Frihet är inte att krama stater och regleringar

Ibland är det svårt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. En organisation som gång på gång visar detta är Students For Liberty. Låt oss titta på några färska exempel. Följande bild postades med texten: ”The right to work is a human right!”. Nej arbete är inte en mänsklig rättighet, European Court of Human Rights Läs mer om Frihet är inte att krama stater och regleringar[…]

Ekonomisk okunskap i offentlig debatt

Den som följer den svenska samhällsdebatten i media blir snabbt, med lite eftertanke, varse om den förhärskande nästan totala ekonomiska ignoransen. Det är inte fallet att ekonomi helt enkelt saknas, utan att anti-ekonomiska budskap lyfts fram. Faktum är att det verkar ha vuxit fram en standard i media, där sannolikheten att något publiceras – även Läs mer om Ekonomisk okunskap i offentlig debatt[…]

En intervju med Hans-Hermann Hoppe

[Denna intervju publicerades ursprungligen 1998. Detta innebär att viss tidsspecifik information är inkorrekt.] Läste du Mises Nationalökonomie när du var student i Tyskland? Nej, eftersom man fram tills nyligen behövde vara en detektiv för att kunna hitta den. Samtidigt var Human Action, som aldrig översatts till tyska, lätt att hitta på engelska. Nationalökonomi kom ut Läs mer om En intervju med Hans-Hermann Hoppe[…]

017: Miljövård och frihet

Nästan alla miljöproblem idag uppstår där det inte finns privat egendom, eller där staten ger tillåtelse till nedsmutsning för att gynna skatteintaget. En genomgång av några verkliga och falska fall av miljökriser. En närmare titt på den så kallade globala uppvärmningen och Hans egna upptäckter av manipulerade temperaturdata. Avslutningsvis några visdomsord från Platon själv.

Den långa väntan

En vanlig reaktion till insikten om att det finns allvarliga konstruktions-fel i delar av det finansiella systemet är att börja fundera på när det är dags att ducka och vänta på ett världsomspännande brak. Vissa av oss stack yrvakna upp huvudet 2008 och började fundera på hur en ekonomi egentligen fungerar, och varför det verkade Läs mer om Den långa väntan[…]

En kritik av koldioxidskatten

Ingen skatt är så omtyckt som koldioxidskatten. Människor i alla läger försvarar denna skatt; miljöpartister och moderater, liberaler och socialister, nationalekonomer och miljövetare.

Men skatten är dömd att misslyckas. Den kommer inte alls att åstadkomma det anhängarna hoppas på. Koldioxidskatten skjuter snett och är irrelevant för den som vill lösa det verkliga problemet.

Vad är då problemet som skatten påstås lösa? Koldioxidskattens försvarare redogör sällan för detta på ett tydligt sätt. Vissa säger att miljöproblemen måste väck, men detta skäl måste vi snabbt avfärda. All mänsklig interaktion med naturen är miljöförstöring på något vis. Hade man inte byggt någonting i Stockholm så hade miljön varit mycket “bättre”, eftersom den varit mer som den var förut. Men alla inser förstås att det hade varit en katastrof om en hel stad inte funnits.

Mer vanligt förekommande är idén om att skatten skapar en optimal nivå av koldioxidutsläpp. Denna kan motiveras med att man måste balansera mellan miljöförstöring som människor önskar, och miljöförstöring som inte är värd sina skadeverkningar.

Det är här skattens sympatisörer snubblar rejält. En fråga kan nu ställas som knäcker hela koldioxidskatten: hur ska staten sätta ett pris som motsvarar denna avvägning mellan önskad miljöförstöring och oönskad?

Nationalekonomer kan inte göra det. Hur ska de veta vad människor önskar? Hur ska de kunna avgöra om människor föredrar ytterligare lite tillväxt, eller en bevarad naturmiljö? Det går inte. Det är unmöglich, som österrikaren skulle ha sagt.

Detta problem är av precis samma karaktär som de problem alla kommandoekonomier ställs inför. Priser bestäms helt godtyckligt utan någon relation till människors preferenser. Frågor som “hur många skor ska produceras i Sverige?”, “hur tjock ska spiken vara?”, “vad ska ett kilo potatis kosta?” är av samma slag som “vad ska priset vara på ett ton koldioxid?”. En koldioxidskatt minskar nog utsläppen, men det finns ingen garanti för att samhällets välfärd ökar.

Det finns en idé om att bara man sätter ett pris på miljön så löser sig alla problem. Men pengapriser fungerar inte så, de kan inte bara “sättas”. Om de verkligen ska vara värdefulla måste de få bildas på en fri marknad utan våldsamma ingrepp.

Trots att vi ständigt omges av priser och att så gott som alla beslut vi fattar beror på olika prisbildningar kan vi väldigt lite om priser. En konsekvens av denna brist på kunskap är oförmågan att skilja mellan priser som sätts av staten, och priser som bildas på en marknad. […]

Den heliga skulden

Runt 1900-talets mitt dök vänsterliberalerna upp och började predika skuldbefrielsens evangelium för folket. De utropade att människorna underkuvades, hämmades och tyngdes ner av skuld när de gav efter för sina naturliga drifter och impulser. Vi kommer till er för att vittna om en glädjefylld befrielse från den skuld som prästerna hamrat in i er. Vi Läs mer om Den heliga skulden[…]

016: Centralbanker

Centralbanker har en nyckelfunktion när det gäller att sabotera en ekonomi. De möjliggör systematisk inflation och de svängningar i ekonomin som kallas konjunkturcykler. Deras syfte är att manipulera räntan till en tillräckligt politiskt acceptabel låg nivå för att skapa “tillväxt”. Olika centralbanker gör det på olika sätt. Amerikanska FED har en mekanism, Riksbanken och ECB Läs mer om 016: Centralbanker[…]