Ni om denna spådom om nästa finansiella kollaps?

    Den kom ifrån Agora Financial och är utvecklad av Jim Rickards som har skrivit några böcker om det finansiella systemet.

    http://research.agorafinancial.com/research/html/awn_spookymoney_0914?code=EAWNQA06&n=AWN_spookymoney_0914&email=perolof.persson3%40spray.se&a=13&o=37628&s=40032&u=1886435&l=122377&r=MC&g=0

    ”Today, the size of the derivatives trading is more than TEN times bigger than the entire world economy.

    In other words, the feds can’t print enough U.S. dollars to backstop the financial markets if they blow up again.”

    ”And now, in the coming avalanche, this CIA insider says it’s the Federal Reserve that will need a bailout.

    In fact, during a private conversation, a member of the Fed has already confessed to this CIA insider that the Fed is secretly broke.

    This means the world will have to bail the entire U.S. financial system out.”

    ”In fact, that’s exactly why a powerful group of 24 people who oversee the international monetary and financial system got together to design a new kind of world “money.”

    And they already have a plan to use this “money” to replace the dollar as the world’s reserve currency.

    Until now, this plan has been cloaked in secrecy… the monetary authorities know if word leaks out to the general public it would lead to a panic.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *