Vem vann? En kort och lång valanalys

evil_ballSom bekant är vi här på Mises.se varken särskilt förtjusta i politik eller dessa skådespel som går under namnet ”demokratiska val”. Det betyder dock inte att vi inte tycker att det emellanåt är intressant att dyka ner och göra analyser av det demokratiska systemet.

Eftersom det tydligen nyligen har varit ett val till EU är det på plats med en analys, eller snarare två: en kort, för de som inte orkar läsa, och en längre.

Den korta analysen:
Staten vann i år igen.

Den längre analysen:
När man läser valrapporterna, och jag måste erkänna att jag inte läst särskilt många, får man intrycket av att valet mer än något annat handlar om framgången för de mest extremistiska partierna. Som vanligt basuneras det i media ut att högerextremismen är på framfart i Europa, och det stämmer. Se till exempel på Le Pen som drog in ca. en fjärdedel av rösterna i valet. Men även vänsterextremismen är på framfart, vilket ex. Sverige är ett tydligt exempel på, där ett parti som fick tillräckligt med röster för att få ett mandat bland annat vill skicka en särskild grupp människor till omskolningsläger.

Detta var bara två exempel. Det går att hitta många fler.

Hur som helst talas det oroligt om dessa extremistiska tendenser, och folk uttrycker en förvåning över att det är så här. Jag delar så klart folks oro, men inte deras förvåning.

Demokrati är i grunden motsättningarnas ideologi. Det enda valresultatet visar är att en europeisk demokrati fungerar lika illa som de nationella demokratierna. Förmodligen är den betydligt värre.

Tvärtemot EUs uttalade fredssyfte, vilket propagandamaskinen har kablat ut i etern innan valet, skapar demokrati konflikter, motsättningar, hat och ilska mellan olika grupper, på nationell likväl som på europeisk nivå. Den skapar inte alls harmoni. Den förstör den.

Valresultatet avspeglar ett Europa i fritt fall. Lösningen på Europas problem står inte att finna i ett utökat tvång för att tvinga in folk i grupperingar de inte vill tillhöra. Det står istället att finna i frihet, i laissez-faire: släpp greppet och låt folk gruppera sig som de vill.

Om valresultatet är indikativt på något är det alltså att Europas folk befinner sig i konflikt med varandra. Om målet nu verkligen är att skapa fred och harmoni mellan Europas folk (och det finns goda skäl till att tro att så inte alls är fallet) är associationsfrihet den enda rimliga lösningen. Det är dessutom en lösning som Ludwig von Mises förde fram som den enda tänkbara vägen redan för 100 år sedan.

Juan Ramón Rallo, som var min lärare i Madrid, sade nyligen att han inte röstade eftersom han inte tyckte att det var moraliskt att bestämma över andra människor, men han respekterade de som röstade för att hindra rätten att bestämma över andra människor.

Jag respekterar alla som arbetar för frihet, även om jag ibland motsätter mig deras metoder. Däremot vill jag påpeka att om vi vill uppnå något med våra handlingar måste vi vara realistiska. Till de som arbetar politiskt, inom systemet, vill jag påpeka att vi aldrig kommer att ha ett parti som succesivt minskar statens våld förrän massan redan accepterar dessa idéer. Politik är reaktivt. Politik kan aldrig tvinga fram verkligt hållbar förändring. Så länge folk håller fast vid att våld och stöld är fullständigt acceptabla medel att använda kommer ingen förändring att ske. Därför är vår uppgift först och främst utbildning och spridandet av idéer, och inte en tro på att partipolitik eller politiska mandat kommer att göra någon skillnad.

Verklig förändring börjar i folks sinnen, inte i andra änden av en pistolmynning. Så höll ögonen på bollen, och, som min gode vän Klaus Bernpaintner uttrycker det: hata staten, men älska människan.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

29 kommentarer till ”Vem vann? En kort och lång valanalys

  • Jämför inte representativ parlamentarism med partikrav..med demokrati….demokrati är bra i frivilliga sammanhang i frivilliga sammanslutningar…..det är annat än att få möjligheten att med intervall påverka vem som skall förvalta tvångsapparaten. 🙂

    • Men om det är frivilliga sammanslutningar så är det inte demokrati – då är det överenskommelse. Man kan till exempel komma överens i en förening att majoriteten bestämmer, men det är inte demokrati för det.

      Det har inget att göra med om det är representativ parlamentarism eller om man kör direktdemokrati. Principen är ändå omoralisk. Principen att majoriteten har rätt att bestämma över minoriteten. Det finns bara en moraliskt giltig majoritet och det är jag själv. 100% majoritetsstyre över min kropp har jag.

      • Fast omoralisk? Är moral ens relevant? Kan makt någonsin vara moralisk? Ens frånvaro av makt? Alltså, moral är för mig maktgalna männisor som vrålar åt andra att de skall följa vissa regler så att de blir lättare offer för de maktgalna att parasitera på? Jag tror inte att någon global moral finns.

        För mig är icke aggressionsprincipen egenintresse, jag vill inte vara utsatt för andras tvång och våld och jag tror att många andra männisikor skulle kunna tänka likadant och att vi då har ett gemensamt egenintresse som möjligen kan få genomslag i den verkliga världen i mindre tvång och mindre våld och en mindre parasitisk maktsfär? Det här att bygga sin tillvaro på någon sorts tilltro till moraliskt beteende, det känns som en väldigt osäker grund? Egenintresse är någonting jag litar på. ”Moral” blir oftast bara hycklande egenintresse?

      • Människor har en inbyggd känsla för moral, för vad som är rätt och fel, och det är den jag syftar på.

        Moral är egentligen inte något annat än universella regler. Moral är att om en viss regel gäller för andra så gäller den också för mig. Moral är logisk konsistens.

        Du vill inte vara utsatta för andras tvång och våld, så det enda moraliska är att bete sig likadant mot andra. Det är inte riktigt samma sak som egenintresse. Det kan ligga i ditt egenintresse att bete dig illa mot andra trots att de beter sig gott mot dig. Bara du kan komma undan med det. Men det är omoraliskt.

      • Din ”moral” är inte imponerade! Vissa delar är totalt tvärtom! typ: Alla kriminella får själv bestämma sitt straff, är sinnessjukt, eller grundat på bristande erfarenhet!.

        Hur kan det sig komma sig att det du tror är självklart inte ens uppstått, ens i de västerländska samhällen vi lever Att inga i andra sämre antikulturer att din fantasi uppstått?

        Norpans moral är inte imponerade, utan tvärtom: Alla/flesta psykopater skulle gå fria i hans avskyvärda värld. Jag är tvärtom, alla psykopater elimineras förr eller senare med en effektiv rättsstat, en liten eller ingen…

      • Du får ursäkta Tålis, men jag förstod inte riktigt din kommentar. Var säger jag dessa saker som du påstår? Menar du att moral är något annat än logiskt konsistens levnadsregler?

      • Tålis, vad tror du händer om tex en mördare tycker att dess handling skall sakna konsekvenser?

      • Fast när jag läser historia finner jag att människor har förmåga till de mest skiftande moralsystem. Snarast tycks det vara regel än undantag att ha en uppsättning regler för ”oss” och en annan uppsättning regler för ”dem”. Landskapslagarnas olika bötesbelopp för mandråp beroende på varifrån offret kom är ett tydligt exempel. Detta går igen i alla kulturer. Jag tror inte att det finns någon universiell moral överhuvudtaget.

      • I många moralsystem är mord, våldtäkt och stöld acceptabelt och under vissa förutsättningar till och med föredömligt. Framförallt beroende på offrets/offrens förhållande till gruppen som upprätthåller moralsystemet. Så vad är det som skiljer ditt universiella moralsystem från att bara göra som vi människor alltid gör, säga ”min moral är bättre än din”, ”jag har mer rätt än du”?

      • Är inte en universell moral bättre än en särbehandlande och/eller inkonsekvent moral?

        Gyllene regeln är förresten en populär företeelse som dyker upp genom historien, återfinns i samtliga stora religioner och är enligt mig ett bra fundament för rättsliga förhandlingar i en anarkistisk miljö.

        Den är populär för den tvingar den som bevisligen har agerat på ett sätt som någon annan upplever som fel att stå till svars eller riskera att signalera till andra att det beteendet är något som är acceptabelt i dennes värld.

        Dvs mördaren vill inte bli mördad, tjuven vill inte bli bestulen osv.

        Mördaren som blir mördad av andra utsätts ju inte för en orätt heller om den personen bjuder in de andra till att mörda den genom att tex säga ”mord är inget problem och bör sakna konsekvens” och sedan visas vara skyldig. Blir samma sak som att slå en boxare i ringen; det är inte misshandel.

      • Nej inte en rådande universell moral men det finns moral som norpan säger har universella regler som är logiskt konsistenta.

      • Precis, moralsystemet är inte universellt i den meningen att alla följer det, utan i den meningen att alla kan följa det utan att konflikt uppstår.

  • Återigen drar vi in i intressanta domäner där den materialistiska vetenskapen inte kan hjälpa oss.
    ”Inbyggd känsla” och ”logik” och ”universella regler”; nja, moralen beror av vad människan är för något och hur hon utvecklar sina verktyg tänkande (logik ex), känsla (medlidande ex) och vilja (motivation och gärning). Dessa verktyg och arbete på dem är i sin tur beroende av människans konstituition, dvs vad vi är för något.
    Uppenbarligen är människan moralisk, uppenbarligen kan hon utvecklas inom det området, uppenbarligen är det mer än ”logik” och ”regler” (de senare är ett resultat, inte något påhittat).
    Märk väl att moralisk nivå är oberoende av regler och tvång; det är ett resultat av människans arbete. Den som behöver regler för att handla moraliskt är sas inte ”framme” ännu.
    På Mises kan man ex se ett moraliskt arbete som gjorts gällande frågor om makt, tvång, våld etc och det mänskliga svaret såsom frihet, självbestämmande, icke-våld etc; ett arbete som måste göras i tanke/vilja/känsla för att nå hit. Logik och regler räcker föga.
    Den materialistiska vetenskapen står sig slätt i försöken att förstå människan, och jämför oss med gnuer, myror och annat. Eländigt, bättre att erkänna sina begränsningar istället gällande de viktiga frågorna kring människan och hennes konstituition.

    • Människan är en universialiseringsmaskin, där ligger också vår framgång i att bemästra världen från norr till söder. Vi hittar mönster och extrapolerar.

      Logik är inte något vi har hittat på, det är något vi har upptäckt, som en del av universialiseringen. Moral likaså. Precis som du säger är regler ett resultat av vårt tänkande arbete, och naturliga regler upptäcker vi. Till skillnad från politik, som är ologiska och påhittade regler.

      Moral hänger ihop med det som är sant och logiskt och universellt. Moraliska regler är regler som gäller för alla, utan undantag.

      Naturligtvis finns det falsk moral, eller omoral som jag föredrar att kalla den. Precis som det finns sant och falskt i andra sammanhang.

      Jag förstår inte riktigt vad du menar med att logik och regler räcker föga. Handlar det inte mer om att faktiskt formulera de logiskt riktiga och rätta moralreglerna? Alltså, inte bestämma dem, utan upptäcka dem.

      Tanke och vilja måste vi använda för att upptäcka dessa regler. Känslan är en kraftfull motor för detta, men känslan är lätt att förleda och om vi inte låter våra känslor komma upp till ytan och analyserar dem med förnuftet så verkar de mot sanning och för omoral.

      Vanliga känsloreaktioner hos en människa som inte använder sitt förnuft för att analysera sina känslor när man för fram enkla moraliska regler som man har upptäckt, till exempel icke-aggressionsprincipen är ilska och rädsla. Istället för att fråga sig själv vad dessa känslor betyder (enligt mig beror de på dissonans mellan tro och verklighet) så vänder man dem mot budbäraren.

      Förnuft och känsla verkar bäst tillsammans. Okontrollerad känsla eller förnuft utan känsla fungerar dåligt.

    • De helt frivilliga beslut som fattas av människor sinsemellan, är regulatoriska och strategiska. Du kan inte tillsammans med andra människor delta i spel eller lekar utan att det finns regler om hur spelet eller leken går till eller går ut på. Att spela fotboll, tennis eller schack går inte utan att det finns några regler. När vi som barn lekte med andra barn – och någon eller några började fuska – så gick ju leken ganska snart över i konflikt. Och då blev antingen fuskaren utesluten ur lekgemenskapen, eller kom en ömsesidigt överens om att leka en annan sorts lek…

  • Bara för att krångla till det här med moral, så är väl moral hur vi väljer att leva efter vår etik. Moral är hur vi väljer att jämka vår etik så att säga. De flesta människor väljer att ändra på sin moral utefter de situationer de hamnar i.

    Politik är signifikant med omoral. Det finns ingen politiker som lever efter några etiska regler; sina egna eller andra.

    Om jag anser att jag lever moraliskt, hur ska jag då ens kunna fundera över att rösta på en politiker? Det skulle väl vara att totalt svika sin egen etik. Frågan om äganderätt och ickevåldsprincip något som inte går att rucka på för min del.

    Det är möjligt att det finns någon eller några personer som det går att rösta på som har den etiken, men var finns de, dvs. som var villiga att hoppa in i EU-parlamentet? Fast, bara att de skulle ha den viljan måste väl innebära att de har frångott principen om äganderätt och ickevåld?

  • Framstår som om mises.se åstadkommit väldigt väldigt lite när det gäller att skapa ifrågasättande av valen till EU-parlamentet, jämfört med vad mångamiljoner väljare som aldrig har hört talas om mises.se har åstadkommit genom att rösta mot EU!

    Mises.se:s förespråkande att INTE rösta mot EU har uppenbarligen misslyckats. Det är de som HAR röstat mot EU som har segrat. Det är de som har gett draken ett dödligt sår. Mises.se:arna bara står passiva och ser på utan att bidra ett skvatt.

    • Inte för att jag riktigt hänger med på vad du menar men ”segrade” inte den icke röstande sidan med 51.1%? Då räknar vi bara de som får rösta också… Tar vi med de uteslutna så blev det seger med ~63%!

      Tycker resultaten är tydliga och att vi nu lägger ner/går ur EU.

    • Hur röstar man mot EU? Deltar man i valet så har man röstat för EU oavsett vilka man har lagt rösten på. Politikernas retorik de sista dagarna har varit att det är viktigare att rösta oavsett vad man röstar på än att rösta.

      Tittar vi på en karta över och valdeltagande kommer vi att finna många kommuner där valdeltagandet var som högst 42%. Således kan jag dra slutsaten att mises.se gjorde ett bra jobb i de kommunerna.

      Sveriges befolkning består till 99% av socialister och det lär nog bara ändras med 1% per år i bästa fall. Inte ens den bästa och mest påkostade reklam kan ändra på det.

      • Så t.ex. Sovjetunionens fall var ingenting som var en framgång enligt dig? Ingenting som hade med dess konstitution och uppdelning i olika delrepubliker att göra.

        Anti-mises.se-idioten påstår att aldrig någon form av delseger får uppnås. Bara slutsegern direkt är det enda som räknas. Därför gör anti-mises.se-idioten aldrig någonting som bidrar till att öka människors frihet, utan ägnar tvärtom all sin tid åt att hata alla som tar steg i rätt riktning.

        Hatet mot Ron Paul är anti-mises.se-idioternas signum och Per Bylund är deras destruktiva Gud. Lycka till med era fortsatta totala nederlag!

      • Egensinnig, vänligen håll dig till artikelämnet, och avstå från nedsättande eller argsinta kommentarer.

        Vill du diskutera under friare former är du välkommen att göra det i forumet.

        Tack!

  • Om valresultatet är indikitativt på något sätt, är det väl att statspropagandan och hovhistorikerna firat framgångar?

    Är det inte Sveriges skattefinansierade akademiker och obligatoriska skolväsende som krattat manegen för folkhemspopulisterna i SD och statsfeministerna i FI?

    Glöm inte att i regionernas Europa där gamla imperialistiska makters gränsdragningar tappar betydelse, är det mångmiljoner som gör allt för att komma bort från staten:
    http://hd.se/kultur/blogg/wp-content/uploads/2013/07/speratism.png

  • Jaha, nu fick jag min kommentar publicerad. Norpan undrade: ”Du får ursäkta Tålis, men jag förstod inte riktigt din kommentar. Var säger jag dessa saker som du påstår? Menar du att moral är något annat än logiskt konsistens levnadsregler?

    Jag håller inte koll på var du skriver här. Du har flera gånger här skrivit att brottslingen själv får välja om den ska straffas eller ej, inte ens häktas. Om jag minns fel, rakar jag av allt mitt hår på huvudet. Visa det snabbt för jag ska snart gå till frisören…

    Sista meningen är inte ens rolig, om du möjligen tycker så. Din moral har ju aldrig uppstått möjligen någonstans annat än i små sammanhang (inget fel med det). Problemet är att du tror att det är universella regler…

  • Jonas Eks: ”Tålis, vad tror du händer om tex en mördare tycker att dess handling skall sakna konsekvenser?

    Vet inte riktigt vad du menar, men om mördare skulle gå fria om de inte accepterar domslutet (typ 20 års fängelse/avrättning) skulle mördare istället riskera lynchning eller bli tagen av daga av sådana som jag. Tolka inte detta fel, jag skulle bara agera så om det var mig närstående personer som drabbats av mördare. Detta är utanför ämnet, så jag bidrar även med en för artikeln relevant kommentar:

    Den korta analysen: Staten vann i år igen.”. Är det så verkligen? Var det inte EU som ”vann”? EU är ingen stat ännu, men den strävar efter att krossa de ingående nationalstaterna och bli en federal hydra och de europeiska folkens fiende nr 1 är de snart.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *