Vad är en hållbar ekonomi?

Jag lyssnade, efter inrådan från närstående, på Sveriges Radios program Klotet om ”Framtidens ledare utan hållbar kunskap”. Programmet intervjuar studenter på Handelshögskolan i Stockholm om huruvida de får lära sig om den politiskt korrekta klimatförändringsdoktrinen i nationalekonomikurserna. Föga förvånande är svaret nej. Och lika lite förvånande svarar alla studenter ”ja” på frågan om det inte vore bra att lära sig mer om hur man kan uppnå och stödja ett hållbart samhälle.

Redaktionen hade också lyckats hitta den utländska postdocen Tom Green, som uppenbarligen försöker bilda sig ett renommé inom ett forskningsfält som kallas ”ecological economics”. Han uttalar bland annat att man inom ekonomisk vetenskap har som utgångspunkt att konsumtion är bra:

There’s a presumption that the more we consume, the happier we’re gonna be

Antagligen har han förläst sig på den populariserade (fördummade) kvällspressversionen av Keynes, för i övrigt kan jag inte hitta någon som faktiskt hävdar detta. Konsumtion är vad som sker när en produkt eller tjänst tillgodoser ett behov eller önskemål – det som driver konsumtionen är dessa produkters/tjänsters förmåga att just tillfredsställa behoven. Konsumtion för konsumtionens skull? Nja, inte direkt. Inte heller handlar det om att konsumera så mycket som möjligt – det handlar om att få ut så mycket som möjligt av de knappa resurser vi har. Hur är det ett problem?

Hela programmet är egentligen bara en orgie i någon slags nymalthusianism parat med miljöpolitisk moralpanik. Ni vet, sådana där människan-mot-världen-åsikter som grundas i tankarna som Thomas Robert Malthus uttryckte i essän An Essay on the Principle of Population: att om befolkningstillväxten fortsätter i samma takt som förr och produktiviteten ökar med konstant hastighet, då kommer jorden överbefolkas och vi kommer att svälta ihjäl. Fast Malthus tes har ju motbevisats genom historien om och om igen – fast det låtsas man inte om ifall man tillhör etatistvänstern. Där frodas idéerna fortfarande. Peak Oil är ett ypperligt exempel, där prognosen för katastrofen (”hjälp, oljan har tagit slut och vi är inte förberedda!”) hela tiden flyttas framåt i tiden. Så också med Malthus tes, för enligt ursprungsberäkningen är världsbefolkningen många gånger större än den någonsin skulle kunna vara – samtidigt som en stor del av världen föräter sig.

Den moderna tappningen av malthusianismen är att om vi fortsätter att ”konsumera” så tar resurserna snart slut samtidigt som vi förstör miljön – och det är inte hållbart.

Det konstiga är hur man kan anse sådan här dumpolitik vara nödvändig för nationalekonomi. Just nationalekonomi handlar ju om hur vi kan skapa så mycket värde (dvs tillfredsställa behov och önskemål för människor, inte räknat i kronor och ören) som möjligt med så lite resurser som möjligt. Hur är det ett problem för ”miljön” (om vi bortser ifrån hur oerhört vag termen är)? Inte alls – om inte staten omkullkastar marknadens regler och låter vissa agera på andras bekostnad – genom allmänningar (haven, luften), utsläppsrätter (med låg eller ingen kostnad), subventioner av dåliga eller gamla produktionstekniker, osv.

Fast är man vänstermiljömupp så är staten alltid en lösning, även om den aldrig verkar göra riktigt rätt. Det ondskefulla är ju de som försöker tillfredsställa så många människors behov som möjligt med hjälp av så lite resurser som möjligt.

En verklig miljörörelse hade anammat nationalekonomin snarare än försökt undergräva den. Men då hade den också tvingats ha öppna ögon för lösningar och hur världen fungerar, samt göra sig av med känslomässiga beskyllningar av symptomen (storföretagen) på sjukdomen (staten). Men så viktig är inte miljön för miljörörelsen, för det är viktigare att vara anti-företag – även om man då tvingas offra miljön. Det här med ägg och omeletter, även om man säger sig gilla äggen bättre.

18 kommentarer till ”Vad är en hållbar ekonomi?

  • Nymalhusianer,ludditer eller peak-earthers är människor som ser all frihet som destruktiv…de har varmt välkommnat och skruvat upp volymen på alla ekologiska spörsmål för att få en anledning att ställa sig på bromsen och slänga i backen…att industrialismen,massproduktionen och billig och mycken energi har fört oss in i en lysande epok för mänskligheten där svälten snart är utrotad,där analfabetismen och sjukdomarna reducerats otroligt,där välståndet snart spirar för alla världsdelar….DET är inte hållbart ! Skördarna ökar och mindre areal ger plats för mer skog och vildmark som är bra för artrikedom och atmosfär,jorden blir grönare,öknarna minskar,tekniken har gett oss renare luft än på 60-70 talet…Det är den gröna katastrofismen,antitillväxtsideerna och det planerade helvetet med en allt invaderande statsmakt som är ohållbart…riktigt ohållbart.

  • Jag har lite svårt att förstå hur en masterstudent på Handelshögskolan kan påstå att om man återvinner så spar man pengar? De kan faktiskt vara på det viset att återvinning kan kosta mer än att använda råvaror. Jag trodde ekonomi i ett företag byggde på att använda det som innebär lägst kostnad. Således använder man råvaror när det är billigast och återvinner när det är fördelaktigare.

    Stockholms kommun kräver att de företag de anlitar ska vara miljöcertifierad. Således skaffar sig företagen det. Om de sedan lever upp till certifieringen är en helt annan sak. Mest hyckleri.

    • Det är mycket som är lustigt med intervjuerna på Handels. Det uttalandet du refererar till är ett exempel. Ett annat är de uttalanden studenterna gör om vad som borde vara del av programmet istället – med tanke på att de fortfarande inte slutfört programmet så är det väl rimligt att anta att de inte är experter på området (de är där för att lära sig), så hur kan de veta vad de ”egentligen” borde lära sig? Dessutom istället för det som programmet innehåller.

      Och varför tycker Klotets journalister att det är viktigt med sådant ounderbyggt, löst tyckande? Men det går väl i linje med klimatförändringshysterin. Bara 1,6% av klimatforskare anser att människan är största boven (orsaken till klimatförändringar/global uppvärmning), men inte om man frågar de politiskt korrekta/Klotet (då blir det 97%).

      • I bästa maostil är det barnen och ungdomarna som för talan om hur saker borde vara eller hur världen är beskaffad. Kanske rimligare att göra tvärtom; de yngre stänger munnarna och öppnar öronen för mer erfarna/kunnigare (äldre) människor.

      • Visst är det så. Finns mycket man skulle kunna lära av de som är äldre och har mer erfarenhet. Det fanns tidigare förslag om att låta pensionärer hjälpa till i skolan, men det blev ett himla rabalder. Tror det hade varit bra, inte minst för elevernas utveckling, att umgås med och lära sig respektera en 80-åring för hennes kompetens, erfarenheter och empati. Men så kan vi förstås inte ha det i ett samhälle där alla skenheligt ska ”förverkliga” sig själva helt utanför det sociala sammanhang de själva till del valt (såsom att skaffa barn, hund, karriär…)

    • Göran,
      … rimligtvis går det att spara massor av pengar (kostnader) genom att återvinna och återanvända. Då de ”inmutade” naturresurserna i ”princip” är ”gratis”, så är mänsklig agerande (arbete) den enda ”principiella” kostnaden för produktionen, distributionen och transaktionen. De flesta repeterbara mänskliga arbetsmoment, ersätts fortlöpande med maskinella system, automation, datorer, IT osv… Detta kan då ses som att återvinna/återanvända mänskligt arbete om och om och om igen för att minska kostnader. Hitintills är det förstås framför allt producenter, underleverantörer, distributörer m.fl. som återvinner/återanvänder mänskligt arbete för att spara pengar .
      I framtiden bör rimligtvis samverkande konsumenter/brukare (av tillverkade produkter) kunna spara pengar genom att hyra och leasa sällan-använda utrustningar, som alternativ till att var och en köper massor av saker, som den mesta tiden är undanställda i trånga förrådsutrymmen. Särskilt som kanske det samorganiserade närskaliga (närliggande) uthyrnings-/monterings-/demonterings-företaget dessutom 3D-utskriver utrustningarnas utbytbara slitdelar. Om nu de flesta boende och verksamma inom närsektorn hyr utrustningarna – istället för att varje hushåll köper egna – så är det rimligt att alla utrustningar från början är av optimerad kvalitet och hållbarhet.

      Med utbutbara ”slitdelar” så kan utrustningarnas hållbarhetstid kanske tiodubblas, samtidigt som det kanske är minst tio användare (innan delarna demonteras och återvinns).
      Under sådana förutsättningar så behöver det alltså bara tillverkas hundradelen så mycket saker, för att tillgodose samma bruksbehov!

      En avsevärd besparing av både pengar, kostnader, arbetsinsatsbehov och naturresurser!

      • Det jag skrev motsäger inte det du säger. Jag bara säger att i en given situation väljer man det som är mest kostnadseffektivt. Återvinning är inte per automation det bästa. Faktiskt är en del återvinning faktiskt resursslöseri.

        I företagsekonomi är inköpspriset för en vara alla kostnader som är förknippade med varan dess pris: varans pris, frakt, förvaring osv. E dyr vara kan vara billigare när alla kostnader läggs ihop än en billigare vara som medför högre kostnader för t.ex. frakt osv.

        Det finns de som har ifrågasatt om kommunernas återvinningscentraler egentligen har något värde eftersom vissa påstår att den energi som läggs ner på att transportera soporna till centralerna överstiger den energi som går åt till att producera nya råvaror.

  • Per, kan inte hålla med dig till 100% denna gång. Den billiga oljan tex, har börjat ta slut på flera platser i världen redan. Flera länder har peakat och det får stora konsekvenser för dessa länder. Så småningom peakar världen och så klart kommer det att få konsekvenser.
    Bara för att det inte har skett ännu, betyder det inte att det inte kommer ske.
    Med det sagt, menar jag inte att dessa problem ska lösas med centralplanering. En fri ekonomi löser dessa problem enklast på egen hand.
    Ett bra exempel på vad som sker när en billig naturresurs tar slut är när sillperiodenerna i bohuslän tog slut. Det ekonomiska uppsvinget vid kusten tog då slut med stora konsekvenser för befolkningen, man fick helt enkelt anpassa livet efter en magrare inkomst.
    I naturen ser vi också ofta explosionsartade populationstillväxter när förutsättningarna är de rätta. När de sedan uteblir, tex maten torkar bort, kan massdöd uppstå, arten hinner inte anpassa sig. Detta kan såklart inträffa för människor också, vi är också ett djur, beroende av näring och energi.

    • Fast det är precis det som är min poäng: det bästa sättet att hushålla med knappa resurser är att ”utsätta” dem för en fri marknad. Det sämsta sättet är att reglera marknaden.

      Värdefulla resurser tar i allmänhet slut endast om de inte omfattas av ägande och marknad. Regnskogen i Brasilien, fisket i Östersjön och Atlanten osv är utmärkta exempel: det finns ingen anledning att inte fiska ”för mycket” helt enkelt för att verksamheten inte måste bära sina egna kostnader. Med ”fria” hav får man överfiskade vatten, med ägda hav får man välskötta och ansade hav (precis som privat skog i allmänhet sköts bra, medan statlig skog skövlas och inte ens återplanteras).

  • Just därför att människan inte är ett djur borrar vi exempelvis efter olja, fiskar sill, uppfinner fantastiska teknologier, skapar fantastisk kultur, konst, religion och filosofi.
    Att applicera zoologiska metoder på människan är dömt att misslyckas; vi är inte av den sorten nämligen (djur alltså).

    • Det går att säga att varje djur och insekt har precis den intelligens den behöver för sin levnad. Applicerat på människan så är vi ett djur som behöver mycket intelligens för att klara oss.

  • Vi är visst ett djur, men vi skiljer oss mycket från andra djur, men har också en hel del likheter, inte minst vårt behov av näring och vatten.
    Man behöver inte gå långt tillbaka i tiden för att se att vi allt som oftast led av svält och törst likt ”djur”.
    Vi är en del av naturen och i slutändan lyder de ekonomiska lagarna under naturlagarna, annars tror man på voodoekonomi eller nåt annat övernaturligt.
    Gällande naturresurser är det så klart så att om man vårdar något som hela tiden regenereras, typ fiskbestånd så har man nytta av dem i oändlighet.
    Det är dock lite annorlunda med en mineralresurs. Den regenereras inte, och kommer därför att ta slut eller bli oekonomisk förr eller senare. Den typen av händelse kan inget ekonomiskt system råda bot på. Så klart kommer man få anpassa sig och hitta substitut och andra metoder, men allt skeende har en tidsaspekt inbakad och under en övergångsperiod kan en ekonomisk tillbakagång inträffa.
    Det är bara så det fungerarar. Jag tror att övergången från billig energi till dyr dito kan bli ganska tuff för mänskligheten, all centralplanering på vårt klot mommer självklart göra det ännu värre.
    Få människor förstår vilken enorm energi som finns bunden i fossila vätskor.
    Ur de bästa oljekällorna kommer det upp, med självtryck, färglös lätt fin olja, som du i princip kan tank direkt i din dieselbil. Sådana oljekällor hittas inte längre. Istället kämpar man med att utvinna svart tjära blandad med sand, som du får gräva fram med grävskopa och sedan processa med värme, enorma mänger vatten och kemikalier för att få fram en andvändningsbar produkt. Hur kan man tro att detta inte kommer påverka vår ekonomi?

    • Det är intressant med den billiga fossila energins påverkan på våra liv. Följande är inte verifierat men kan nog utgöra en fingervisning om vad det innebär. Ett fat olja innehåller energi motsvarande 14 årsarbeten (vilken sorts arbete framgick inte). Ett annat exempel uttrycker det som om vi alla skulle ha motsvarande 400 slavar. Givetvis stämmer dessa siffror inte men de leder in oss i tankebanor om vilken enorm inverkan den billiga energin har på våra liv och som vi många gånger tar för given.

  • Nix; ; inte ngt djur. Allt vi gör blir kultur, inget blir natur. Det mänskliga i form av moral, tanke, vilja och känsla ger kultur, konst, civilisation, religion, teknologi etc. Inget av det kommer av naturen.
    Ang ”välskött” skog gäller nog olika definitioner beroende av om man ser skog som en del av naturen, än om man ser den som virkesproduktion. Det senare kan mkt väl betyda att skogen ersätts av trädplanteringar, vilket jag och många mig beklagar.

    • Att människan är ett däggdjur är svåromotsägligt. Det är även bra att kunna anlägga olika perspektiv för att öka sina chanser att komma så nära sanningen som möjligt eller få en så användbar lösning som möjligt.

      För min del tror jag att det ligger en fara i att endast ta ett perspektiv av att människan inte är ett djur, en del av naturen. Vi är trots allt beroende av de förutsättningar naturen ger. Även om vi ur den kan skapa kultur. Vår föda och en hel ocean av andra ekosystemtjänster är vi lika beroende av som alla andra djur. De gröna växternas syreproduktion för att nämna ett exempel.

      Hur agerar en människa som ser sig som en del av naturen, en del av naturens enorma nätverk av kopplingar och beroende mellan arter jämfört med en som inte ser sig som en sådan del? Vem kommer med de mest användbara och långsiktiga lösningarna? Om man ekonomiserar tillgångar i naturen tydligare så är det uppenbart vem som kommer att slås ut fortast och fördärva sin tillgång.

    • Den där är riktigt bra och jag har kommit ihåg den enda sedan jag såg den på TV på stenåldern.

  • Hur är det oemotsägligt? Om man ser och betänker verkligheten syns ju att människan verkar kulturellt. Människan KAN bara kultur ALDRIG natur. Dina frågor bevisar din mänsklighet; sådana frågor syns inte i naturen. Frågor om ex moral, ekonomi och frihet är ytterligare exempel förstås.
    Tvärtom är det viktigt att förstå människans konstitution så att frågor om frihet och moral blir naturliga och förståeliga.
    Slå biologistiska/materialistiska fördomar och lögner; de leder bara åt helvete.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *