Ropen skall skalla, jordgubbar till alla!

liter_jordgubbarVia en av våra läsare har jag blivit uppmärksammad på ett alldeles utmärkt empiriskt exempel på vilka det är som gynnas av den fria marknaden, och vilka det är som motsätter sig den och gynnas av monopol eller kartellverksamhet.

Exemplet: Jordgubbsförsäljningen i Karlstad.

Via artikeln får vi reda på att:

”De senaste åren har försäljningen av jordgubbar exploderat i centrala Karlstad.

Konkurrensen bland handlarna är knivskarp och priserna har varit nere i tio kronor litern som lägst.”

Vad är då reaktionen på denna konkurrensen och detta låga pris? Jo, nämligen att det ”det är katastrof och rena kaoset med så många försäljare. När priserna blir så låga på grund av priskrig är det ju ingen som tjänar några pengar.”

Ovanstående citat är föga förvånande sagt av en jordgubbshandlare. Det är så klart så att där konkurrensen är som störst är vinsten som minst, för jordgubbshandlarna. För konsumenterna är det dock uppenbart tvärtom. Det är de som tjänar på den ökade konkurrensen, och detta gäller givetvis inte enbart försäljning av jordgubbar. Det är alltid så att ju mer konkurrens och ju friare marknad, desto mer tjänar konsumenten.

Vad är då jordgubbsförsäljarens ”lösning” på detta ”problem”? Samma försäljare som ovan menar att ”Karlstads kommun är alltför liberal när det gäller jordgubbsförsäljningen [och att] det är fel av dem att ge tillstånd till så många”.

Med andra ord vill han begränsa utbudet, så att priset stiger, och han kan tjäna mer. Konsumenterna kommer att förlora på detta. Handlarna då, de kommer så klart att vinna på det? Delvis, men inte nödvändigtvis. Endast de handlare som faktiskt får tilstånd kommer att vinna på det. Alla andra kommer att stängas ute från marknaden, och de kommer att tvingas söka sig någon annanstans.

Här har vi alltså ett praktiskt exempel på varför företagare generellt sätt inte alls är för den fria marknaden: de avskyr konkurrens. Konkurrensen minskar deras vinst, och tvingar dem att jobba hårdare och längre för att vinna massans gillande.

Detta är också ett utmärkt exempel på varför människor i allmänhet borde vara för den fria marknaden: konkurrens gör saker och ting billigare, och gör att vi kan spendera resurser (pengar, arbete eller tid) på andra saker, vilket gör oss rikare och ökar vår levnadsstandard. *

Kapitalism är inte, socialisternas invändningar till trots, pro-företag och anti-mänsklig. Men inte heller är den anti-företag och pro-mänsklig. Kapitalismen köper helt enkelt inte alls denna antagoni mellan företag och människor. Eftersom vi vet att alla människor både är konsumenter och producenter, och att de är i harmoni med varandra, är kapitalism kort och gott ett mänskligt system. Varken mer eller mindre.

Tipstack: Anders Linder.


* Den som är intresserad kan för övrigt fundera på varför man inte frågade gemene jordgubbskonsument vad han tycker om priset på jordgubbar, och om han vill betala 10 kronor eller föredrar att betala 4 gånger så mycket för samma mängd.

Läsarövning: Kan priset på jordgubbar bli så lågt att inga jordgubbar längre säljs? Om nej, varför inte? Om ja, hurdå?

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

8 kommentarer till ”Ropen skall skalla, jordgubbar till alla!

  • Nej, de producenter som inte hängt med i konkurrensen hade helt enkelt försvunnit. Försökt hitta sin komparativa fördel och lagt sina pengar och sin tid på något de kunnat tjäna relativt mer på, så har svårt att se 5000 jordgubbsförsäljare verka inom Karlstad med omnejd tbh…
    Inom den mikroekonomiska teorin brukar man ju hävda att efterfrågan på så kallade lyxprodukter skulle minska om priset på dessa sjunker, då man hävdar att priset i sig självt skapar en efterfråga (pga status osv). Har svårt att se hur detta skulle påverka jordgubbsmarknaden dock 🙂
    Vad gäller övriga marknader så är det ju fritt fram för producenter att differentiera sina varor och ta ut det pris de anser rimligt. Samtidigt lär det ju finnas ett orsakssamband mellan kostnad för insatsvaror och pris, vilket nog hade förhindrat att en Ferrari sålts för 50k, om vi nu pratar lyxvaror.

  • 10 kr för jordgubbar? Jag bor i Karlstad och köpte för 15 kr igår. Vilken blåsning jag gick på! Tur att jag ändå var nöjd med priset och jordgubbarna smakade prima. Får ge mig ut på jordgubbsjakt idag också.

    Precis samma resonemang fördes för övrigt om ”avregleringen” av taximarknaden 1990. Men det finns fortfarande gott om taxibilar.

    • Jordgubbar kostade 15 kr utanför ICA i Skoghall i lördags.

      En taxiresa från en kryssningsbåt i Stockholm till centrala Stockholm (1-2 km) går på på samma pris som taxiresa från Stockholms centrum till Arlanda (ca 45 km).

      Jag körde själv taxi som extraknäck i början på 1980-talet. Då var det ungefär 1.500 taxibilar i Stockholm en lördagskväll. Regleringen var till för att göra det lönsamt. Totalt omöjligt att få en taxibil på den tiden när krogarna stängde. Nu för tiden finns det 4.000-5.000 bilar oavsett vilken dag det är.

  • Beträffande vilka som gynnas av konkurrens och vilka som motsätter sig den, tänker kanske inte många på att ett av få områden där Sverige tillhör de liberalare länderna i Europa, är öppettidslagarna.

    De flesta andra länder har snåriga och omfattande regler för när butiker får ha öppet, för att skydda små butiker från butiksdöden och anställda mot orimliga arbetstider.

    ”Är det någon som minns debatten om söndagsöppet för så där 30 år sedan? Känslorna svallade rejält den gången. Facket såg fritt öppethållande som en betydande försämring av medlemmarnas arbetsvillkor. Den politiskt korrekte tyckte att det var onödigt med utökat söndags- och kvällsöppet. På samma sätt som det senare var onödigt att vi skulle få tillgång till en rad nya tv-kanaler.

    Handla skulle man göra på den utmätta tiden – inte när det passade en själv. Svensk tv måtte väl vara gott nog? Det låg nästan lite av omoral bakom kraven på förändring.

    Alla vet vi hur det gick. Ett besök på stormarknader och i butiksgallerior en söndag ger besked på var svenska folket befinner sig. Det är fullt och för många har besöket på stormarknaden fått något av en social funktion. Man fikar, äter lunch och träffar de människor som man annars inte träffar. Om detta kan man förvisso tycka mycket men inte desto mindre är det så.

    I Danmark står man där vi stod för 30 år sedan. ”

    http://hd.se/ledare/2004/02/17/det_staengda_danmark_och_det/

  • På tal om allas lika värde i denna debatt. Det är märkligt hur fackföreningarna motsätter sig mer jobb hela tiden och tycker att just deras medlemmar är finare än medlemmar i andra branscher.

    Det finns en mängd jobb som måste utföras på ”konstiga arbetstider”, t.ex. vårdpersonal, polis, brandkår, jourtjänster osv. Så om nu folk erbjuds jobb med att sälja mat på konstiga arbetstider hur skulle det anses vara dåligt i jämförelse med de andra som jobbar på konstiga arbetstider?

    Fackföreningar borde jobba lite mer på att gagna sina medlemmar i sådant mått att det finns jobb som medlemmarna kan erbjudas.

  • Just jordgubbar är intressant. Bor i ett föredetta jordgubbsdistrikt, det fanns 22 större odlare i området för inte så längesedan, nu finns det 5, samtilga 60+, bären odlas med ålderstigna maskiner och plockas av folk från ”östra öst europa”

  • Om det finns jordgubbar nu så är de nog importerade eller uppdragna i växthus…
    Då får det vara även om de kostar en femma…

    • Frilandsjordgubbarna brukar komma i slutet av maj, och med tanke på hur varmt och soligt det har varit så finns det nog ganska gott om dem på marknaden redan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *