Liberal snuva

Ibland snyter sig folk på ett sådär alldeles särskilt menande sätt [1], alldeles lagom för att kunna hävda att man alls inte menade att snora ned någon, men så att alla samtidigt förstår vems ansikte det var man siktade på. Eftersom vi inte gör sådant så tänkte vi istället ta och tala lite om det där med fri invandring och för all del statligt spenderande i största allmänhet.

Låt oss först börja med det egentligen uppenbara, som allt för oftast lämnas till insinuation – bara för att man inte anser det rätt och rättvist att folk tvingas betala för något betyder det inte nödvändigtvis att man är emot det. Folk på vänstern (och stora delar av högern, samt även ibland mitten) tycker förvisso ofta att allt som är bra skall folk tvingas betala för, och allt som är dåligt skall vi förbjuda. Även svenska liberaler hamnar ofta i denna situation, då de har mycket svårt att gå med på att såväl sjukvård som skola, välgöranhet, infrastruktur och den tidigare nämnda INVANDRINGEN faktiskt borde betalas för av de som är intresserade av den.

Här på Mises.se har vi inga dikterade åsikter. Vissa av oss är privat ganska uttalade motståndare till vissa saker, t.ex. prostitution, narkotika och annat, medan vissa inte har några starkare åsikter i frågan. Vissa av oss är reaktionära bakåtsträvare som tror på unkna könsnormer. Vissa av oss är teknik-galningar, medan andra ogillar materialism.  Gemensamt har vi att ingen av oss vill förbjuda något vare sig vi ogillar det eller ej, eftersom vi inte har rätt att göra det. Inte heller vill någon av oss subventionera det. Vi vet att det är mycket svårt t.o.m. för liberaler att förstå detta synsätt, men vi gör vårt bästa för att sprida det.

Likaledes kan vi förstå att det inte är helt enkelt för människor som är fast i drömmen om utopia att överge illusionen om att just den egna idén kommer frälsa världen från allt ondo. Just detta tenderar att göra att såväl socialister som liberaler helt enkelt inte kan anta vissa ståndpunkter, även om all logik pekar mot att man måste. Som frihetligt sinnad finns det nämligen bara en grundläggande frågeställning som gäller – och det är huruvida vi går mot mindre övergrepp på rätten till såväl sitt eget liv som egendom, eller mer.

Det är populärt, särskilt bland social-liberala, att hävda att man kan förtrycka någon genom att inte göra något överhuvudtaget. Vad gäller specifikt invandringspolitiken så anses det vara en kränkning av 6 miljarder människors rättigheter att de inte har rätt till svenska social-bidrag. Vi håller inte med. Vi skulle aldrig någonsin få för oss att säga att folk från andra länder inte får slå sig ned inom Sveriges gränser. Men vi kommer likaledes aldrig någonsin stödja en politik som leder till att mer av skatteslavarnas pengar skall betalas ut för att antalet välfärdskonsumenter ökar. Vi vill inte ta bort valda delar av statens utgifter – utan alla. Det inkluderar heliga kor, såväl sjukvård, skola, äldrevård och invandring. Man kan självklart diskutera på vilket sätt detta skall fasas ut då de som redan betalat in systemet i någon mån kan anses ha rätt till pengar tillbaka under tiden som systemet avvecklas – men att argumentera för att fler människor skall inkluderas i systemet är direkt anti-liberalt.

Betyder detta att vi vill att fattiga skall svälta i andra länder? Betyder detta att vi önskar att gamla, tillgångslösa människor skall dö? Om man vill argumentera på ungdomsförbunds-nivå kan man ju hävda det. Sedan vet vi också hur lite av det som kommer från politiska ungdomsförbund som är värt att lyssna på. På samma sätt kunde vi självklart vända på myntet och säga olämpliga saker om vad konsekvenserna av den misslyckade statliga integrations-politiken inneburit och vad det skulle innebära om vi ökade den 10 gånger om – men det känns lämpligare att hålla sig till ämnet.

Rent krasst är det så att vi kommer ställa oss emot varje enskild ökning av statens utgifter. Att det innebär att mer av de pengar som svenska skattebetalare har betalat in går till nuvarande svenska skattebetalare, och även nuvarande svenska icke-skattebetalare må så vara. Vi ser inte varför det skulle vara mer rättvist att sprida ut dessa skattepengar över en större mängd människor.

Sedan vet vi också att det där med ekonomi är svårt. Det är jättepopulärt att tala om hur mycket mer effektivt det vore om samtliga människor bodde och jobbade i i-länder – som om det vore den geografiska hemvisten som gör att folk i u-länder är fattigare. I själva verket är det så att lönerna är högre i i-länder på grund av att vi har en större mängd ackumulerat kapital. Den KORREKTA ekvationen lyder alltså som följer – en person som invandrar och leder till en ökning av kapitalmängden per capita i området denne invandrar till kommer leda till ett ökat välstånd per capita. En person som invandrar och leder till en minskning av kapitalmängden per capita kommer därmed också leda till en minskning av välståndet per capita. Hur denna ekvation faller ut på sikt tänker vi inte låtsas att vi har någon aning om – att försöka förutspå människors sparkvoter är inget vi ägnar oss åt – men då vi vet att människorna som flyttar till Sverige gör det av en anledning (högre välstånd här, än där) så kan vi drista oss till att säga att initialt kommer välståndet per capita minska något med invandring. Givet ceteris paribus och de vanliga brasklapparna.

Vi vill dock tipsa om ett alldeles utmärkt sätt att slippa dessa diskussioner. Det är nämligen så att vi på mises.se helst bara vill bli lämnade ifred (och att alla andra som vill bli lämnade ifred också skall bli det). Vi föreslår därför att alla som har olika projekt som de vill att staten skall ägna sig åt för andras pengar argumenterar för det med tillägget ”…därtill skall den som inte önskar medverka i statsapparaten få lämna den, och befrias från såväl rättigheter som skyldigheter associerade därmed och upprätta en egen fristående jurisdiktion”

På det sättet kan alla få som de vill, både utopiska världsförbättrare, och ondskefulla libertarianer som, well, ni vet. Host. Nys.


[1] Vi tror oss ha identifierat ett fall av ”menande liberal snuva” här : http://www.liberaldebatt.se/2014/03/fri-invandring-ar-var-tids-stora-liberala-stridsfraga/

31 kommentarer till ”Liberal snuva

  • Vet inte om det är fel på mig, men ser absolut inte det liberterianska i begränsad rörlighet över Sveriges gränser, trots att vi har en välfärdsstat. Med samma pseudo-liberterianska logik kan man ju hävda att kriminalisering av droger förutsatt fri sjukvård är bra. Annars hade ju folk kunnat droga hejvilt och därmed belastat den skattefinansierade sjukvården och andra skattebetalare. Ja i stort sätt all lagstiftning hur frihetskränkande den än är, borde ju vara positiv om lagstiftningen leder till minskad belastning av välfärdsstaten, enligt denna logik? Håller dock helt med om att man är trött på att göra så kallade ”liberala” förståsigpåare uttala sig i frågan.

    • Det beror ju å andra sidan på i vilken ände man tar sin utgångspunkt. Många liberaler (eller snarare ”liberaler”) pratar ju hejvilt om legalisering av droger och diverse andra saker, men väldigt lite om vikten av att montera ner välfärdsstaten. Denna utgångspunkt blir ju, kan jag tycka, lite sned då man givetvis måste se konsekvenserna av sådana avregleringar med det samhälle vi lever i idag. Rimligtvis bör man börja med nedmonteringen eller sprängningen av välfärdsstaten innan man börjar titta på diverse drogliberaliseringar/fri invandring etc.

  • Va : I ovan artikel står det ganska tydligt att vi inte ställer oss mot att folk får flytta innanför Sveriges gränser. Vi ställer oss dock emot att tvinga någon att betala för såväl flytten som uppehället. Eftersom vi inte får lämna svenska statens jurisdiktion så får innebär det att vi är tvungna att argumentera emot allt som kostar skattepengar. Därtill vill jag hävda att i den suboptimala situation vi befinner sig så blir det skillnad på människor som betalat in i systemet och de som inte har gjort det. Jag skulle t.ex. kunna ställa mig bakom ett förslag att ingen får förbruka mer offentliga resurser än de betalat in i skatt till staten. Det innebär självklart att alla statligt anställda och politiker tappar all rätt till samhällstjänst då de inte betalar skatt. Det kan tyckas orättvist av vissa – min poäng är att hela systemet är orättvist och inget gott kommer komma av att släppa in fler i systemet. Men slipper jag vara med får folk naturligtvis göra vad de vill med sin stat.

  • Jag kan tycka att debatten om invandring är ganska svår. Argumentationskedjorna för det ena jämfört med det andra är rätt långa och beror på frågor som det inte finns klockrena lösningar på (jag tycker exempelvis att negative homesteading är relevant för invandringsfrågan och den har inte diskuterats så mycket). Att det är en komplicerad fråga visar sig i att de två ledande libertarianska teoretikerna Hans-Hermann Hoppe och Walter Block inte håller med varandra. Eller att Murray Rothbard ändrade sig om denna fråga.

    MEN detta innebär inte att alla argument i frågan är bra. Klassiska liberaler som försöker ge sig på frågan är lite som ett förskolebarn som försöker lösa differentialevaktioner: Fint att du försöker men det är några nivåer kvar. Om man inte förstått att skatt är stöld och att välfärdsstaten är en illegitim konstruktion, hur ska man då möjligtvis kunna förstå att människor kan ha sina farhågor inför invandring till välfärdsstaten? Det går inte.

    När Hoppe säger att invandring till en välfärdsstat innebär stöld och Walter Block invänder att det inte behöver göra det, då tror den klassiska liberalen att han har löst frågan och säger att ”men lite stöld behövs för att skydda äganderätten!” Men det enda som har skett är att han aldrig har förstått frågan.

    • @Benjamin,
      Klart klassiska liberaler har problem med invandringsfrågan.
      Som jag ser det är det definitionen av en stat som har skapat invandringsproblemet.
      Vad är en stat?
      En geografiskt definierat område.
      Vad är en nation?
      En grupp människor som har något gemensamt och som tillsammans stävar mot en gemensam framtid.

      Om vi upphör med att ”kollektivansluta” alla som bor inom ett geografiskt område, då tappar ordet invandrare sin betydelse.
      Eller för att citera Bill Mollison
      ”A people without an agreed-upon common basis to their actions is neither a community nor a nation. A people with a common ethic is a nation wherever they live. Thus, the place of habitation is secondary to a shared belief in the establishment of an harmonious world community.”
      Tar vi bort staten ur ekvationen försvinner invanrarproblemet av sig självt, alltså ett icke problem i en anarkokapapitalstisk värld.

      Occupanter av privat mark kan det förstås finnas i en sådan värld, men det är en helt annan fråga.

  • Har det gått så långt att libertarianer och liberaler inte är samma sak? Jag har full förståelse för att man som icke socialliberal gärna kritiserar det som skrivs på det så kallade ”liberal debatt”, men att kalla dem liberaler är att förskjuta betydelsen av begreppet i onödan.

  • Sven : Vi böjer oss för din frispråkighet, och är villiga att sluta kalla dem på Liberal Debatt för liberaler. Som libertarian är man ju per definition ”gammal-liberal”, om än med vissa tillägg och fråndrag.

  • Det positiva med dagens bidragsinvandring är att den kommer knäcka välfärdstaten en gång för alla.

    Det är omöjligt att försvara en stat samtidigt som man verkligen är för alla människor lika värde.

    Är man för alla människor lika värde så ska man kunna söka socialbidrag från somalia
    eller bangladesh. Det är en löjlig tänke att människors rättigheter och värde skulle vara baserat
    på den geografiska positionen.

    • På samma sätt skulle jag kunna söka vilket jobb som helst oavsett mina kvalifikationer och vill 6 miljoner svenskar vara vd för Ericsson så ska de få kunna vara det.

      Jag tror folk skulle må bättre av att acceptera att vi alla är olika värda än att leva i en inbillad värld att vi är lika värda.

      • Lika värde betyder naturligtvis samma rättigheter och inget annat. Om jag med mina lika rättigheter klarar av att skapa ett produktionsresultat med min kropp så äger jag produktionsresultatet annars är jag en slav.

      • Ja, det är meningslöst att tala om ”människors lika värde” när värde är subjektivt.

        Och min uppfattning är att alla som påstår sig värdera alla människor lika mycket är ute och cyklar. Det finns inte en chans att det stämmer.

  • Nja, välfärdsstaten kommer knappast knäckas, inte för att jag sympatiserar med den. Däremot kommer standarden sänkas och grupper ställas mot varandra när välfärden ska fördelas. Så förbered för mer motsättningar mellan grupper som är välfärdstagare. Men jag antar det är dessa konflikter invandingsförespråkarna är ute efter. Den politik de för är iaf skyldig till att konflikterna uppstår.

    • Men är det inte den socialistiska myten om nollsummespelet: ”vi har bara en kaka att dela på och ju fler som delar, desto mindre åt var och en”, vilket förnekar marknadsekonomins kapacitet och styrka?

      Ju fler människor på en ort, desto större efterfrågan på varor och tjänster etc.

    • peo : Tyvärr har du en poäng – välfärdskonflikterna kommer bli allt vanligare. SD var väl först att försöka slå mynt av det genom att ställa pensionsutbetalningar mot kostnader för invandring. I sak har de rätt – men de väljer två specifika grupper för att göra en poäng. I grund och botten slåss ALLA välfärdsmottagare om skattepengarna – varenda budgetpost har som fiende alla andra budgetposter och vid dagens svenska skattetryck så är möjligheterna att få in nya pengar relativt begränsade. Följaktligen är det inte så konstigt att det börjar argumenteras för att pengar skall tas från en verksamhet och ges till en annan.

      Vi får nog räkna med mycket mer sådant framöver. Sedan kan jag på ett sätt tycka att det är mindre oförskämt att kräva att pengarna tas från någon annan verksamhet än att skattetrycket höjs – det bästa vore dock om man skrotade hela alltet. Fast det vet ju alla redan att vi tycker 🙂

  • Halsingen : Apropå marknadsekonomins styrka – det förutsätter ju lite en marknadsekonomi. I dagsläget har vi ”blandekonomi”, och dess styrka är tvivelaktig eftersom att ett par nya lagtexter kan sänka vilken sektor av ekonomin som helst.

    Att fler människor generellt leder till högre produktion är förvisso sant – men jag brukar påpeka att välfärd/capita huvudsakligen är beroende av kapital/capita och inte antal….capita. I en FRI ekonomi kan man vara relativt trygg med att fler människor inte leder till någon försämring för övriga – i en blandekonomi beror det helt och hållet på hur mycket dumheter som våra kära överherrar hittar på.

    Skulle man nöja sig med att bara låta folk komma hit och skippa välfärdstramset är jag övertygad om att ekonomi skulle klara sig alldeles utmärkt. Den statliga segregations-politiken ställer dock vissa hinder på vägen, minst sagt.

    • @ Hans,

      Det handlar väl ändå om vad som är symtomet och inte sjukdomen, dvs. vi har inte ett fri rörlighetsproblem men ett välfärdsstatsproblem?

      • Jo, vi har verkligen ett ”fritt rörlighetsproblem”. Oavsett att staten rånar oss och kastar ofantliga summor på parasiter och kriminella från tredje världen, så är de problemet!

        Även om de flesta inte vore parasiter så är den grova kriminaliteten ett tillräckligt skäl för att minimera inflödet av dessa. Dock verkar det som att staten rekryterat utbölingar för att kriga mot svenskar…

  • Jonas : En intressant bisats gällande homogenitet är att något som sällan talas om, men det har publicerats en hel del texter om, är att ”skattesolidariteten” i ett välfärdssamhälle är relativt beroende av homogenitet. På ett personligt plan så är det strunt samma, för min skattesolidaritet med nuvarande politiska system är ju ändå redan noll 🙂

    Det skulle vara högst intressant att göra en jämförelse med den moderna statsmaktens framväxt och se om staten får svårare att införa dumheter om det är många heterogena grupper inom samma område. Man kunde ju misstänka att det skulle leda till att många grupper skulle se med misstanke på staten och försöka bevaka sina egna intressen mer än försöka skaffa sig fördelar på andra gruppers bekostnad.

    Å andra sidan vet vi ju att detta INTE gäller för politiska partier, sedan är ju politiska partier någon form av ideologiska luftkonstruktioner där man skapar en låtsad gemenskap bland politrucker och lättpåverkade ungdomar i sekter, förlåt, ungdomsförbund.

    Någon borde skriva något om det….

    • Vi kan väl också konstatera att oavsett om samhället under staten är homogent eller heterogent så fungerar inte centralplanering och socialism som samhällsförbättring. Skillnaden är bara hur länge illusionen upprätthålls.

      Man kan ju också säga att heterogenitet är ju förutsättningen för fördelningspolitik och regleringar. En, i alla aspekter, homogen grupp kan ju inte fördela en redan jämn fördelning eller känna behovet av att reglera beteende som alla redan står bakom.

  • @Halsingen : Absolut. Det är ett välfärdsstats-problem och inte ett fri-rörlighets-problem. Jag är för fri rörlighet. Men jag är inte för att släppa in fler människor i välfärdsstaten som jag dessvärre är tvungen att finansiera.

    Problematiken löses 100% genom att avskaffa tvångsfinansierad välfärd. Men i en situation där detta inte sker, vad gör vi då? Mitt svar är att vi har öppna gränser, men släpper inte in fler människor i välfärdsmaskineriet. Alternativt vi släpper in alla så länge som vi släpper ut alla, för då kan jag och andra som inte vill vara med lämna skutan.

    • @ Hans
      Om de statliga systemen krockar med människorna är det väl systemen vi bör ändra, och inte tvärtom?

      • Bra idé! Hur lägger man ned de ”statliga systemen”?
        Mailbombning? Väpnad revolution? Röstar på KD? etcetcetcetc

  • Halsingen : Jag håller helt och hållet med mig – det är fel på systemet och inte människorna, och därför bör systemet ändras.

    Jag tror dock du missförstår mig. Min åsikt är att det inte är min skyldighet att försörja andra. Följaktligen vill jag inte bli tvingad att försörja fler människor, trots det faktum att en del av min inkomst redan går till att försörja andra. Om någon säger : Du Hans, vi tänkte du kan få ge bort lite mer pengar till andra människor, eftersom vi redan tvingar av dig en massa för de som bor inom Sveriges gränser. Mitt svar på det kommer bli : Nej tack. Den enda ändring jag anser acceptabel från min eller andras synvinkel är att vi tvingas av MINDRE pengar. Därtill har vi som sagt problematiken med återlämnandet av stöldgodset (d.v.s. skattepengar) där jag hävdar att de som redan tvingats betala in i systemet har större anspråk än de som inte gjort det.

    Om någon däremot säger : Du Hans, vi tänkte öppna gränserna så folk får bosätta sig i Sverige, men du och alla andra behöver inte betala för det – de får försörja sig själva. Då säger jag – tja, eftersom jag inte äger Sverige så är det inte för mig att säga vem som får bo här eller inte. Att någon slår sig ned på oägd mark har jag inget att dryfta om – och om staten har för avsikt att sluta göra anspråk på mark som inte är privat ägd så går det bra för min del. Den bebyggda och använda delen av statliga markområden i Sverige bör dock i sådana fall omgående delas ut till befolkningen.

    För att repetera – jag vill ha UT människor ur välfärdssystemen, inte IN dem.

    Jag vet att du sannolikt vill att jag skall säga att det är okej att öppna gränserna först och avveckla välfärdsstaten sedan, och med ”öppna gränser” här åsyfta att folk får ta del av den svenska stöldapparaten som kallas välfärdsstaten – men det anser jag inte. Öppna gränser utan tillgång till svenska välfärdssystem – gärna för mig. Det tror jag att Segerfeldt argumenterade för en gång i tiden, fast det kanske han har glömt…

    • Öppna gränser utan tillgång till svenska välfärdssystem – gärna för mig.

      I en ideal värld vore det väl bra, men det har vi inte och lär aldrig få! Det finns t.ex. mer eller mindre organiserad brottslighet. De söker sig till ställen de tror de kan vinna på. Ta t.ex. zigenare. På 40-talet fanns ett par hundra i detta land. På 70-talet hade de förökats till ett par tusen, gissningsvis pga att finska staten gav dem en enkelbiljett till en finlands-sverigefärja. Nu lär de vara ca hundratusen, och de flesta är kriminella och tiggare. Hur försvarar man sig emot dem? Borde de ens släppas in?

      Det är redan ett jätteproblem, då de ockuperar privat och kommunal mark. De privata som blir utsatta för det får ingen hjälp från staten och markägarnas befogenheter är små…

      Haka inte upp dig på zigenare, det finns mer organiserad brottslighet.

  • ulle : Där är jag rädd att jag är tvungen att ta ungefär samma ståndpunkt som den fantastiske, och stundom fantastiskt pessimistiska Albert J Nock. Det finns egentligen inte så mycket att göra. Revolution är kontraproduktivt. Mailbombning är ett slöseri med tid. Engagemang i det politiska systemet är – åtminstone i dagsläget – meningslöst (därtill tveksamt moraliskt).

    Det enda jag än så länge har funnit är avlegitimisering – d.v.s. man får narras med makthavare och politrucker tills de spränger sitt eget system i luften. Och skaffa sig ett liv utanför det hela, och ignorera staten så mycket som möjligt.

  • Tack Hans! Jag håller helt med dig (även om självförsvar skulle kunna hävdas som argument för det hemska våldsalternativet); jag försökte vara ironisk där gällande svar till ”Hälsingen”.
    Apropå mailbombning skulle man iofs kunna fundera på hur saker och ting skulle utveckla sig om verkligen folk agerade och sas ”ställde staten mot väggen”.
    När folk blir svikna av polis, vård, skola, omsorg etc, att de verkligen agerar och kräver att staten definierar vad man verkligen betalar för och vad staten därmed ska leverera.
    Kanske en god utveckling och även ett avslöjande av den typ som RAF försökte göra på 70-talet (då genom terror); att avslöja den inhumana våldsapparat som staten är.

  • Borde inte massiv invandring försvåra statens tyranni på lång sikt? Rent historiskt har ju alltid staten enklare kunnat styra en relativt homogen befolkning, medan stater med heterogen befolkning har haft betydligt större problem. Stor invandring, massiv mångkultur och ett väldigt heterogent Sverige borde väl blotta statens och välfärdens problem för folket? Jag tvingas finansiera koranskolan, koranskolan tvingas finansiera något genusföreningar osv. Jag tror att staten skulle få mycket svårare att hävda sin legitimitet under sådana förhållanden. Staten kan mycket enklare härska över ett homogent välfärdssamhälle än ett heterogent. Eller resonerar jag helt fel?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *