Almedalsveckan är ett antiliberalt spektakel

Almedalens huvudaktörer 2012Min uppfattning var att planekonomin blev dödsförklarad efter kommunismens fall. Men om man tittar på rapporteringen från Almedalsveckan får man en helt annan uppfattning. Almedalsveckan tycks på ytan ge sken av att vara ett forum för politik debatt och idédebatt, men är egentligen något helt annat, nämligen ett antiliberalt spektakel. Bekymmersamt är att den intellektuella eliten i Sverige inte ifrågasätter, kritisk granskar och analyserar händelserna i Almedalen.

Almedalsveckan påvisar den intima symbiosen som råder mellan politik och journalistik. Almedalsveckan är ett spektakel för politiska journalister, lobbyister, företag, särintressegrupper och politiker. Almedalsveckan genomsyras av politisk planering, planekonomiska lösningar (inga vinster i vård och omsorg), nya regleringar, nya skatter och förmynderi. Almedalen är därför en massiv antiliberal attack som tillåts pågå under en veckas tid med hela svenska ”mainstream” media involverad.

Varför är nu politikerna, journalister, särintressen, lobbyister så intresserade av att vara i Almedalen och varför gillar människor att följa vad som pågår där? De flesta människor är beroende av nyhets- och politisk journalistik och får en känsla av att de ”missar något” om de inte hänger med på vad som händer i Almedalen. Man kan helt enkelt inte låta bli att titta på TV då det exponeras så intensivt och är så väl förpackat.

För politikerna är det ett bra tillfälle att påverka väljarna, för företagarna att öka sitt inflytande och för journalister ett tillfälle att leverera underhållning. Allt händer under sken av att föra en politisk debatt eller en idédebatt som i slutändan skall förbättra människors ekonomi och välfärd. Men i grunden ändrar Almedalen ingenting. Eller är det någon som minns något som har påverkat den enskildes liv på ett avgörande sätt som har kommit ut från tidigare Almedalsveckor? Rapportering från  Almedalen vilseleder genom att den visar det som är attraktivt men saknar relevans. Människor har svårt att skilja mellan vad som är nytt, pompöst och spännande och vad som är relevant.  Under en hel vecka pågår detta tjat om framtidsplanering, om löften som inte kommer hållas, om nya skatter och utredningar hit och dit. Det är dock omöjligt att planera för en framtid som är oviss att förutse. Det är omöjligt för en journalist att förklara ett skeende där kausalsambandet är ovisst och det är omöjligt att ge tillförlitliga prognoser. Möten i Almedalen går ut på att prata en hel vecka om hur man skall fördela stulna pengar, de så kallade ”skatterna”.  Planekonomi och statliga interventioner som de uppvisas dagligen under Almedalsveckan leder till att öka övergången från kapitalism och marknadsekonomi till socialism och planekonomi. Processen är enligt Ludwig vonMises irreversibel och leder till ett ofritt samhälle med ekonomiska problem.

Almedalsveckan går ut på att prata om en framtida fördelning av skattepengar till olika grupper som är av intresse för politikerna, men journalister diskuterar aldrig det faktum att politik i grunden handlar om våld eller hot om våld. Staten ägnar sig åt stöld genom beskattning och åt häleri genom fördelning av det som har stulits. Hur kan en brottslig handling vara tillåten för staten när den är förbjuden för en privatperson? Skatt är ju uppenbarligen ingen frivillig betalning eftersom det inte är tillåtet att ställa in betalningen. Man straffas inte om man inte köper Volkswagenbilar eller Chanelparfym, men kastas däremot i fängelse om man inte betala skatt.

Det saknas således en kritisk analys av Almedalsveckan ur en filosofisk synvinkel. Varför reagerar ingen på denna extremt antiliberala propaganda?  De intellektuella har ett ansvar att inte sprida och propagera planekonomiska och antiliberala vanföreställningar som förstör den individuella friheten, som förstör en fungerande marknadsekonomi och kastar den västerländska civilisationen i en social och ekonomisk avgrund.

Det är marknadsekonomi och kapitalism, och inte planekonomi och socialism, som har skapat den enorma välståndsdökningen vi åtnjuter idag. Detta trots att kapitalismen har kämpat i hård motvind. Därför är det obegripligt att den intellektuella eliten i Sverige ägnar en hel vecka åt att sprida idéer som planekonomi, statlig reglering, kontroll och förmynderi.  De borde ägna sig åt att sprida idéer med framtid som frihet, kapitalism och marknadsekonomi.

1 kommentarer till ”Almedalsveckan är ett antiliberalt spektakel

  • Är det inte ganska utmärkande för svensk centralism, att man samlas i den forna bonderepubliken som var hela Östersjöns centrum, för att diskutera centralsvensk och stockholmsk politik?

    https://www.mises.se/amne/den-gotlandska-kapitalismens-uppgang-och-fall/

    Inget är för litet eller för stort att diskutera så länge det berör centralstaten i Mälardalen. Det är där fokus ligger. Inte hos Gotland och dess plats i regionernas Europa. Nu är nämligen centralbyråkratin i Stockholm på semester i Visby.

    På andra, mindre centralistiska, håll i Europa hade perspektivet varit det omvända: regional politik och EU hade tagit större plats än centralstaten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *