Genierna gör det igen

Idag möts vi av nyheten att Riksbanken sänkt repo-räntan med 0.5 procent-enheter. Tydligen råder viss förvåning, då detta inte var förväntat. Riksbankschefen och vice riksbankschefen reserverade sig för beslutet, eftersom de ville ha en måttligare räntesänkning på 0.25%. Tydligen var det tydligt för dem att priset på pengar inte skulle sänkas 0.50% årligen, utan 0.25% årligen. Ibland kan man undra vilken kaffe-sump, fiskinälvor eller järtecken i skyn de valt denna gång. För ungefär så pålitliga känns de aggregerade statistiska siffror över ”total produktion”, ”totala prisuppgångar”, ”total arbetslöshet” o.s.v. med därtill följande prognoser inför hur dessa skall utvecklas i framtiden.

Vad blir då konsekvensen av detta? På kort sikt? Sannolikt inte mycket. På lång sikt? Om vi antar att det är onaturligt med en utlåningsränta på 0.25% och en inlåningsränta på -0.75% (banker får nu betala för de pengar som de har hos Riksbanken – och är tvungna enligt lag att ha där) så kan vi anta att konsekvenserna blir det vanliga – felallokerade resurser. En gissning är att de flesta fortsätter till bostadsmarknaden, där de tycks ha fortplantat sig relativt väl det senaste decenniet. Men vem vet? Poängen är att ingen kan veta exakt. Det är därför marknaden borde få ta hand om räntesättningen.

Vi vanliga dödliga funderar stilla på vad som händer den dag priserna börjar stiga på riktigt. Någon gång sker det ju, även om ingen kan säga när. När räntan har gått konsekvent nedåt i nästan 20 år (den senaste ”toppen” var 1995 på 8.91%, med lån till vanliga dödliga ett antal procent ovanför detta) kan vi anta att den oundvikliga ränte-uppgången kommer göra såväl privatpersoner som företag, banker och staten något förvånade. För om vi inte på riktigt tror att ”det är annorlunda denna gång” och att mängden tillgängligt kapital inom kort kommer konvergera mot oändligheten (eller i alla fall en multipel långt över vad som finns idag), så kan denna räntesättning omöjligen återspegla verkligheten.

Som de säger på engelska : Sooner or later, something has got to give. Vissa av oss kommer inte vara förvånade.

8 kommentarer till ”Genierna gör det igen

  • Jag har ett förslag som löser båda Riksbankens problem i en smäll: Sänk reporäntan till negativt område, säg minus 10 procent, och tvinga bankerna att betala dyrt för att låna ut pengar. Bolåntagarna kan sedan använda denna extra ränteinkomst till att amortera ner sina lån samtidigt som vi eventuellt får upp inflationen.

  • ”Enligt vår räntebana, så som vi ser det just nu, kommer reporäntan att ligga någonstan mellan 3,5 till 4 procent i slutet av 2014.” – Ingves 2011

    ”Med största sannolikhet kommer reporäntan börja sjunka från denna nivå igen (2 procent) och inte på länge få näsan ordentligt över vattenytan.” – Bernpaintner 2011

    https://www.mises.se/2011/09/07/upprop-till-stod-for-ingves/

    • Den var fin Johan. 🙂 Men för den som använder logik och austrolibertariansk teori i kombination med ett historiskt perspektiv blir det så lätt. Han har en orättvis fördel.

  • SvD Näringsliv låter en sagofarbror analysera läget:

    ”Som antropolog, hur berättar man sig ur deflation?

    – Då räcker det inte med att tala om priser. Deflation är en djup precis historia om hela samhällen, som i Japan. Då handlar det om att förändra kulturen och synen på framtiden. Problem som sträcker sig långt bortom bara penningpolitik.

    Douglas Holmes betonar att centralbanker inte hittar på historier. De forskar, analyserar skeenden och skapar sina berättelser utifrån data. ”

    Samtidigt är många centralbanker kraftigt ifrågasatta. Douglas Holmes berättar att det i USA höjs röster om att centralbanken Federal Reserve (Fed) har fått för mycket makt, att det vore bättre att gå tillbaka till ett system som bygger på guld.

    – Det är oron i USA just nu. Extremhögern kan få mycket makt med hjälp av enkla populistiska historier.

  • För den som inte redan gjort det kan det här vara en bra anledning att göra sig av med sina kronor till förmån för något riktigt, eller åtminstone göra madrassen lite tjockare…

  • Niklas: Jag skrev låna ut, inte låna… Men scenariot var förstås skämtsamt och hypotetiskt. Bankerna skulle aldrig låna ut till negativ nominell ränta till allmänheten (det vill säga betala för att låna ut) när de kan hamstra kontanter istället.

  • Saknar Sverige i dag en Eli Heckscher som kan förena ekonomisk historia med ekonomisk teori?

    ”Under 1800-talet rådde starka fribanksstämningar i Sverige. Riksbanken ansågs vara en ”reaktionär anakronism” som stod i vägen för framåtskridande. Inspiration hämtades från det skotska fribanksväsendet och under de årtionden som Sverige hade ett fribankssystem kännetecknades ekonomin av prisstabilitet. Något som Sverige haft svårt att utveckla under inflationsdecennierna på 1900-talet. Dessutom: under fribanksperioden gick ingen bank i konkurs. Stabiliteten var manifest.”

    http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/7566514x.pdf
    http://lup.lub.lu.se/record/1981213/file/2061797

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *