Den oanständiga tystnadens politik

3Tystnaden i Förenta staterna och Västeuropa om de pågående krigsbrotten mot ryska civila i sydöstra Ukraina har gått bortom anständighetens gränser. Morden har nu pågått under flera veckor och är riktade mot landets egna medborgare, inklusive barn. Det skrämmande bakom tystnaden är givetvis att krigshökarna i Washington förväntar sig en rysk vedergällning där man kan påstå att Ryssland har begått en (till?) krigshandling mot Ukraina och att NATO då får den sista ursäkten att inleda en öppen humanitär insats för att, som lycklig bieffekt, kunna visa Putin vem som har sista ordet i världspolitiken. Och så upprätthålla den unipolära geopolitiska hegemoni man haft sedan 1989. Självklart kan man nu av kulturella, psykologiska eller historiska skäl tycka illa om Ryssland och Vladimir Putin. Man kanske ogillar Putin för att han godkänt de lagar som möjliggjorde fängelsestraffen mot Pussy Riot, för att Ryssland besegrade Karl XII, för att de har ett konstigt alfabet eller för att man tycker att Nikita Chrusjtjov gjorde helt rätt i att skänka bort Krim till Ukraina under en tid då Ukraina ingick i Sovjetunionen? Oavsett svaret på frågan om varför man ogillar Ryssland är det i detta fall fråga om uppenbara, i denna stund pågående, krigsbrott, det vill säga brott mot konventioner som Förenta staterna och EU:s medlemsländer har ratificerat.

Vad är det då som har hänt? Värt att nämna är två viktiga episoder sedan demonstrationerna på Maidan där landets ryskvänlige, korrumperade men demokratiskt valde, president förlorade makten genom statskupp. För det första var det många ryssar som deltog i demonstrationerna mot samme president, men det spelade ingen roll för den nya regimen som inledde sin karriär med en rad populistiska påhopp mot de rysktalande medborgarna i landet. Dessa började då protestera mot den nya regimens politik. De ville ha självständighet, ordnade omröstningar och ockuperade hus. Man får i detta sammanhang komma ihåg att den nya regimen dessutom samarbetade och samarbetar med politiska element som har antiryskhet som en högprioriterad politisk fråga. Och mycket riktigt förbjöd man även det ryska språket i landet. Högra Sektorns och Svobodas fascism duger tydligen utmärkt som politiskt medel i Ukraina om man får tro Förenta staterna, EU och den moraliska övermänniskan Carl Bildt. I resten av världen, kanske särskilt hos oss i Svedala, vore liknande angrepp på våra nationella minoriteter; samer, romer, tornedalningar, finländare och judar, att klassa som hatbrott. Det andra är den nya regeringens respons mot husockupationerna och folkomröstningarna. Istället för att vilja inleda förhandlingar och ersätta den antiryska linjen med en mer inkluderande hållning, förklarade man dem öppet krig. Man vill förgöra dem, inte förhandla med dem. Man ville besegra dem, inte inkludera dem. Man ville inte ens göra dem till ”riktiga” ukrainare utan snarare köra ut dem ur landet.

Den 2:a Maj jagade en antirysk mob in en grupp proryska demonstranter i en byggnad i Odessa som de sedan satte eld på samtidigt som de blockerade utgångarna. Ett 40-tal människor brändes inne eller dödades då de försökte undkomma lågorna. Högra Sektorn var ledare för mobben. Regimen i Kiev som sitter i maktposition tillsammans med Svoboda, påstod att det var demonstranterna själva som satte eld på byggnaden. I själva verket filmades händelseförloppet och delades i sociala medier. Efter incidenten den 2:a Maj intensifierade Kiev sin kampanj mot de ryskvänliga regionerna i sydöstra Ukraina. Man skickade pansarvagnar, helikoptrar, flygplan och formade ett nationalgarde bestående av medlemmar ur Högra Sektorn. Som väntat följde en ström av rapporter om massaker på civila i synnerhet från Mariupol och Krematorsk. Sedan Maj har Kiev riktat flyganfall mot varuhus, bostadshus, lekparker, skolor, daghem och sjukhus. Därutöver har Kiev blockerat transporter av mediciner och livsmedel till de utsatta områdena och mot slutet av Juni rapporterade FN att 110 000 ukrainska medborgare flytt över gränsen till Ryssland. Vi såg något liknande från både albansk och serbisk sida i Kosovo och vi såg det då kineserna invaderade Tibet. Det brukar kallas etnisk rensning.

Men det finns även ett starkt motstånd som vägrar att ge upp och som förespråkar secession från regimen i Kiev. Dessa separatister bedriver idag ett naturrättsligt självförsvar mot de aggressionshandlingar vilka initierats från Kiev, inte Moskva. Samtidigt som regimen i Kiev samarbetar med Svoboda som rättfärdigar de nazistiska krigsförbrytelserna under andra Världskriget finns fortfarande dem som kämpar för frihetens fana i landets Sydöstra del. Därför ger jag idag, efter en viss tids ambivalens över Krim, mitt helhjärtade stöd till separatisterna. Donetsk (Доне́цк)  sak är frihetens!

Smoke rises around the flag of the self-proclaimed Donetsk republic

 

Källor:http://www.youtube.com/watch?v=M52STMHluOg

http://online.wsj.com/articles/110-000-have-fled-to-russia-from-ukraine-united-nations-says-1403873653

http://voiceofrussia.com/news/2014_05_03/Ukraine-Odessa-declares-three-day-mourning-for-31-people-burned-alive-by-Right-Sector-fighters-6034/

http://en.itar-tass.com/world/721537

http://www.thenation.com/article/180466/silence-american-hawks-about-kievs-atrocities

6 kommentarer till ”Den oanständiga tystnadens politik

  • I de följande utgår jag från vår libertarianska värdegrund – en strikt tolkning och deduktion utifrån NAP.

    Om Secession tänker jag följande:

    Fråga: Har ryskvänliga ukrainare rätt att träda ur den ukrainska staten, eller är denna fråga beroende av att Ryssland gick in i Krim?

    Svar: Denna fråga är oberoende av Krim. Det är en naturrättslig rättighet att träda ur en stat och staten har ingen moralisk rätt att tvinga individer oavsett deras politiska färg och religion att vara kvar i staten.

    Fråga: Är secession i detta fall och betraktad i sig oberoende av Rysslands förehavanden?

    Svar: ja – frågan om rätt till secession från en stat är alltid oberoende av vad en annan stat gör.

    Fråga: Har individer i en region som genomgått secession rätt att försvara sig mot angripare av regionen?

    Svar: Ja, de har denna rätt.

    Fråga: Har de rätt att be andra om hjälp?

    Svar: Ja.

    Således har jag dragit slutsatsen att Donetsk har rätt till självstyre, rätt att ta emot hjälp av Ryssland och rätt att försvara sig mot regimen i Kiev.

    Men artikeln rörde nu i första hand den humanitära katastrofen i den sydöstra delen. Här ställer jag frågan:

    Oavsett vad man tycker om FN, men är inte FN:s humanitära rapport om att 110000 människor flytt från regeringen i Kiev politiskt neutral.

    Och

    Ukrainas regering har aldrig förnekat att en ukrainsk mob lät 46 människor bränna inne i Odessa, de har endast ljugit om vem som tuttade på.

    Och det är bortom tvivel att man betvingar människor med vapenmakt och flygvapenattacker. Och att man påhejas av EU och Förenta staterna i detta krig.

    Och detta är djupt omoraliskt.

  • Jag skulle vilja veta vad du använder för källa när du påstår att det ryska språket förbjöds i Ukraina.

  • Ja, vilka hemskheter som pågår i Ukraina och påhejade av EU och USA. Dock kan jag i viss mån förstå Ukrainare som är emot ryssar, De hemska brott och den vidriga behandling av Ukrainare Sovjetunionen utsatte dem för, med ca 10 miljoner döda i en statligt anordnat försök till folkmord.

    Baksidan med imperier som sänder folkslag som inte har där att göra, för att så splittring och försvåra/omöjliggöra fria nationer är tydlig. Mönstret kan även ses i Baltikum, där ryssar invaderade deras territorium även via massinvandring av ryssar. Har inte balterna rätt att kasta ut dem eller måste man böja sig?

  • Förresten, glömde kommentera artikelförfattarens kommentar om nazistiska krigsförbrytelser. Men HAN håller tyst om Sovjetiska och västvärldens krigsförbrytelser. Den värsta/största etniska resningen som någonsin ägt rum skedde efter andra världskriget där miljontals tyskar tvångsförflyttades eller frivilligt begav sig iväg från antitysk ockupation. Miljontals tyska kvinnor våldtogs av bl.a. ryssar och miljontals tyskar hölls i fångenskap i andra länder under flera år och många svältes till döds.

    Innan jag läste Morgenthauplanen, hade jag svårt att förstå att tyskarna stred som galningar, trots att det var mer eller mindre klart att de skulle förlora kriget. Efter att ha läst den förstår jag varför. En ond jude föreslog där att tyskarna skulle decimeras med svält till ett agrart samhälle och inte få vara en industriell nation.

    Nu kanske somliga inbillar sig att jag är en farlig dödsnazist, men det är jag inte! Jag avskyr alla socialister. Även nationalsocialister…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *