Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Pikettys kapital och verkligt kapital

Capital_in_the_Twenty-First_Century_(front_cover)Thomas Pikettys bok, Capital in the Twenty-First Century, har fått massvis med utrymme i media och den har recenserats ett dussintal gånger, så jag kommer inte att skriva en allmän recension. Däremot vill jag gärna kommentera hans syn på kapital och kontrastera den med ett mer österrikiskt synsätt.

Pikettys huvudslutsats är att kapitalavkastningen är större än den allmänna inkomstökningen, vilket betyder att kapitalägarna kommer att se sina inkomster öka snabbare än gemene man, vilket över tid kommer att leda till ökad ojämlikhet. Han har en imponerande mängd data till förfogande och hans analys visar relativt övertygande på att ojämlikheten har ökat sedan 1980.

Det finns ett antal saker man kan ta upp med Pikettys analys men jag kommer enbart att ta upp en här: det sätt som han identifierar relationen mellan kapitalstocken och den inkomst som genereras av den.

Piketty identifierar vad han kallar ”kapitalismens första fundamentala lag”: α=rxβ. α är kapitalinkomsten, är kapitalavkastningsnivån, och β är värdet på kapitalstocken. (Piketty dividerar båda sidorna med inkomst, men vi kan ignorera detta här genom att multiplicera båda sidorna med inkomst vilket förenklar den efterföljande diskussionen).

Piketty menar att kapitalinkomsten bestäms av kapitalvärdet gånger kapitalavkastningsnivån. Piketty bekräftar att detta är hans synsätt i flera exempel genom hela boken. Men detta är bakvänt. Kapitalinkomsten bestäms inte av kapitalvärdet; kapitalvärdet bestäms istället av den kapitalinkomst som kapitalet ger upphov till. Den korrekta analysen av detta hittar vi redan i Carl Mengers Principles of Economics.

Medan Piketty fokuserar på kapitalets kapitalstockvärde så är kapital faktiskt en samling heterogena produktionsfaktorer i en produktionsprocess, och det ger endast en avkastning om det används produktivt. Kapitalvärdet bestäms baserat på den inkomst som kapitalet ger upphov till, och kapitalinkomsten i sig beror på vilket värde det bidrar med till ekonomin.

Om kapital är produktivt och ger hög avkastning kommer det att värderas högt. Om det används improduktivt och inte ger särskilt mycket, eller kanske ingen, avkastning, kommer det att värderas lågt eller kanske inte alls. Det kapital som Wal-Mart använder har varit produktivt, och det har gett företaget värde. Kapitalet som Circuit City använde var inte produktivt och dess värde föll till slut till noll.

Dessutom ger inte kapital en avkastning automatiskt, utan dess avkastning är relaterad till dess ägares beslut om hur det ska användas. Ett bättre sätt att uttrycka Pikettys fundamentala lag på är således β=α/r, vilket förvisso matematiskt är samma sak, men det är mer korrekt ekonomiskt eftersom det säger att kapitalvärdet är en funktion av den inkomst som kapitalet producerar, snarare än att inkomsten det producerar är en funktion av dess värde.

Gör det här någon skillnad då? Piketty argumenterar för en global kapitalskatt för att minska ojämlikheten, och måhända får det en minimal ekonomisk påverkan om det är så att folk äger kapital och det ger avkastning enbart för att man äger det, vilket Piketty antyder. Men om kapitalägarna måste fatta beslut om hur de ska allokera sina heterogena tillgångar för att de ska ge den bästa avkastningen – eller till och med för att få en positiv avkastning – kan en global kapitalskatt få förödande konsekvenser för den ekonomiska tillväxten och produktiviteten.

Pikettys lag såsom han identifierar den är per definition sann, så vi kan inte säga att den är felaktig. Men när vi tänker efter lite beträffande de aggregerade variablerna som han använder sig av inser vi att vi varken får en tydlig bild av de individuella komponenterna som vi mäter eller orsakssambanden dem emellan.


Originalartikel har översatts till svenska av Joakim Kämpe.

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

7 kommentarer till ”Pikettys kapital och verkligt kapital

  • Men använder man experiment metodiken, där alla variabler steriliseras och endast den intressanta variabeln får vara rörlig. Då stämmer det Pikettys påstår; om jag har mer pengar än dig från början och vi fattar exakt lika smarta beslut och investerar lika mycket av vår kapital i förhållande till vår totala förmögenhet, då kommer klyftorna självklart att öka, istället för att de ska förbli som de är. Däremot får man inte glömma att de motsatta också är sant dvs att fattar vi lika dumma beslut och investerar lika mycket av vår kapital i förhållande till vår totala förmögenhet, då kommer klyftorna att minska, trots att vi varit lika dumma. Enkel lekmans logik, men sant som fan. 🙂

    • Jag får det till att klyftorna förblir konstanta, om man mäter i procent. Vilket man förstås bör göra.

      • @norpan

        Bör och bör, vette fan. Räkna enkel matematik i pengar.
        1:10 0,9:9
        10:100 9:90
        100:1000 90:900
        Procentuellt är det ingen skillnad mellan dessa. Men i pengar är klyftan vid vinst 9 kr. 90 kr. 900 kr, så du ser att den ökar och är inte konstant, vid förlust 8,1 kr, 81 kr. 810 kr, så minskar onekligen klyftan. Jag väljer att räkna i pengar för det är vad Pikettys utgår ifrån plus att det är vad vi har i verkligheten. Statistik har sin plats, men ibland är den missvisade mambo jambo……

      • Om man mäter i absoluta tal så måste man mäta i något som är konstant. Mät då inte i pengar, deras värde är allt annat än konstant.

      • Du har en poäng, men i en sund värld är pengarnas värde konstant, därför väljer jag att utgå från det, annars kan ju inflationen radera ut klyftor på miljontalskronor. Jag tog även förgivet att Pikettys räknade i absoluta tal, då han menar att ojämlikheterna ökar, vilket man inte kan visa när man mäter med procent.

        Om man nu ska ta hänsyn till det systemet vi lever under, så stämmer det artikelförfattaren menar att Pikettys antyder dvs att kapitalägare kan få avkastning enbart för att de äger det. Detta pga räntan och insättningsgarantin.

  • Pikettys är en idiot som inte fattar att det har skett en väldig välståndsökning i asien när
    man har flyttat ut alla låglönejobb ditt. Han är så dum så att han sitter och tittar enbart på västvärlden.

    Hans Rosling klarar av att vissa hur samma period(med världsdata) har varit otroligt positiv för mänkligheten!
    http://www.youtube.com/watch?v=YpKbO6O3O3M

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *