50 kommentarer till ”Bylund på SvD Brännpunkt

  • Förstår jag Bylund rätt om jag tolkar honom som att fattiga människor föredrar att savannen förvandlas till villaområden och åkermark framför att den unika artrikedomen bevaras?

    Människor svälter i Afrika. Varför? En del av förklaringen ligger i andra länder, i deras köttätande! Boskapsdjur som föds upp för slakt måste trots allt leva av något. Sådant exporterar afrikanska farmare och folk går utan mat.

    Är inte detta en problematik som måste adresseras, herr Bylund?

    • Min artikel handlar om att för att vi ska kunna komma till rätta med dessa ekonomiska problem så måste vi först förstå dem. Schlaug pratar på som en modern Malthus och bortser helt ifrån både att Malthus motbevisats och att det finns ekonomisk kunskap som faktiskt hjälper oss identifiera orsakerna till problemen och effektiva lösningar. Miljörörelsen vill emellertid hellre gå med skygglappar och prata strunt än att ens fundera över det ekonomiska. Precis som jag skrev i artikeln så blandar man ihop fysisk resurstillgång med ekonomiskt nyttjande, men en ekonomisk resurs är inte i huvudsak fysisk – och därför blir analysen helt åt fanders. Ditt exempel med köttexport, som jag inte vet hur allvarligt det är menat, tyder på samma problematik: en (i alla fall tik synes) ändlig resurs som hålls konstant samt konstanterna ekonomiskt nyttjande och mål. Men bara den första variabeln kan i någon mån hållas konstant, eftersom mål (värden) förändras över tid, med utbildning, välstånd osv och nyttjande förändras genom innovationer och arbetsdelning. Man kommer ingenvart genom att extrapolera, men det är precis vad miljörörelsen gör.

      Det bästa sättet att komma till rätta med fattigdom, oavsett var den är, är att tillåta handel och marknad. Det är vad som gjorde oss rika i väst, helt enkelt för att vi genom handel och innovationer lärde oss tillfredsställa långt fler behov med mindre resursåtgång, och detta är vad vi undanhåller fattiga i världen. Var köttet kommer in vet jag inte, det är av allt att döma ett mycket marginellt problem i sammanhanget.

      • Menar du inte att fattiga människor kanske prioriterar att parken blir odlingsmark framför att fungera som ett rekreationsområde? Utan några regleringar som helst så är det ju fritt fram att släppa ut hur mycket skit i luften som helst, att förlägga farlig industriell verksamhet i ett villaområde (kanske på den egna stora tomten som samtidigt fungerar som säkerhet). Ni är ju rent ut sagt naiva som tror att allting löser sig bara för att knappheten leder till höjt pris och därmed ökad lönsamhet. Det är en lönsamhet för få, inte för alla.

        Handel och marknad är man inte emot bara för att man vill värna om den natur från vilken resurserna tas.Att bortse ifrån naturuttaget och från konsekvenserna av produktionen i form av utsläpp o dyl är att göra saker och ting farligt enkelt för sig. Bu!

        Jag föreslår att du sätter dig in i köttproduktionens förutsättningar, exempelvis vilken mark och vilket foder som åtgår för att göda upp biffkor som ska billiga hamburgers (och som sedan leder till hälsoproblem då köttet kombineras med vitt bröd och läsk istället får med fiberrikt bröd och sådant som sojadryck och havredryck.

        Tobak, alkohol och narkotika leder till stora behov av sjukvårdsinsatser. Dessa är knappast gratis.

      • Dan, en marknadsekonomi (=människorna, endast människor kan värdera/fatta beslut/agera) kräver regleringar för att en individs liv/frihet/äganderätt inte får inkräkta på en annan individs liv/frihet/äganderätt. I annat fall skulle marknadsekonomin inte kunna utvecklas eller överleva på längre sikt.

        Om människor lurar varandra eller förgiftar varandra, skulle människor sluta att ingå frivilliga avtal med varandra. Marknadsekonomin skulle försvinna och människor skulle endast kunna försörja sig genom självhushållning eller av plundring. Marknadsekonomin är inte ”de omoraliska företagarna”, utan människor i allmänhet. Därför måste det finnas ett rättssystem som ser till att skadestånd betalas ut ifrån skadegörare till de som drabbats av en skada.

        (förr i tiden utvecklades seder och bruk som är grunden till dagens lagstiftning)

      • Dan, tack för uppmaningen att sätta mig in i hur köttproduktion går till. Jag erkänner villigt att jag inte har detaljkunskaper i just köttproduktion. Får jag i samma anda föreslå att du sätter dig in i grundläggande ekonomi? När vi båda skaffat oss grundläggande kunskaper kanske vi kan diskutera ämnena? Men jag är ganska säker på att du då redan förstår varför ekonomi är en nödvändig men (medvetet?) borttrollad aspekt inom diskussionen om miljö.

      • Vad är kunskaper i ekonomi värda om de helt försummar den juridiska aspekten. Jag har i över två decennier ägnat mig av och till åt studier i ekonomi, läst tjocka handböcker i ämnet som används vid amerikanska universitet m m.

        Men det är klart, tar man för givet de resurser man handlar med utan att sätta dem in i ett biologiskt och geologiskt sammanhang blundar man för konsekvenserna inte bara för naturen utan för människor. Att svara att en brist leder till ett högre pris och därmed lockar fram investeringar är sant ekonomiskt men det är ett cyniskt resonemang då det gäller människoliv och ändliga naturresurser.

        Att tro att allt fixar sig utan lagar och stat, exempelvis sådana som fördyrar ett icke önskvärt naturslöseri, är naivt så att man kan skratta åt det.

        Studera därför ekologi och försumma ej heller den juridiska sidan av saken!

      • Det jag attackerade hos Schlaug var ju synen på att tillväxt, dvs ökat välstånd i termer av mänskligt uppfattade värden, står i ett motsatsförhållande till hållbar utveckling, miljö och natur. Problemet här är att miljöfolket utgår ifrån att ”resurser” är objektiva mängder av naturresurser, vilket gör att helt går fel. Den som kan ekonomi, och med två decenniers läsning borde du höra till den gruppen, vet att vad som är en resurs är något som i mänskliga strävanden anses ett medel för ett mål (ett värde, dvs det som utgör vårt välstånd). Det är nämligen inte så att en tunna råolja är samma resurs vid olika tillfällen – den var ett problem innan petroleum uppfanns, därefter var den en resurs, men dess resurs- och energivärde har ökat med hög hastighet över tid. Idag får vi ut massor av energi (och andra produkter!) av en tunna olja, vilket inte var möjligt tidigare.

        Jag har svårt att se hur detta påpekande av faktum på något sätt skulle vara ”cyniskt”.

      • Ämnet miljöekonomi ska studeras vid vissa högskolor. Just viktningen av utbud-efterfrågesambanden med miljöskatter visar att man utnyttjar kunskaper om hur marknaden fungerar för att hushålla, dvs få resurserna att vara längre. Allt handlar inte om att fixa det lägsta priset.

      • #Dan,
        ”Just viktningen av utbud-efterfrågesambanden med miljöskatter visar att man utnyttjar kunskaper om hur marknaden fungerar för att hushålla, dvs få resurserna att vara längre.”
        ”… att hushålla… [för att] … få resurserna att vara längre.”
        Här håller jag med dig Dan
        men… man gör det genom att extrapolera etatisternas metoder och deras – under främst 1900-talet uppbyggda – infrastrukturella /sociotekniska system och logistik. Deras framtida planering är alltså hypotetiskt… dvs. att de sociotekniska systemen inte kommer att förändras praxeologiskt!
        Tänk om… procumenterna (Tofflers ideer om producerande konsumenter) med utnyttjande av crowdfounding, började att ”förhandsbeställa” återandbara verktygsprodukter mm. med mycket lång brukbarhetstid (utbytbara slitdelar)…. som de sedan hyrde inom närsektorn istället för att köpa.

        Om en produkts brukbarhetstid blir 10 ggr så lång, samtidigt som 10 personer hyr den istället för att en person köper och äger den (den står då i förråd 90 % av sin livscykel). I så fall kommer det bara att tillverkas och säljas tiondelen så många exemplar under samma tidsepok. Naturen ”får” alltså tio ggr så lång på sig för reproduktion.
        Under samma tid så ökar kanske antalet transaktioner (i förhållande till extrapoleringen) så att det blir ”ekonomisk tillväxt” samtidigt med minskad ”miljöbelastning”
        Vem vet?!?

      • Uno, om du lyckas med att tillverka en tio gånger så hållbar produkt och kan hyra ut den istället för att sälja den så har du ju en jättebra affärsidé! Bara att sätta igång. Behövs inga lagar och regler och miljöskatter.

        Många saker hyrs ju förstås redan ut.

        Problemet med till exempel miljöpartiet är att de inte vet att detta kan göras utan de vill förstöra en fungerande ekonomi och försöka tvinga fram liknande lösningar. För miljöns skull.

      • Norpan,
        Jag är 82 år och bra på att hitta på nya innovationer – som entreprenör duger jag knappast, har inte tillräckligt med energi och envishet att koncentrera mig på enstaka idéer.
        Almi, uppfinnarföreningar m.fl. ber en dra åt helvete om en inte själv vill satsa allt … så tror en inte själv på iden. Vill du lämna ett enkelt embryo åt alla – utan patent och noggranna planer och beskrivningar så är det bevis på att iden är ingenting värd – oförskämt tycker dom… och det finns tusentals ideer menar dom…

      • Jag har naturligtvis pratat, skrivit och ritat under alla år, och påpekat att jag inte själv duger eller är intresserad av att vara entreprenör, men väldigt gärna vara med som innovatör och mentor, men detta tas oftast som ett skämt i Sverige, om jag säger att den som vill får iden gratis – eller vad de vill betala själva… några enkla ideer har jag förstås fått ut på marknaden av andra entreprenören. En av dessa är kanske värd ca 20 mille eller mera.

      • Här är den iden som jag fixade på några dagar när byggavdelningen på Sahlgrenska i Gbg klagade på att avdelningarna ville ha större förråd, eftersom de av fulla med droppstativ.
        Det var enkelt… gör dem som kundvagnar så att de kan skjutas in i varandra när de inte använd…
        http://smartfoot.se/

      • Jag håller helt med dig Uno Hansson att resurser kan användas vettigare än vad som följer av köp-slit-och släng-principen.

        Vi ser idag bilpooler poppa upp så´visst finns det ett marknadens svar på resursproblemen. Poängen med det politiska är att man på den nivån kan arbeta upp en marknad. När man väl fått igång det som initialt inte kunde finansieras på en marknad så finns privata investerare där. Politikern måste alltså se längre än vad marknadsaktören gör och se till att arbeta för ett tillstånd då marknadsaktören finner det intressant att investera.

        Bygger man avsaltningsanläggningar och en serie pipelines för att cirkulera vatten som man senare också renar har man skapat en struktur som ingen enskild marknadsaktör vågar skapa. Men när den väl är på plats kan saken te sig annorlunda. Och medan den skapas kommer privata företag få uppföra den efter ett upphandlingsförfarande!

        Kom alltså inte och säg att det skulle finnas en motsättning mellan stat och privat! Motsättningen behöver inte finnas. De kan komplettera varandra. Men de tär klart att det finns många politiker som ägnat sig åt populism och häpp-häpp istället för att tänka i banor jag ovan skisserat.

      • Dan,
        Hitintills har finansieringen av nyproduktion i huvudsak skett med riskkapital. Internet, crowdfunding mm. inbjuder mer och mer till brukskapitalisering.
        http://en.wikipedia.org/wiki/Crowdfunding
        Det kan då (hypotetiskt i varje fall) vara kommande ”prosumenter” som enas om produkernas brukskriterier (förväntad brukbarhetstid, återvinning mm.). Då produkterna helt eller delvis är förhandsbetalda, så elimineras risken för överproduktion. Olika, enkelt monter-, utbyt-, demonter-bara delar, kan designas för användas till flera olika bruksprodukter. Prosumenter inom olika närområden (varje kvarter?) kan ordna montering, byte av slitdelar, demontering (för återvinning) och hyra ut (dygnet runt, övervakad självhämtning mm.) till användare inom sina närområden. Huvudsaken (och risktagandet) är att ”sällananvändarna” finner att hyreskriterierna (tidsbestämd full rådighet) övertrumfar ägande, eget förrådsutrymme, stöldrisk mm… osv… osv…

        Knappast någon konflikt mellan ”Overshoot day” och ekonomisk tillväxt inom ”överskådlig” tid… eller…

    • Att fattiga svälter i Afrika är deras egna korrupta socialistiska regeringars fel, som dessutom i flera fall får ekonomiskt stöd av den svenska socialistiska riksdagen. Andra bidrag till fattiga går i princip endast ut på att hålla dem kvar i fattigdom.

      Angående boskapsdjur så behöver Afrika mer av dem och då speciellt i områden där öken breder ut sig. En av orsakerna till detta är att antalet stora vilda djurhjordar har minska i Afrika. Människan kan kompensera detta genom att skapa stora boskapshjordar som kommer att göra att växtligheten ökar igen.

      Som en effekt av ökade boskapshjordar kan det återvinnas så pass stora områden från ökenspridda områden att växterna på dessa områden kan svälja all CO2 som människan släpper ut på ett år. Sverige behöver i princip inte lägga ett enda öre eller åtgärd på att minska sina CO2-utsläpp när nyckeln i princip finns i jordens ökenspridda områden.

      Tänk vad mycket nyttigt kött Afrika skulle kunna exportera efter att de själva fått sin beskärda del, vilket skulle leda till ökat välstånd för Afrikanerna.

      Haken är nog bara att klimathotsindustrin (politiker, klimatföretag och klimatforskare) inte tjänar några pengar på detta, så deras lobbyister kommer fortsätta lura i folk och politiker att Afrika måste behålla sina korrupta socialistiska regeringar.

      Afrikas folk behöver kapitalistisk sinnade regeringar och be västvärden stoppa upp sina bidragsprojekt i … (där de hör hemma).

      • Moderater och kristdemokrater må vara etatister men beskyll dem inte för att vara socialister. Det är inte heller miljöpartiet de gröna. Det är fritt fram med grönt styre atttjäna hur mycket som helst. Men inte på vilka villkor som helst. Gröna krav sätter upp villkor som den måste uppfyllas som ska komma att tillhöra den finansiella eliten.

      • Okej vi ska inte kalla moderaterna för socialister, men det är svårt att avstå från det när de driver en socialistisk agenda.

      • Problemet med betande boskapshjordar är att de kan skapa öken.

        Jag är inte socialist, tvärtom. Jag menar att det är fel att bara rakt av ge bistånd till ett lands regering. Den riktiga vägen vore att agera på marknaden för att få denna att fungera bättre, att idka handel med landet, utbildning m m samt, naturligtvis, katastrofbistånd.

      • Idag vet vi att boskapshjordar inte skapar öken vilket vi tidigare trott. Djurens avföring binder vatten i jorden vilket leder till att växtligheten ökar osv.

    • De farmare som exporterar mat får inget i utbyte då eller? Att tronattvfolk svälter för att de exporterar mat är naivt. Om de tvingas exportera (dvs någon stjäl maten) så kan jag gå med på förklaringen.

      Annars så får folk mer värde när de byter. Praxeologi 1.0.

      Anledningen att Afrika svälter är att de saknar kapital. Anledningen att de saknar kapital är att de har korruption och en djupt rotad stamkultur (ja även i städerna) där den som händelsevis får något över måste dela med sig till stammen. Svårt att bygga kapital då.

      • Istället för att odla mat åt sig själva odlar de spannmål åt andra länders boskap. Har du kunskaper i ekonomi förstår du att ju mindre de odlar för sin egen försörjning desto högre kommer matpriset att bli och desto större kommer hungersproblemen att bli.

        Visst måste länder exportera men med en vegansk eller vegetarisk kosthållning i större utsträckning skulle problemet för människor och miljö minska i avsevärd utsträckning.

      • Dan, det du ger uttryck för är inte ekonomisk kunskap utan någon slags blandning av merkantilism och leninistisk världssystemanalys. Jag är ganska säker på att Norman syftade på handel, dvs att de får något i utbyte för det de säljer. Med tanke på hans tidigare hänvisning till praxeologi så antar jag att han, liksom jag, utgår ifrån att de säljer spannmål för att de får något de värderar högre i utbyte. Du verkar istället utgå ifrån att de villigt byter bort mat de desperat behöver mot… vad?

        Det finns givetvis en utsugningsaspekt här, men den handlar om att förtryckande regimer suger ut sina befolkningar, inte att handel sker med Väst. Det finns nog ingen här som anser att någon form av ofrivillighet/tvång hör hemma på en marknad; det är snarare en motsats till marknadsagerande (se t ex Oppenheimer).

      • Jag reagerade över din ton mot Schlaug, fann den ovärdigt nedlåtande. Han, påstod du, ”staplar lögner” (kanske inte ett ordagrant citat men ur minnet). Här kan jag läsa att du tillskriver mig en ”leninistisk världssystemsanalys”. Det är närmast åtalbart!

      • Att påpeka någons nästan totala ignorans kan förvisso uppfattas som nedlåtande, men jag finner ingen anledning att tona ned eller förlåta okunskap när den används som tillhygge i debatten (och än mindre när den används till att göra anspråk på politisk makt). Den ekonomiska dimensionen är oerhört viktig i diskussionen om tillväxt och miljö, men avfärdas alltjämt av miljöfolket (som dessutom har ringa eller ingen kunskap i ämnet!). Istället har jag av nämnda miljörörelse avfärdats som uppenbart naiv, okunnig, verklighetsfrämmande eller bara korkad. Det får stå för dem, men det förtar inte det faktum att miljörörelsen nästan uteslutande sysslar med statistiska extrapoleringar som om det inte fanns vare sig innovationer, upptäckter eller skiftande preferenser.

        Man kan inte räkna med olja som en objektiv resurs som är oföränderlig över tid i ekonomin; om man vill tala om den som resurs måste man diskutera den i ekonomiska termer. Visserligen finns en given mängd olja, som antagligen kan anses finnas i oföränderlig volym, men nyttjandet av den som medel för att tillfredsställa behov och önskemål är i allra högsta grad ekonomisk – inte fysisk. Om miljörörelsen förstod detta, bortsett från det ständiga ropandet på ”miljöskatter” (för plötsligt finns ett efterfrågetänk, om än begränsat!), så skulle mycket vara vunnet. För både miljön och ekonomin. Men när allt kommer kring vill många av dem inte hitta lösningar, de vill bara peka finger.

        Vad gäller världssystemanalysen så är det ett ekonomiskt ramverk för analys av internationell handel och resursflöden. Lenins modell har vidareutvecklats av Immanuel Wallerstein. Att du tar detta som ett angrepp snarare än en klassificering talar sitt tydliga språk.

      • Du visar bara med dina nedlåtenheter hur illa insatt du är i ekonomiskt tänkande. Du har väl stannat vid introduktionskursens förenklade modeller, vilket kanske inte är så konstigt då praxeologin inte vill veta av matematiska modeller, sådana som kan visa att en ökning av utbudet leder till ett lägre pris format som ett U, dvs en liten serie ger ett högt styckpris men en mycket stor leder också till ett högre pris då man nu måste anställa fler och byta ut maskiner.

        Skulle inte vissa former av tvång höra hemma på en marknad? Är lagarna att se på det viset? Jo, vi förstår nu varför ni tar så lätt på inte bara miljöskydd utan också konsumentskydd, men den pojke som fick sitt ansikte förstört av en hårfön som fallerade tog inte lika lätt på saken.

        Läser man inte rättsfall med anknytning till handeln är det lätt att måla upp en rosenröd bild (som dock mer än annat avbildar den förenklade introduktionskursen i nationalekonomi).

      • Det är möjligt att Birger Schlaug är mer ”insatt i ekonomiskt tänkande” än jag är, men i så fall visar han det på ett väldigt konstigt sätt. Där har ni för övrigt något gemensamt.

      • Jo, nog har vi det gemensamt att vi inser att det som den ekonomiska introduktionskursen inte berör, uttaget ur och utsläpp i naturen, är något som måste uppmärksammas.

        Det förvånar mig att du är emot att utnyttja marknadsmekanismerna i detta arbete. Låt gå har provats tidigare med inte alltid smickrande resultat.

      • Jo, nog har vi det gemensamt att vi inser att det som den ekonomiska introduktionskursen inte berör, uttaget ur och utsläpp i naturen, är något som måste uppmärksammas.

        Det här är ju egentligen gammal skåpmat – samma dumheter som du radan har upprepat flera gånger tidigare. Enda skillnaden är att du nu hävdar att det bara (?) är i introduktionskursen som ”uttaget ur och utsläpp i naturen” inte är med. Beroende på hur kursen utformats är det förstås möjligt, men att ekonomiskt resonemang inte skulle ha med denna dimension är bara larv. Vad tror du själv att alternativkostnadsbegreppet, som är själva kärnan i nationalekonomisk teori, innefattar? Problemet är att du, liksom miljörörelsen gör godtyckliga avgränsningar och tolkar värden i objektiva, fysiska termer. Därmed uppvisar du bara din okunnighet. Dessutom försöker du argumentera för din position med hjälp av upprepning – av precis samma ogrundade antagande som jag kritiserade i artikeln i SvD. Och påpekar sedan att jag är okunnig. Ledsen, men det duger inte. Du borde i alla fall kunna låtsas ha ett riktigt argument; i så fall kan vi fortsätta diskussionen.

        Vad gäller huruvida jag är ”insatt i ekonomiskt tänkande” så var min kommentar om Schlaugs enorma kunskaper till fullo ironisk, vilket jag trodde var ganska uppenbart.

      • Jag tolkar inte alls värden i objektiva, fysiska termer. Tvärtom har jag ju hävdat att det är svårt att hävda att något är objektivt värdefullt i sig själv. Preferensutilitarismen lär oss att det är vad vi önskar som gör något värdefullt. Och här kommer själva ramen för påståendet in: Vilka är det som har preferenser? Är det bara din mamma eller har även andra varelser än människor preferenser som vi bör ta hänsyn till? Om inte: Varför?

        Om någon säger: B agerar för att maximera sin vinst har vi att förstå detta mot bakgrund av en kontext (precis som man måste med logiska utsagor som att ”Kalle är i köket eller i vardagsrummet”; den satsen är sann i logisk mening om Kalle är i köket eller i vardagsrummet men fullständigt meningslös om man inte beaktar tidsaspekten). Det är inte bara ekonomiska värden som är intressanta. Den djupt religiöse som lever ett uppoffrande liv menar kanske att skatten i himlen är att värdera högre än en eventuell vinst under jordelivet.

        Du bör lära dig att inte tillskriva den du debatterar emot åsikter som denne inte har. Du gör det för lätt för dig ur en synvinkel, ur en annan är du dum mot dig själv. Hade du skrivit: ”Det före detta språkröret Birger Schlaug, som hyser en förståelig oro för miljön, menar att bl a, bl a, men trots den goda föresatsen når inte Schlaug målet då han, enligt min mening, förbiser marknadens självläkande förmåga” osv, ja då hade man betraktat dina alster på ett seriösare sätt.

      • Jag tolkar inte alls värden i objektiva, fysiska termer. Tvärtom har jag ju hävdat att det är svårt att hävda att något är objektivt värdefullt i sig själv.

        OK. Men varför blandar du i så fall subjektiva värden med fysiska kvantiteter?

        Du bör lära dig att inte tillskriva den du debatterar emot åsikter som denne inte har. Du gör det för lätt för dig ur en synvinkel, ur en annan är du dum mot dig själv. Hade du skrivit: ”Det före detta språkröret Birger Schlaug, som hyser en förståelig oro för miljön, menar att bl a, bl a, men trots den goda föresatsen når inte Schlaug målet då han, enligt min mening, förbiser marknadens självläkande förmåga” osv, ja då hade man betraktat dina alster på ett seriösare sätt.

        Jag antar att du försöker säga att du inte har någon erfarenhet av att publicera i (nyhets)media.

        Tack för dina uppläxningar, som jag utgår ifrån är i all välmening. Har du läst om detta intressanta fenomen?

      • Jag blandar inte samman fysiska kvantiteter med ekonomiska värden. Det är något materiellt eller immateriellt som värderas av marknaden. Det är två sidor. Utan oljan som en faktisk resurs: ingen efterfrågan av den. Utan subjektiva värderingar av oljans nytta: ingen utvinning av den.

        Så enkelt är det för den som inte vill göra saker och ting onödigt komplicerade!

    • Dan, en ekonomisk analys säger att fattiga människors högst prioriterade mål är att äta sig mätta. Fattiga människor värderar maten högre än savannens artrikedom. Detta kan leda till att djuren på savannen utrotas för att bli mat åt människorna.

      Ekonomisk tillväxt kan däremot leda till att jordbruket ökar produktionen per kvadratmeter. Människors välstånd ökar genom att en större produktion har en tendens att sänka priserna. Så småningom kommer människor att värdera savannen allt högre och människor vill bevara savannen. Savannen kan också skapa sysselsättning genom en ökad turism.

      Att människor svälter i Afrika beror på krig och på att socialistiska regleringar har införts. Exempelvis svälten i Etiopien under 1980-talet berodde på inbördeskrig och inte på långvarig torka som påstods i massmedia (och av Band Aid). Den kommunistiska regimen bombade byar och jordbruksmark för att stödet till gerillan skulle minska.

      Biståndet styrde regimen till flyktingläger som låg långtifrån byarna och gerillans upptagningsområde. Syftet var att svälta ut gerillan och de människor som stödde gerillan. Regimen fick kontroll över människorna när de samlades i flyktingläger. Unga män tvångsupptogs i regimens armé samtidigt som regimen kunde skjuta de som stödde gerillan.

      • Det är ett sorgligt faktum att det är möjligt att avsalta havsvatten och att denna resurs finns i stor mängd precis som arbetslösa människor. Ett av våra mest tragiska allokeringsproblem.

      • Anledningen att man inte avsaltar mer havsvatten (Saudiarabien gör det, men inte så många andra) är för att det är dyrt, d.v.s det går att få tag på vatten billigare på annat sätt. Inget allokeringsproblem vad jag kan se. Möjligen kan man se problemet som att det är synd att ingen bygger en avsaltningsanläggning åt de fattiga i Afrika, eftersom de inte har råd med det själva. Å andra sidan tror jag någon smart entreprenör hade gjort det om det gick att på så sätt sälja vatten till dem billigare än de får tag på det idag.

        Plain economics.

      • För dyrt initialt, men det är dyrt att utvinna olja och gas också. Det handlar om vilja och inriktning. Om forskningspengar och rätt mentalitet.

        Då tekniken för solenergi förändras och man tillverkar paneler i större skala kommer fler nyttja tekniken. Så också med avsaltning. Kan pipelines användas för olja borde så kunna ske för havsvatten också.

        Men det krigas istället om det lilla vatten som finns.

        Plain economics.

      • Det finns med säkerhet företag som grubblar en hel del på hur de ska avsalta havsvatten på ett billigt sätt. Marknaden är enorm om de lyckas.

  • Ordet tillväxt är lite som Kapitalism, alla verkar ha sin egna versioner av det. Och det är helt ok. Grejen är att varje individ bör få bestämma vad som är tillväxt för hen. Idag kan vi inte göra det eftersom våra pengar och halva ekonomin styrs av politikerna som mer eller mindre tvingar oss att konsumera mer för att deras centralplanerade tillväxt ska gå ihop. Katastrofalt för naturen och för ekonomin.

    • @Bojan : ……heter det inte ”honom/henne” alt. ”vederbörande”?

      Mvh

      // Språkpolisen

      P.S. Ja, jag har en djupt personlig åsikt om ordet ”hen”. Det får mig att tänka på någon som är könlös. D.S

      • Hans, I see könlösa people. (gissa filmen)

        I själva verket så existerar det inte så jag kapade ordet för jag tycker det är praktiskt när man avser båda könen. No biggy.

      • Exakt! Fria människor på en fri marknad gör tusentals förslag på lösningar medan Sveriges riksdag har en lösning för varje parti och inget mer.

    • Av vad jag har förstått var det Karl Marx som definierade kapitalism, så vi borde kanske inte använda oss av det ordet utan använda oss av begreppet ”fri marknad”.

      De som vill tala om kapitalism kanske ska hänvisas till likasinnade inom kommunism och socialism och övriga vänsterismer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *