Mt. Gox problem växer

mtgox-bitcoinI efterdyningarna till bitcoin-banken Mt. Gox kollaps kommer några uppseendeväckande avslöjanden. Ett dokument som nyligen släppts bekräftar några olyckliga och sedan länge misstänkta sanningar gällande hur klienternas bitcoinsinsättningar hanterades. (Dokumentet kan vara falskt, men jag accepterar det som sant tills övertygande bevis om motsatsen presenterats).

Den första av dessa sanningar är att Mt. Gox erkänner att de utövat sin bankverksamhet på bråkdelsreserver. Eftersom de nu inser vilket problem de står inför försöker de att ingå avtal med sina delägare i ett försök att ”skriva ned en ansenlig del av [sina] skulder.”

Jag har tidigare använt mig av den omfattande litteratur som förklarar hur en bank som agerar på bråkdelsreserver fungerar och varför detta innebar att det var uppenbart att Mt. Gox sysslade med en sådan verksamhet (här, här och här). Här har vi ett ytterligare fall där teorin om fria banker tyvärr visar sig stämma i praktiken. Fribankslitteraturen säger att alla likviditetsproblem som en medlemsbank ställs inför kan lösas genom att be om kredit och eftergifter från andra banker. Så länge som den illikvida banken är fundamentalt solvent borde det vara möjligt att nå en överenskommelse om utökad kredit tills den kan stå på egna ben igen. Mt. Gox söker hjälp från de andra huvudaktörerna på Bitcoin-marknaden för att kunna fylla sina böcker med nya bitcoins.

Strategin att söka andra bankers hjälp kan te sig positiv eftersom det kan innebära fortsatt liv för en i övrigt problemfylld bank. Det finns gott om bevis för att det är exakt den här typen av överenskommelser om att stödja varandra i svåra tider som utvecklades till större och mer centraliserade överenskommelser. Jag och Philipp Bagus har visat hur det amerikanska centralbankssystemet (eng. the Federal Reserve System) uppstod ur just den här typen av små överenskommelser mellan privata banker som agerade på bråkdelsreserver. Dessa överenskommelser skedde under den så kallade fribanks-eran och kulminerade i en överenskommelse att reserverna skulle centraliseras och de individuella bankernas agerande skulle koordineras centralt, först genom clearinghouse-systemet och senare mer formellt genom skapandet av den amerikanska centralbanken (en pdf finns tillgänglig här).

Detta bådar inte gott för bitcoin vars förespråkare lägger stor vikt vid det faktum att den inte behöver statlig tillsyn eller stöd för att lösa sina problem, men det finns ett än mer bekymrande avslöjande i Mt. Gox nyligen släppta dokument.

På sin nuvarande balansräkning listar företaget sina tillgångar som bestående av 2.000 bitcoins (plus 32 miljoner dollar i fiatvaluta), och motsvarande skulder bestående av 750.000 bitcoins (och ytterligare 55 miljoner dollar krav i fiatvaluta). Det är uppenbarligen ett stort hål som behöver fyllas. Än mer bekymrande är det att Mt. Gox noterar att stölden av bitcoins ägt rum under en femårsperiod. Dessutom bekräftar företaget nu att förlusten har att göra med den sårbarhet som finns i bitcoinprotokollet, som jag diskuterat här som en orsak till att Mt. Gox endast höll bråkdelsreserver.

Med andra ord gick bitcoin-banken från att ha en reservkvot på 100% till en reservkvot på 3%… och ingen märkte någonting!

Här har vi just det kritiska problem med banker som agerar på bråkdelsreserver som aldrig diskuteras. När någon sätter in en vara är det inte för att han inte vill använda den. Inte heller utgör denna insättning någon sorts overksam resurs tills den krävs tillbaka. Folk som vill att banker ska agera på bråkdelsreserver, både i form av den centraliserade och den ”fria” varianten, håller med varanda om att insättningar är overksamma pengar och ingen skadas när en bank använder dem på ett bra sätt.

Det är sant att kunder som sätter in sina pengar inte fysiskt använder dem under tiden de är insatta, men det betyder inte att de inte används. Insättningar görs när 1) en klient vill att pengarna ska hållas säkra tills den tid då han vill använda dem eller 2) när klienten är osäker på när i framtiden han vill använda dem. Med andra ord fyller insättningen en funktion även när den ligger ”overksam” på kontot – den utgör en säkerhet fram tills dess att insättaren vill använda pengarna igen.

Det är visserligen sant att insättaren inte kommer att sakna sin insättning tills dess han kräver den tillbaka, men detta betyder inte att banken är fri att använda insättningen. Trots allt ville insättaren att inssättningen skulle vara säker eller så var han osäker på när han ville ha tillbaka den. Eftersom insättaren inte ens vet när han kommer att kräva tillbaka insättningen vad är det som gör banken så säker på att den kan veta det?

Under fem års tid opererade Mt. Gox med en allt mindre reservratio och ingen märkte någonting. En uppenbarelse kom då reserverna blev så låga att företaget var oförmöget att uppfylla sina kunders uttagsförfrågningar. De försökte att dölja detta genom en mängd allt mer desperata åtgärder. Alla dessa åtgärder har använts  tidigare av andra banker som agerar på bråkdelsreserver då de befunnit sig i likviditetsproblem, vilket jag dokumenterat här och här.

Jag poängterade tidigare att det finns en viktig lärdom att dra från allt detta. Det är en sak att ha en valuta som inte är centralt kontrollerad, och bitcoin visar på ett utmärkt sätt hur marknaden kan skapa en valuta utan statens ”hjälpande hand”, men även banksystemet spelar roll. Ett banksystem som agerar på bråkdelsreserver öppnar dörren för problem även om de underliggande pengarna är sunda. De som hade sina pengar hos Mt. Gox håller på att lära sig denna smärtsamma läxa.

Det finns ytterligare en lärdom vi kan dra från detta: banker som agerar på bråkdelsreserver fungerar, tills de inte fungerar längre. Mt. Gox överlevde i många år eftersom ingen tvivlade på dess solvens, men helt plötsligt inträffade katastrofen och bankens sanna verksamhet avslöjades. Detta mönster där en bank som agerar på bråkdelsreserver överlever ett tag medan den sår fröna för sin egen undergång kan vi se genom hela historien. Dessa episoder har alltid slutat i att tårar fällts över insolventa banker, eller att bankirer och insättare tillsammans krävt statlig hjälp i ett försök att rädda sina finansiella intressen. Låt oss hoppas att Mt. Gox undergång blir ett varnande exempel och att samma öde inte drabbar andra bitcoinbanker.


Artikeln har översatts till svenska av Joakim Kämpe, och publicerades ursprungligen på Mises Canada.

7 kommentarer till ”Mt. Gox problem växer

  • En av de stora poängerna med bitcoin är ju att man inte behöver ha sina bitcoins på någon bank. MtGox är ett bra varnande exempel och på ett sätt är det ju bra att dåligt skötta banker tillåts gå under.

  • Att skapa bråkdelsreserver på Bitcoins borde anses som ett bedrägeri. Ett direkt sabotage mot valutan och kan bara anses som kriminellt.

    Och precis om norpan skriver att var och en inte behöver ha sina Bitcoins på en bank, så de som nu har använt sig av en bank får skylla sig själva. De har tagit en risk som en fri marknad ska reglera med att verksamheten försvinner (Mt. Gox).

    En säkerhetsförvaring, vad den än må vara, innebär att den som vill säkra upp något såsom pengar betalar för förvaringen. Att deponera pengar mot att få betalt (ränta) innebär inte att förvara pengarna säkert utan innebär en risk, dvs. risken att förlora pengarna. Folk borde lära sig det och inte leva i en ”tvärt-om-tro”. Förvara pengar på en bank innebär alltid en risk att förlora pengarna.

    Det hela är egentligen så pass ruttet att det nu för tiden är olagligt att förvara pengar i ett bankfack, dvs. en förvaringen som du betalar för. Staten och politikerna anser tydligen att de med hjälp av kriminalisering vill att dina pengar ska kunna vara tillgängliga för konfiskering när som helst.

  • Märkligt…de som använder och hyllar bitcoin gör ju det för att de har insett precis vad artikeln tar upp…och ändå gick det att lura dem med en klassisk bankscam.

  • Vad jag förstår så är Blockchain.info inte en bank, utan din plånbok helt tillitsfria krypterade i ”din lösenords-personliga webbläsare?” som hela tiden finns ”i molnet på internet?”

    ”… Blockchain.info använder branschstandard AES kryptering för att skydda din plånbok från tjuvar och hackare. Den fantastiska delen är krypteringen är allt gjort i din webbläsare, innan den sparas på våra servrar, så inte ens att vi har tillgång till ditt konto…”
    https://blockchain.info/sv/wallet

  • ”Med andra ord gick bitcoin-banken från att ha en reservkvot på 100% till en reservkvot på 3%… och ingen märkte någonting!”

    Det vill säga att Mt. Gox förskingrade 97% av kundernas pengar. Jag hävdade tidigare att det var troligt att Mt. Gox själva stal bitcoins och nu verkar det som att det är bevisat.

    Hela dagens banksystem bygger enbart på hävstångseffekten.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4vst%C3%A5ngsformeln

    Svårare matematik än detta klarar inte en ekonom av och det behöver de inte tack vare att
    staten garanterar bankerna om hävstångseffekten olykligtvis skulle slå ut negativt.

    Tänk om jag kunde tjäna pengar så enkelt och tryggt. Jag kan satsa någon annans pengar
    och går det bra så får jag behålla hela hävstångsvinsten. Om det går dåligt så får skatte betalarna betala kalaset.

    • Starta en fond. Du tar en procentsats av kapitalet varje dag från kunderna oavsett om fonden ger avkastning eller om insatt kapital minskar. Att vara en ”skitdålig” förvaltare är inget brott oavsett vad du har sagt till kunden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *